Digitaliseringen blev en väg framåt för elevernas lärande

Den 3 juni 2022 blev Mellersta förstadsskolan en av tre grundskolor som kunde titulera sig Digital skola i Malmö. Men deras digitala resa började redan 2016 på Rörsjöskolan – Zenith. Där dök eleverna oftast upp på lektionerna utan böcker. Lärarna i sin tur drog runt på tunga och otympliga datorvagnar. Då tog rektorn Nina Svensson ett avgörande beslut:

– Jag beställde hem en Chromebook till varje elev på skolan, alltså inte bara de som var subventionerade för årskurs 7 just då. Jag var ny i tjänsten och visste att jag behövde bygga relationer med både lärare och elever. Genom Chromebook fick alla elever tillgång till moderna läromedel och lärarnas arbetsmiljö blev bättre när de slapp datorvagnarna, säger Nina Svensson.

Det fanns även många elever på skolan som behövde kompensatoriska verktyg och hjälpmedel. Genom att alla elever fick en Chromebook behövde ingen elev känna sig utpekad i klassrummet, samtidigt kunde alla elever dra nytta av Chromebookens olika hjälpmedel som till exempel att få texter upplästa. Det underlättade även möjligheterna att översätta mellan olika språk. IKT-pedagogen Malin Stiessel Åkerström och hennes kollegor insåg snabbt att det förutom digitala läromedel också behövdes mer digital kompetens.

Skolan googlecertifierade sig

När portarna slogs upp till Mellersta Förstadsskolan för första gången 2019 var arbetet med att digitalisera redan i gång. För att stötta sin personal startade man nu upp arbetet med att google-certifiera sig och senare ansökte man om att gå in i certifieringsprocessen för att få utmärkelsen Digital skola. Malin Stiessel Åkerström blev processledare för digitaliseringen på skolan och startade en lärgrupp i digitalisering.

– Innan vi kunde börja med eleverna så behövde vi ju starta med personalen. Vi kunde använda oss av det självskattningsverktyg som fanns inom grundskolans ramverk Varje elevs bästa skola och få stöd från grundskolans digitaliseringsenhet, berättar Malin Stiessel Åkerström.

Den största framgångsfaktorn var dock att man redan hade en inarbetad modell i det systematiska kvalitetsarbetet kring hur man utvecklar processer. Den använder Mellersta Förstadsskolan sig av i alla sina utvecklingsområden.

– Det innebär att vi först tar reda på vad våra elever och vår verksamhet behöver, sedan lär vi oss mer om det och sedan ser vi över vilka som kan vara de bästa pedagogiska insatserna. Man tar ställning till om det ska riktas mot personal eller elever, eller kanske mot båda. Vi jobbar cirkulärt och följer upp och utvärderar noggrant hur det har gått och vad vi kan göra annorlunda, säger Nina Svensson.

På skolan finns en tydlig struktur för hur och när man arbetar med processer. För att ge personalen rätt förutsättningar avsattes alltid tid i skolans konferensschema för att till exempel delta på workshops med digitaliseringsgruppen och andra utbildningsinsatser. Förutom pedagogerna så utbildades även elevassistenter och en skoladministratör.

– Det finns ju vissa förutsättningar i organisationen som behöver finnas på plats om man ska kunna utveckla en framgångsrik process. Där skiljer sig ju inte digitaliseringsprocessen från någon annan framgångsrik process, säger Nina Svensson.

– Min erfarenhet är att digitalisering drivs på ett eget spår på många ställen. Men om det inte får vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet så är det svårt att komma framåt. Det är jätteviktigt att man har tid avsatt för detta och att ledningen är tydliga med att digitaliseringen är något som all personal ska arbeta med. Det är just därför vi lyckats så bra med det här arbetet, säger Malin Stiessel Åkerström.

Lyckat samarbete med elevambassadörer

Under digitaliseringsprocessen gjordes även elevintervjuer och klassrumsbesök på alla de skolor som var delaktiga, då fick elever berätta om sina erfarenheter och tankar. Nina Svensson och Malin Stiessel Åkerström vet att man har mycket att vinna på att involvera elever. Efter att de köpte in Chromebooks så fångade de upp teknikintresserade elever och utbildade dem till ambassadörer för skolans nya digitala läromedel. Det visades sig att eleverna inte bara kunde stötta och vägleda sina klasskamrater utan även vara till stor hjälp för lärarna.

– När det finns så många nya verktyg i din skärm, så kan det nästan kännas som att du behöver syssla med teknisk support i stället för att undervisa. Våra elevambassadörer var en stor tillgång då. Eleverna är ofta orädda inför ett nytt digitalt verktyg och klickar sig runt på ett helt annat sätt än vi lärare. De ser och upptäcker saker som vi inte ser, säger Malin Stiessel Åkerström.

Genom att digitalisera har man kunnat ge eleverna ett bredare stöd och man har även kunnat erbjuda en mer varierad undervisning tack vare de digitala verktygen.
– De digitala verktyg som är bra för elever med olika inlärningssvårigheter är ju ofta bra för alla elever. När eleverna börjar här så finns det också möjlighet att få ett par hörlurar kostnadsfritt, om man skriver under på att ta hand om utrustningen. Vi vet att många elever vill lyssna på musik när de arbetar och samtidigt behöver de ha hörlurar för att till exempel kunna se filmklipp kopplade till undervisningen, säger Malin Stiessel Åkerström.

– Målet för oss är hela tiden att hitta vägar framåt till elevernas lärande men också att erbjuda rätt förutsättningar. Det är viktigt att förstå att det inte handlar om att ta bort någon del, utan att det är ytterligare ett verktyg för att öka elevernas lärande, säger Nina Svensson.

Satsar på digitala verktyg med låg tröskel

Vad som gynnar elevernas lärande är något som Nina Svensson och Malin Stissel Åkerström återkommer till flera gånger under intervjun.
– När man får in digitala läromedel i sin undervisning så behöver man i en del fall tänka om. Det är viktigt att fråga sig själv varför man gör saker och vilka behov som finns. Just att behöva tänka om är enligt forskningen det som är svårast. Som lärare har man ju ofta hittat ett sätt som fungerar efter några år. När man då inför ett nytt verktyg så måste man ju börja testa på nytt. Då är det som sagt viktigt att som lärare ges tid att också göra det, säger Malin Stiessel Åkerström.

Att genomföra utbildningen var obligatoriskt för alla, men det avslutande provet var däremot frivilligt.
–  Från min sida fanns aldrig något krav på att provet måste genomföras. Det viktiga är att våra lärare kan hantera den nya verktygen, inte hur många procenttal av personalen som klarar proven, för det gör ingen skillnad för våra elever, säger Nina Svensson.

En viktig slutsats för Malin Stiessel Åkerström var att skolan behövde satsa på digitala verktyg som är lätta att förstå och lära sig. Insikten kom efter att hon själv under en period började utforska en rad olika digitala verktyg som alla tog väldigt lång tid att lära känna.

– Det behöver vara en låg tröskel samtidigt som det finns ett tydligt syfte till varför vi använder dem. Vi kan inte heller utgå från personerna som alltid är först på alla digitala bollar. Om alla ska med så behöver vi snarare ta hänsyn till personerna som är längst ifrån. För de som redan är i framkant kommer vi alltid få med oss ändå. Och vi vill ju verkligen att alla ska med på den här resan, avslutar hon.