Viktiga elevröster – så hörs de!

– Eleverna säger ofta att det alltid är vuxna som bestämmer och att det sällan tas hänsyn till elevperspektivet, säger Faduma Haji Hashi, en av årskursens tre klasslärare. Det var därför vi skapade podcasten – eleverna är ju en stor del av skolvärlden, deras röster är viktiga och de vill bli hörda både av andra elever och av vuxna.

Idén uppstod när eleverna började årskurs 4 och de tre parallellklasserna fick sina pedagoger, Faduma Haji Hashi, Nina Bergin och Ibrahim Abou Alpha.

– Det visade sig att eleverna hade mycket att säga och ville ta plats, de vill att vuxna ser saker ur elevernas synvinkel och att andra elever kan känna igen sig i det som avhandlas, säger Faduma Haji Hashi. Många av eleverna lyssnar på poddar men känner inte igen sig i dem.

Så pedagogerna började fundera på hur de kunde arbeta för att låta elevernas röster nå fler. Det landade i podcastformatet, och pedagogerna förankrade detta hos elever och lärare redan under årskurs 4.

– Det var tydligt att eleverna med podden även ville skapa en brygga mellan hem och skola, få föräldrarna att bättre förstå dem, säger Faduma Haji Hashi. Men det handlar inte bara om vuxna i hemmet, utan de vill få alla vuxna att förstå att barn inte bara har enkla önskningar som ”att få en större fotbollsplan”. De upplever situationer som vi vuxna inte är del av eller ens förstår, så elevperspektivet är viktigt i podden.

Med podden vill eleverna också nå lyssnare utanför skolans grindar, för att bli tagna på allvar och inspirera andra skolors elever till samma sak.

Ämnen knutna till skolan

När poddarbetet startade skapade eleverna en mindmap över ämnen de ville ta upp i podcasten.

– Det visade sig att eleverna vill prata om allt och lite till, säger Faduma Haji Hashi. Jag fick klargöra att poddens ämnen skulle vara skolrelaterade.

Många elever gick flera år tillbaka, till tiden i lågstadiet, för att ta fram erfarenheter de ville dela med sig av. Ämnen som mobbing, näthat, lärare som missbrukar sin makt, prestationsångest, betygshets, sociala medier och psykisk ohälsa har eller ska avhandlas i podcasten.

– Vi lärare har mycket att lära av eleverna om vi bara lyssnar. Och ju mer jag lyssnar desto mer tårögd blir jag, säger Faduma Haji Hashi.        

Tillåtande lärmiljö

I början var det 13, av över 40, elever i årskursen som aktivt ville tala i podcasten.

– Idag, när sju avsnitt är inspelade, så vill alla vara med och prata, säger Faduma Haji Hashi. Vårt sociala mål är att göra klassrummet till en tillåtande lärmiljö, alla ska känna sig delaktiga. Den här årskursen är så sammansvetsad att eleverna vågar säga vad de tycker, så alla som vill podda säger faktiskt det.

Varje podcastplanering startar med veckans elevmöte. Där kommer eleverna överens om nästa ämne. Programmet struktureras, och därefter hålls ett avsnittsmöte där cirka 15 elever deltar. En handfull brukar vilja prata om just veckans ämne och de får sedan intervjua varandra under inspelningen av podden.

Medvetna om risker

Till hösten publiceras avsnitten, ett per vecka. Då fortsätter även inspelningarna och eleverna planerar att bjuda in gäster, exempelvis skolledningen. Planen är också att starta en Instagramsida som länkar till podcasten, på Instagram kan även frågor ställas till eleverna inför avsnitten. Att kommentarsfunktionen på Instagram ska vara aktiv är ett beslut som elever och pedagoger fattat i samråd med vårdnadshavare.

– De ska få lära sig att möta eventuella negativa kommentarer och skapa strategier för det, säger Faduma Haji Hashi.

För självklart finns det baksidor med att publicera barns röster digitalt. Men Faduma Haji Hashi är lugn.

– Tanken är att podden ska vara ett digitalt och inkluderande klassrum, vi vill inte lägga munkavle på barnen, säger Faduma Haji Hashi. Men vi har samtalat med eleverna om hur man för samtal, om källkritik och fakta, och vad man inte får säga, till exempel får ingen namnges. Eleverna är även medvetna om att allt som publiceras finns kvar för alltid, men de säger själva att det är just vad de vill – ”vi vill att det ska finnas kvar, om några år kan våra samtal hjälpa de som är i samma ålder då”.

Framgångsrik klass

Årskurs 5 på Stenkulaskolan har inte bara skapat Sveriges första podcast för och av elever, utan har dessutom, med sina framtidsvisioner, vunnit förstapris i årets InnoCarnival och på MKB:s Bomässa och har nyligen gått vidare i Utbildningsradions Retorikmatchen där de tävlar i höst. Hur kommer det sig att just denna klass lyckas i så mycket?

– Vi började tidigt jobba med värdegrunden hos eleverna, det kan spela in, säger Faduma Haji Hashi. Vårt arbetslag visar respekt för varandra, och eleverna speglar ju det vi gör. Vi pedagoger finns alltid tillgängliga och årskurs 5 har hög närvaro, vi och eleverna tar hand om varandra helt enkelt. Tack vare podden förstår jag eleverna bättre, avslutar Faduma Haji Hashi.