Nya Malmö Latin: Strategiskt Entreprenöriellt Lärande

Christer Westerlund, MeUniversity, talade om ”Entreprenöriellt Lärande – en implementering av GY 11”.

Ny trend – som är 20 år gammal

Begreppet Entreprenöriellt Lärande har nu smugit sin in i styrdokumenten. Vad är nu detta för en ny trend? Säkert en trend som kommer att gå över – eller? Westlund förklarar att det nu har gått drygt två decennier sedan OECD lade fram den första rapporten om entreprenörskap kopplat till utbildning. Från början pratade man bara om entreprenörskap i en ekonomisk kontext, idag har det förändrats till att finnas i en social, kulturell och ekonomisk kontext.

Vad är det som gör att vissa elever ALLTID är motiverade?

… och vad är det som gör att vissa elever ALDRIG är motiverade?
(- och så finns det en hel hög som befinner sig däremellan.) Vad beror detta på? Är det medfött? Men små barn har alltid en motivation. Var tar den motivationen vägen? Hur bra är vi skolan på att motivera eleverna till lärande och utveckling?

Entreprenör betyder inte ”företagare”

Westlund berättar att ordet entreprenör kommer från det franska ordet ”entreprendre” som betyder ”att åta sig”/”att ta sig för något”, dvs en aktiv person som får något gjort.
Forskare är överens om att en entreprenör kännetecknas av en individ som är

• motiverad
• kreativ
• nyfiken
• risktagande
• har ansvarskänsla
• samverkande
• nätverkande

Westlund säger att en entreprenör med dagens syn helt enkelt är en lärande människa – och omvänt, en lärande människa är ganska entreprenöriell av sig. Entreprenörsskap handlar om mer än att starta företag.

Vill du som elev utvecklas lite eller mycket?

Vi vuxna, både i skola, hem och samhälle är väldigt duktiga på att bekräfta den gamla kartan av vad det innebär att gå i skolan. Westlund menar att när våra barn och unga börjar i en ny skolform bör vi inleda med att göra ett inre kontrakt med varje elev om varför de är i skolan: -Vad innebär det att gå i skolan? -Vad innebär det att vara elev? -Vill ni växa? -Vill ni utvecklas? -Hur mycket vill ni utvecklas? -Lite eller mycket? Det finns knappast någon elev som tackar nej till utvecklas. De vill inte vara densamma när de är 18 år som när de var 15 år.

Vi behöver få igång en process för ökad grad av ”autonomi”

Westlund menar att skolan behöver få igång en process för ökad grad av autonomi bland eleverna. Det vill säga den egna förmågan till lärande och utveckling. Eleverna behöver ges möjlighet att träna sitt personliga ledarskap, sin förmåga att lära, sin företagsamhet, dvs att få något gjort. Målet är att de ska bli ägare av sitt eget lärande och ägare av sina mål. I detta sammanhang är pedagogerna viktiga.

Identifiera målen för att uppnå resultat.

Westlund presenterar tre delprocesser när det gäller elevers autonomi och entreprenöriella kompetenser. De kan  fungera som strategiska mål för att en skola ska uppnå resultat:

• Kunskapsprocessen
• Tillämpningsprocessen
• Självkunskapsprocessen

Kunskapsprocessen –  genuint intresse har betydelse för motivationen.
Det personliga intresset för kunskapsprocessen är en viktig faktor för lärande. Förr sa man att intressen och drömmar inte har med skolan att göra. I dagens läroplan står det uttryckt att undervisningen ska utgå från elevernas intresse och erfarenheter. Problemet är att unga människor är dåliga på att uttrycka vad de är genuint intresserade av. Vi är alla ovana att tala om vad vi är intresserade av – för andra. Intressen är för oss alla egentligen en light-version av drömmar. Frågar vi tonåringen om vad de har för intresse kan vi få svaret: -Vet inte. Ibland kan de haka på någon annans engagemang för ett intresse. Unga människor har helt enkelt för få chanser att uttrycka sina intressen och drömmar. Man kan inte bygga en undervisning på elevernas intressen om de inte är genuina.

Tillämpningsperspektivet – Att omsätta kunskapen till nytta.
Går eleven i skolan för egen skull? Nej! Christer menar att det inte fungerar att påstå för eleven att de går i skolan för sin egen skull. Nyttan måste också vara kopplat till att elevens lärande även är till nytta för andra. Samhället går ut på att vi gör nytta för varandra! Eleven vill inte bara producera arbeten för sig själv och för läraren, de vill gärna t.ex. skriva för någon annan, att det ska finnas en mottagare för det de gör, att någon annan kan få glädje av det de har gjort. Incitamentet för försörjning är att skapa nytta för andra.  Det blir svårt att söka jobb bara för egennyttan. Att se nyttan med kunskapen har betydelse för motivationen.

Självkunskapsperspektivet – En förmåga att uttrycka vad man har lärt och utvecklat.
Elevers karta över vad lärande innebär är väldigt vag. De saknar också en vokabulär för att uttrycka vad de har lärt och hur de har utvecklat under sin tid i skolan. -Hur växer mitt perspektiv på vad jag vågar, hur jag tänker och på mina värderingar? -Vilka perspektiv har jag på tillvaron? -Vilka drömmar har jag idag som jag inte hade tidigare? -Hur har jag utvecklats och växt? -Hur har mina intressen ändrats och utvecklats sedan jag börjande den här utbildningen? -Hur har mitt inre liv växt sedan jag började den utvecklingen? Den har en besvärlighet för det går inte att mäta. Men det har en betydelse för elevens egna livsrum och motivation.

Entreprenöriellt lärande i praktiken

Skolan behöver ha en strategi för det Entreprenörella lärandet. Man behöver då titta på
– hur man ökar graden för ökad grad av autonomi bland eleverna
– de pedagogiska arbetsformerna
– pedagogens roll när det gäller kunskaper och förhållningssätt
– skolans system när det gäller organisation och hur verksamheten kan utvecklas.
– hur man har ”koll” på eleverna.
För att en skola ska klar av detta behöver skolan själv ha entreprenöriella arbetsformer och man kan titta på forskning som finns inom dessa områden!

Westlund avslutade med: ”Det är oerhört mödosamt att som lärare bära elevernas motivation, de bör bära den själv!”

Charlotte Christoffersen
Red. Pedagog Malmö

Övriga artiklar hos Pedagog Malmö  från Pedagogisk Mötesplats Nya Malmö Latinskola:
3 oktober 2011: Stigendal: Världen i Malmö och Malmö i världen.
21 november 2011: Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare.
21 februari 2012: Renman: Röd matta för svenska skola inför det 21:a århundradet.
12 mars 2012: Gärdenfors: Motivation och förståelse är viktiga för lärandet.
23 april 2012: Liedman
7 maj 2012: Gunnarsson: Samhällsförändringar, våra barn och digitala medier.

* ”Pedagogisk Mötesplats” är en föreläsningsserie för de lärare som ska ingå i nya Malmö Latinskola – Malmös nya kreativa center, platsen där vi ska samla unga, kreativa gymnasieelever. Det har även varit möjligt för andra lärare i Malmö att anmäla sig till föreläsningarna.