”Biblioteket är skolans hjärta och hjärna”

I detta avsnitt av Pedagog Malmös podd Podagog Malmö heter gästen Felix Sjögren. Sedan i februari 2022 är han skolbibliotekarie på Nydalaskolan. Här berättar han bland annat om hur man som skolbibliotekarie får till ett välfungerande samarbete med skolledning och pedagoger – och på vilket sätt skolbiblioteket är en angeläget för fler än svenskalärarna.

Samtalet kommer också in på skolbibliotekets kompensatoriska roll, inte minst på skolor där eleverna har långt till närmaste bibliotek utanför skolan. Vi får också höra om hur hans klassrumsbesök kan gå till.

Podagog Malmö är en podd som lyfter pedagogiken och arbetet i Malmö skolor och den görs av redaktionen på Pedagog Malmö. Bland gästerna finns pedagoger, rektorer och annan skolpersonal. Lyssna på podden här eller till exempel på Spotify!

Transkribering av avsnittet:

När priset Årets skolbibliotek utsågs fick Nydalaskolans bibliotek ett hedersomnämnande. Podagog Malmö träffade skolbibliotekarien Felix Sjögren för ett samtal om hur man får till ett bra samarbete med skolans pedagoger och ledning. Ja, Felix Sjögren, välkommen till PodagogMalmö.

Tack så mycket.

Och till att börja med, grattis till den här utmärkelsen, eller det här hedersomnämnandet kanske man ska säga. Vad betyder det att få sådana här?

Nej men det är ju på två plan. Personligen betyder det mycket. Man sitter som ensam skolbibliotekarie ute på skolan. Man har ju såklart kollegor att bolla med, men ingen som delar samma sinnesvärde eller samma biblioteksvärde. Så det är ju en bekräftelse att det man gör eller det jag gör är önskvärd eller vi är på väg åt rätt håll. Men sen på ett nationellt plan betyder det ju jättemycket. Det visar vad som krävs av en skolledning och av en skola för att få ett fungerande skolbibliotek. Det krävs ju en ledning som är involverad och det krävs en budget som medger elevrelevant bestämning.

Utstånd och alla de här bitarna som priset lyfter upp. Vi kommer återkomma till det också, vad som krävs så att säga. Kan du berätta först bara lite din bakgrund som skolbibliotekarie? Hur kom du till Nydala?

Nej men min bakgrund, den är kort. Jag började i februari och nu är det ju oktober. Så det har gått fort, men jag började egentligen av en slump. För jag sökte inte jobb riktigt. Men jag beslöt mig för att gå på den här intervjun. Gick dit och såg ett bibliotek som var i akut behov. En fackutbildad bibliotekarie, för det hade inte funnits på ett tag. Så ja, så ja. Och så hamnade jag där och så började jag liksom bygga det här skolbiblioteket som jag visste skulle ge eleverna den bästa utvecklingen. Och det har jag gjort.

Berätta, hur såg du det här behovet som du säger? Att här fanns saker att göra?

Det var på alla nivåer. Skolbiblioteket var ett ganska risigt rum. Passioner var neddragna, hyllor stod i vägen för fönster. Det var stora glapp i hyllorna. Det hade liksom bara varit tomt. Alltså det var inte ett inbjudande rum. Och ett skolbibliotek är ju inte bara ett rum. Men det måste ju ändå vara en inbjudande plats att bjuda in till läsning och inspiration och lust framför allt. Och det fanns ju inte. Men det var också ganska isolerat. Man hade sina bibliotekstider. Alla klasser kom dit varje vecka. Det var det en biblioteksanställde gjorde. Låna in, låna ut.

Kanske jobba i något tema eller så där. Men ingenting integrerat, inget strukturerat och ingen liksom kontinuerlig insatser i undervisningen. Och ingen källkritik, ingen medieinformationskunnighet eller så där. Vilket allt det här kom ju fram på intervjun. Och då kände jag att här, här kan jag faktiskt göra någonting. Och det var så jag landade där. Och det var det som lockade att du kände att här fanns det någonting att ta tag i helt enkelt. Exakt. Hade allting varit en välfungerande verksamhet så då hade ju det inte lockat på samma sätt.

Man vill ju gärna, eller jag vill ju gärna. Det är en väldigt privilegierad utbildning att bli bibliotekarie. Vi har pluggat länge. Och man vet ju att den här kan verkligen göra skillnad för elever och för en allmänhet också såklart. Men att jobba på folkbibliotek är ju fantastiskt på alla sätt. Man träffar allmänheten. Men man träffar också bara de som vill komma dit. Men på ett skolbibliotek så har man ju chansen att ta ett grepp om alla.

Och du har kommit tidigare från, du har varit på andra skolbibliotek innan. Hur ser din bakgrund ut?

Nej jag kommer direkt från folkbibliotek. Har varit timbibliotekarie på ett skolbibliotek när jag pluggade. Men det var ett skolbibliotek som var väsenskilt från detta. Det var ett väldigt högre presterande gymnasium. Där jag kanske snarare ägnade mig åt akademiska tidskrifter. Snarare än det här arbetet som jag gör på Nydalda.

Vad tror du är det viktigaste du kan ta med dig från den övriga biblioteksvärlden till skolbiblioteksdelen?

Jag skulle nog säga att det är lusten. För på ett folkbibliotek så måste det ju vara roligt och inbjudande och trevligt. För alla man fångar där. Det är ju frivilligt. Så istället för att komma in som jag tror att många eller som jag ser att många gör med något som ser lite mer lärarroll så har jag försökt komma in med det här bibliotekarieuppdraget. Att det här ska vara lustfyllt och roligt och inte tvingande. Vi har bibliotekslagar som stöttar den fria kunskapsbildningen och fria åsiktsbildningen. Och det har jag ju tagit med mig in.

Jag läste här eller såg, rättare sagt i en film ni hade gjort när ni beskrev ert bibliotek. Att du kallar det biblioteket både för liksom det är skolans hjärta och hjärna verkligen. Vill utveckla det lite grann.

Vad är en skola utan ett bibliotek? Alltså där är ju det är där fröet till den övriga utbildningen sås. Vi ser ju att elever har svårt med matteprov till exempel och inte för att de har svårt med matten utan det är den svenska delen som saknas. Och var får man den? Jo i läsningen. Och samma gäller i alla ämnen. Läsningen behövs för allt. Både det skönlitterära och faktainhämtningen. Så hjärtat är ju där det där själen är. Och hjärnan, kunskapen såklart. Böckerna finns ju allt.

Ja vad innebär det skulle jag säga att om man kan få till det här att skolbiblioteket verkligen är en integrerad del av den övriga undervisningen så att säga. Vad är det skulle jag säga som behöver vara på plats för att det ska fungera?

Bra strukturer. Jag är fruktansvärt spontan själv. Men man måste ju ändå ha någon sorts pågående samarbeten med alla arbetslag och se vad jobbar de med nu? Vad kan jag bidra med? Vad kan jag göra framåt? Och på något sätt bygga upp det här. Ha en plan framåt. Och då krävs det ju såklart en ledning
som uppmuntrar det och visar att det är så vi vill ha arbetet här på skolan. Så det skulle jag säga är det som behövs. Ja du säger också det här att skolan,
det handlar inte bara om att skolbiblioteket ska spela en roll i det svenska ämnet som det kanske många förknippar biblioteket med. Men även i övriga ämnen då att det finns en ingång där.

Vad skulle du säga, är det en vanlig uppfattning man har om skolbiblioteket att det bara handlar om svenska? Eller vad skulle du säga, är det en vanlig missuppfattning?

Nej men det kan man väl absolut höra. Jag skulle säga att den vanligaste missuppfattningen om ett skolbibliotek är att det är ett rum med böcker ditt eleverna kan gå och låna. Och det är det ju inte utan vi måste ju vara med i undervisning både på svenska och andra ämnen. Och om man då redan tror att det är ett rum med böcker då är det ju väldigt lätt att bara dra det till svenska och läsning och missa de andra bitarna som ett bibliotek kan erbjuda. Du har ju varit inne på det några gånger här att skolledningens stöd är ju väsentligt här för att du ska lyckas i ditt uppdrag.

Hur fungerar det hos er, kan du berätta? Du har regelbundna möten med skolledningen och så. Hur ser upplägget ut?

Jo men precis, vi ses minst en gång i månaden, bokade möten för att diskutera igenom. Var är skolbiblioteket nu? Var är skolan? Var kan vi hitta beröringspunkter? Hur ska vi utveckla skolbiblioteket?  För att kunna möta de behov som finns i verksamheten? Och tvärtom. Och det är ju jätteviktigt att ha den punkten med sin närmsta chef, sin rektor, skolledningen då för att se till att skolbiblioteket alltid är relevant.

Vad skulle du säga, vad är skolledningens, hur kan de stödja dig på bästa sätt?

De har ju ett övergripande uppdrag eller koll på allt. De ser ju alla bitarna som kanske inte en enskild lärare eller ett enskilt arbetslag har. Så de kan ju se behov på ett annat sätt och se hur jag kan komma in och komplettera det. Så det är väl det stora och samtidigt så ja men tillsammans kan vi ju utveckla skolan. Alltså för att skolbiblioteket kan ju driva väldigt mycket. Och genom vårt samarbete så kan vi ju driva skolan framåt. Eleverna på Nydalaskolan har ju då regelbundna bibliotekstider och sådär.

Hur, ja, varför är det så? Varför är det där så viktigt så att säga? Kan du beskriva Nydala som område? Du säger ju också att det kanske inte är självklart att man har supernära bra tillgång till ett bibliotek i övrigt liksom.

Nej, precis. Alltså Nydala, senast jag kollade, det är väl förra årets statistik, men då var det på plats 16 tillsammans med Lindängen och Hermodsdal över polisens särskilt utsatta områden som kännetecknas av socioekonomisk utsatthet, polisen har en svårighet att utföra sina uppdrag och så. Och det speglar ju givetvis, alltså, den värld eleverna lever i. Och samtidigt, som vi vet att verkligheten ser ut så, så kan man ju se någon sorts, jag ska inte säga svek från samhället, men det är ju ändå saknad samhällsservice.

Man vet att är det längre än 1500 meter till ett folkbibliotek så minskar antalet besök. Och vi har längre än det. Vi har betydligt längre än det faktiskt. Så att borträknat alla andra faktorer så har ju eleverna svårt att nå sig av folkbibliotek. Och där kommer ju skolbiblioteket in. Vi är på plats och får på något sätt vara både ett skolbibliotek och ett folkbibliotek så att de får ta del av det.

Så du som skolbibliotekarie blir en del av skolans kompensatoriska roll här kan man säga?

Ja men precis, för då håller jag ju öppet så mycket jag bara kan på eftermiddagar. Föräldrar får komma in och låna för att de ska få den stunden tillsammans. Eftersom de kommer inte komma till folkbiblioteket för det är för långt. Mitt arbetslag består av två IT-pedagoger, en IT-tekniker och jag då. Så vi har ju alltid pågående samarbeten där vi har en skolbiblioteksplan som är den jag står för och säkerställer att eleverna har fått likvärdigt utbud. Och så har vi en digitaliseringsplan som är ganska årsjulsaktig för att se till att eleverna verkligen lär sig diverse verktyg som de behöver som en del av MIK och även andra
delar som är viktiga. Och där ibland överlappar de. Skolbiblioteksplanen ser till att till exempel MIK-undervisningen sker utifrån digitaliseringsplanen och så.

Det är ju inte bara att eleverna kommer till dig så att säga. Du är ju även ute på klassrumsbesök. Kan du beskriva, du försöker ju regelbundet vara där så att säga. Hur kan det sådant se ut? Vad händer där?

Det är vad som helst kan hända. Jag kommer precis från ett SO en SO-lektion där jag har varit ute och presenterat kartor. Det var ganska lustfyllt och roligt. De jobbar med kartor och jag visar vad kartor kan ge mer än ren Atlas-undervisningsperspektiv. Men det kan ju också vara vad som helst lektioner och källkritik där de ska navigera genom digitala escape rooms. Det är ju bara fantasin som sätter stopp för hur vi kan nå eleverna med det kunskapsinnehållet vi vill fast på ett lustfyllt sätt.

Just det. Då får du utveckla lite grann och navigera genom digitala escape rooms. Vad innebär det?

Det är kanske det roligaste man kan göra. Det finns ju fantastiska människor som har suttit och pysslat ihop. De är på internet. Det är allt från förlag som gör
quiz där man måste fånga upp ledtrådar för att ta sig vidare ur litteratur. Det kan man göra till större, som till exempel Teknikjakten som bibliotekarier i Umeå har gjort. Som är ett jättestort escape room där eleverna måste genom olika ledtrådar i litteratur i det fysiska rummet och på nätet ta sig an källkritik, medieinformationskunnighet, biblioteksbestånd. Och ta sig igenom den här jakten. Så det är ju ett väldigt trevligt sätt att lära eleverna de här färdigheterna.

Det pratas ju en hel del om minskad läsning och sådär. Inte bara de yngre åldersgrupperna men jag ser inte just när du är ute på klassrumsbesök och sådär, hur gör du? Har du några speciella knep för att nå fram med dina budskap så att säga?

Jag vet ju att läsningen går ner nationellt. Man ser ju det i undersökningen. De läser mindre och mindre. Men min personliga upplevelse av Nydalaskolan är att de läser hur mycket som helst. De lånar jättemycket. Det är väldigt lätt att antidesemera. Jag har ju i skuldbiblioteksplanen ett uppdrag att en gång per termin gå till varje klass och ha ett så kallat bokprat där jag bara tipsar om böcker. Det gör jag. Det visar ju att forskning är ett av de lättaste sätten att arbeta litteraturfrämjande. Både lättaste men också bästa, mest effektivt. Och det är bra att jag går ut och pratar om några böcker jag har läst. Och det vill eleverna ha. De sväljer det med hull och hår.

Och bara, det låter jättebra, då vill jag också låna. Och så gör de det. Och sen så börjar samtalet. Lånar du den? Det vill jag också. Jag tycker det är lätt att peppa eleverna att läsa. De här bokpraten som du säger, som är bevisat framgångsrika.

Vad tror du det beror på att de är där? Att det bottnar i ens egen entusiasm?

Nej men sannolikt är det väl det. Det blir väldigt personligt. Jag berättar om vad jag tycker. Eleverna får både höra det pratas som litteratur. De får en lätt inblick i vad det är. Man behöver inte läsa på baksidan och försöka lista ut det själv. Utan man får det lite serverat. Och det blir ju lystfyllt. Och det är ju det jag vill komma åt i allt jag gör. Att det ska vara lystfyllt för dem.

Du har varit inne på det här också, att det här är ju som vi konstaterar att skolbibliotekaren inte bara spelar en roll i svenska ämnet och sådär. Utan även i andra. Kan du ge konkreta exempel på hur du kan liksom jacka i andra ämnen på skolan? I annan undervisning?

Det handlar ju såklart om att ha struktur att veta vad de olika klasserna ska arbeta med. Förbereda med att faktiskt köpa in litteratur som kommer passa ämnet och samt planera med lärarna. Vad de har för behov och vad jag kan fylla. Och då är det ju alltid från att Ja, ni ska jobba med källkritik nu. Ja men då kommer jag med det för då kan jag ge ett större paket än vad de hade tänkt sig till. Som idag då, att jag var bara ute och visade kartböcker. Bara det är också viktigt.

Vad skulle du säga, vilka utmaningar är det? Är det lätt att nå fram på hela skolan? Eller får man ha en väldigt strukturerad plan för det där?

Jag har ju förmånen att jobba på en skola som är väldigt utvecklingsbenägen. Så lärarna sväljer mig med hur du har. Vill jag komma och läsa högt på matten så får jag det. Så det är en fantastisk möjlighet som lärarna ger mig.

Vi var inne på att beskriva Nydala som område lite grann. Det är också visat här i den här filmen att ni har till exempel en mångspråkshylla ni jobbar väldigt aktivt med. Hur får man till den så att säga? Hur får man hålla den relevant och vid liv?

Först och främst gäller det ju som vanligt att ha en ledning som ger en budget som gör att man kan ha ett relevant relevant bestånd. Jag vill ha böcker på alla språk som eleverna pratar och det är ju många hos oss. Och jag har en budget som gör att jag kan köpa in det. Och då börjar jag alltid med att köpa några få böcker på det språket som jag vet att eleverna pratar och sen så får deras intresse styra. Ja, vill ni ha fler böcker på polska? Då köper jag det. Så växer det fram i takt med att elevernas språk också utvecklas. Så det jag tänker på när du ska köpa in böcker och så där.

Hur går du tillväga för att skanna av liksom? Jag tänker på vilka ämnen och vilka titlar och hur fungerar det där rent praktiskt?

Grundbeståndet köper jag in ganska brett. Jag har en bra budget. Jag köper det som ges ut helt enkelt. Men när det gäller specialemnen, facklitteratur och så, då är det ju utifrån vad lärarna säger att de har ett behov av. Ska de jobba med forntiden, då köper jag in mer om forntiden. Och så byggs det ju på. Och sen så får jag bara vara aktiv och gallra det som har gått ut, höll jag på med att säga. Men det som inte är relevant längre.

Ser du några så här tendenser nu eller några trender? Vad är det som lånas ut mycket nu hos er?

Eleverna läser ju gärna samma saker. Handbok för superhjältar är superpopulärt av att hur länge som helst. Det lånas alltid ut. När det gäller faktaböcker så är det väldigt mycket fördelar. Fotboll just nu. Men det går väl lite i vågor också. De blir ju inspirerade av varandra och ser vad några har lånat och då vill de också göra det. Serieböcker är ju evigt populärt. Nu har du inte hunnit vara på plats superlänge, drygt halvår på skolan här.

Men jag skulle säga, om du tittar liksom några år framåt, 3-4 år framåt. Vad har du för visioner om du ska jobba vidare på det här spåret?

Nej men då är vi ju den läsande skolan. Om man ska dra drömscenariot, då har vi en väldigt aktiv elev. De är redan aktiva. Vi har många elever, de kommer på rasterna, kommer på eftermiddagarna, de vill vara med. Men jag vill ju såklart nå fler. Nå de som inte alltid kommer in självmant och sådär. Har utvecklat det. Vi håller på att starta ett biblioteksråd där eleverna ska få liksom rejält inflytande av biblioteket. Ha ett aktivt sådant. Och framförallt ett större samarbete med
folkbiblioteken och de andra skolbiblioteken. Jag hörde häromdagen från en skolbiblioteksskola. Att i deras skolbiblioteksplan så har de inskrivet att varje år så ska alla klasser besöka ett nytt bibliotek. Så de ska runt om i stan. Vilket spännande sätt att utforska en stan.

Det kanske är någonting vi gör om några år. Avslutningsvis, du nämnde här de här eleverna som inte kanske är de som springer till biblioteket i första hand.
Så man kanske får locka dit liksom, vad har du någon tanke där? Hur man kan nå dem så att säga. Men dels har vi ju, vi har ju bra samarbete. Med regelbundna biblioteksbesök.

Så alla kommer till biblioteket ibland. Och då gäller det att fånga upp dem på deras nivå och hitta litteratur de är intresserade av. Men eftersom jag jobbar mycket med lust så har jag också regelbundna jippon. Vi har precis haft Alfonsvecka, då hade vi 3D-skrivare så de fick komma och göra sina egna. Vi har haft Festival Digital där de har fått programmera robotar och sånt. Och sådana jippon på biblioteket. Även om jag kan se att nu övar de på de här förmågorna och hittar den här litteraturen eller möter det.

Så gör det också en större vinst att de kommer till biblioteken. Att det är lustfyllt och då kommer det in elever som inte brukar komma. Och sen så brukar de faktiskt fortsätta komma. För då har de liksom kommit över den där första trösklen och sett att rummet har någonting och erbjuder dem.

Stort tack för att du kom till Podagog Malmö, Felix Sjögren.

Tack så jättemycket.

Du har lyssnat på Podagog Malmö, en podd som görs av redaktionen på Pedagog Malmö. Vem vill du höra i podden framöver? Maila oss på pedagogmalmo@malmo.se. Vi finns också på Facebook och där heter vi Pedagog Malmö.