Ordlistan – ett verktyg till vägen mot skolspråket

alt=””
I läroböcker och i projekt vi skapar finns det oftast en ordlista. Men hur mycket används den egentligen? Behövs den överhuvudtaget?

Ett stort och viktigt uppdrag för oss är att utveckla elevernas vardagsspråk till skolspråk. Kan ordlistan hjälpa oss med det?

Från abstraktion till konkretion och tillbaka till abstraktion

I Skolverkets artikel ”Från skolspråk till vardagsspråk och sedan tillbaka igen” beskrivs forskning som visar hur vi kan arbeta med språk- och begreppsutveckling. Vi arbetar ofta med att göra språklig abstraktion konkret, d.v.s. vi förklarar ämnesspecifika begrepp med enklare ord. Däremot så glömmer vi ofta av två moment; dels binda upp det nyvunna begreppet till flera olika områden av förståelse (t.ex. arbeta praktiskt, läsa, förklara muntligt, koppla begreppet till vardagen, titta på bilder…) och dels att göra begreppet abstrakt igen. När ett begrepp görs abstrakt igen så används begreppet i och utanför klassrummet, utan att behöva förklaras. Eleven ”äger” begreppet!

Ett verktyg som jag skulle vilja tipsa om för att komma åt momenten ovan är ämnesordlistan. Här följer exempel på hur jag arbetar med den.

När vi arbetar med ett projekt så skapar jag en ordlista som blir elevernas följeslagare under hela projektets gång. I början används den för att skapa förförståelse, under arbetets gång används den i övningar i syfte att låta eleverna förklara begreppen för varandra. I den avslutande uppgiften får eleverna chansen att äga begreppen och sätta dem i ett sammanhang.

Övningar med ordlistan

Nyckeln är att hålla ordlistan vid liv! Jag slår vad om att du som läser detta redan har kommit på tusen roliga och kreativa idéer på hur du kan arbeta med ordlistor-dela gärna dem! Här kommer några av mina:

  • Byta begrepp: skriv ut ordlistan i A3-format och klipp ut så att varje lapp har ett begrepp och definition. Dela ut till alla elever. Eleverna ska sedan gå runt i klassen och byta begrepp med varandra. De får endast byta begrepp om de kan förklara sin kompis begrepp. Vet eleverna inte vad begreppen betyder så ska de förklara dem och låta kompisen upprepa det som sagts.
  • Inre och yttre cirkel: halva klassen står i en inre cirkel och tittar ut. Den andra halvan ställer sig mittemot en kompis från den inre cirkeln och bildar på så sätt en yttre cirkel. Eleverna i innercirkeln håller upp ett begrepp från ordlistan och förklarar vad det begreppet betyder för sin kompis i yttre cirkeln. Kompisen ska sedan upprepa det som sagts. Därefter förflyttar sig hela yttre cirkeln ett steg åt höger så att man får en ny kompis mittemot sig. Därefter kan de byta platser.
  • Skapa meningar av ord i ordlistan: Gå ihop i par och välj ut tre ord från ordlistan och skapa meningar av dem. Försök skapa meningar som du tror kommer användas i klippet/texten du ska visa/läsa. Titta sedan på klippet och se efter om ni lyckats pricka in rätt mening!
  • Mixa och matcha: dela upp eleverna i grupper. Ge en ordlista (räcker med ett A4) till varje elevgrupp och låt dem klippa ut begreppen. Ge grupperna i uppgift att försöka kategorisera begreppen. Vilka tycker de hör ihop? Är det vissa av begreppen som är namn på personer och platser? Några av begreppen kanske är mer ordspråk och uttryck? Låt eleverna sätta namn på kategorierna eller skriv upp kategorinamn redan från början.
  • Matrisen: jag brukar ha som krav att ett visst antal av begreppen från ordlistan (beroende på vilken nivå de vill sträva mot) ska vara med i deras huvuduppgift som ska bedömas. För en E-nivå kanske det är 2-3 begrepp, för en C-nivå kanske det är 4-5 osv.

Hur hinner jag skapa ordlista?

Det tar faktiskt inte särskilt lång tid. När jag ska visa ett klipp brukar jag göra så här:

  1. Skapa en tabell med två kolumner.
  2. Börja titta på klippet du ska visa och skriv samtidigt in de begrepp som du hör som du tror kan vara svåra för eleverna att förstå. Skriv in begreppen i den vänstra kolumnen.
  3. När klippet är slut kan du börja skriva enkla förklaringar till orden i den högra kolumnen och eventuellt lägga till en bild för att göra det ännu tydligare. Ibland använder jag definitioner från ne.se och ibland använder jag mig av synonymer.se.

Som ni ser är det egentligen bara det tredje steget som tar lite tid. Däremot kommer du snabbt in i det och nu när jag har gjort det några gånger så tar det bara några minuter för mig. Om tiden trots det inte räcker till, så kan du låta eleverna skapa sina egna ordlistor!