Gå direkt till innehållet
Ulrika Wirgin och Nina Svensson står utanför ingången till Mellersta Förstadsskolan. Ulrika Wirgin och Nina Svensson utanför ingången till Mellersta Förstadsskolan. Foto: Fredrik Thunberg

Publicerat:

Läsning för långsiktigt lärande 

Mellersta Förstadsskolans kollegiala fortbildningsinsats med läscoacher fortsätter – och nu ska vårdnadshavarna involveras än mer.

– Vi lyfter att man ska låta sitt barn öva läsförståelse med hjälp av lässtrategier. Självklart för oss som jobbar med det, men inte för de som inte befinner sig i skolans värld, säger Ulrika Wirgin, biträdande rektor.

Satsningen med lässtrategier drogs igång för att möta sjätteklassarnas låga resultat på nationella provets läsförståelse på Rörsjöskolan-Zenith, där drygt hälften nådde målen. Samtliga lärare på skolan utbildades kring lässtrategierna i workshops och föreläsningar och resultatet lät inte vänta på sig. När samma elever skrev nationella prov i årskurs nio klarade 85 procent av dem läsförståelsen. Det ämnesövergripande lässtrategiprojektet uppmärksammas nu nationellt och prisades nyligen med Quality Innovation Award.

En del av systematiska kvalitetsarbetet

Hösten 2019 följde lässtrategiprojektet med när verksamheten flyttade in i Mellersta Förstadsskolan. Satsningen utökas gradvis och är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. I dag är 20 pedagoger ”läscoacher” två morgnar i veckan för 42 elever i årskurs sju och åtta.

– Vi repeterar kontinuerligt varje termin för lärarna. Även om du inte är läscoach det här läsåret så kanske det är din tur nästa. Du måste behärska lässtrategierna, inte bara i det enskilda mötet med eleven på morgonen, utan även i ditt klassrum, säger Ulrika Wirgin.

LÄS MER: Fokus på läsning en pedagogisk framgång

Språkutvecklande i alla ämnen

Det som startade som ett projekt har implementerats och blivit en del av vardagsprocesserna även utanför de uttalade läslektionerna. Att ha ett språkutvecklande arbetssättet i alla ämnen innebär till exempel att som lärare ställa sig frågan ”hur läser jag en text med mina elever för att de faktiskt ska förstå vad de läser?”

– NO- och SO-lärare lär sig strategier för att jobba med att förtydliga olika begrepp. Istället för att lämna eleverna ensamma med en text handleder de kanske genom högläsning i helklass. Den typen av förändring ser vi i alla ämnen, säger Nina Svensson, rektor på Mellersta Förstadsskolan.

Engagera vårdnadshavare

Nästa steg blir att involvera vårdnadshavare som kanske känner en frustration över att de vill hjälpa sina barn men inte hittar verktygen. Planerade workshops får vänta i coronatider, men en film tas fram med tips och strategier för att vara ett stöd i läsningen.

– Hur kan man göra när man ber sitt barn förutspå vad som ska hända i texten? Vi lyfter att man ska låta sitt barn sammanfatta; vad har du lärt dig av det här, var det några svåra ord eller begrepp? Självklart för oss som jobbar med det, men inte för de som inte befinner sig i skolans värld, säger Ulrika Wirgin.

– Tid är en faktor. Det spelar ingen roll hur mycket vi läser i skolan; läser man inte hemma så blir det betydligt svårare. Det är också ett kompensatoriskt uppdrag, att hjälpa de föräldrar som har svårt att navigera i detta, säger Nina Svensson.

”Finns ett feltänk i skolan”

Ulrika Wirgin framhåller att lösningen för elever som har svårigheter inte är att dra ned på ambitionerna.

– Det finns ett feltänk i skolan i dag kan jag tycka. Elever med svårigheter försöker man ofta avlasta. Men någon som har svårt för att läsa och skriva ska inte skriva och läsa mindre, man behöver göra det mer, men med rätt stöd så att man känner att man går framåt.

– Annars ökar du avståndet till de som springer före. Och det är där vi måste vara och stötta upp, inte skala av, säger Nina Svensson.

Svenska som andraspråk

Majoriteten av eleverna som inledningsvis läscoachades hade svenska som andraspråk, men i dag är det mer blandat – och skolan har sett vinster med lästräningen för alla elever.

– Vi har jobbat med transspråkande också och jag tycker det finns en öppenhet på skolan kring att alla språk kan vara kunskapsbärare. Där använder vi oss av studiehandledare så mycket vi kan för att eleverna ska utvecklas oavsett språk, säger Ulrika Wirgin.

– Det ser vi också i våra resultatdialoger, att vi har nyanlända elever som når kunskapskraven i vissa ämnen just då vi har samarbetat med studiehandledare. Där har man jobbat så att språket inte blir ett hinder utan snarare en brygga. De eleverna kan tillgodogöra sig och bygga vidare på de kunskaper de hade med sig även om de inte har svenskan fullt ut, säger Nina Svensson.

”Läsning nyckeln till framång”

I motiveringen till SIQ:s utmärkelse Quality Innovation Award lyfts läsningen som nyckeln till framgång i skolan. Vad ligger då bakom framgången med lässtrategiprojektet?

– Att det bygger på vetenskap, att många gör det tillsammans och att det bygger på data; vad behöver våra elever? Det är uthålligt, systematiskt, långsiktigt och vi följer upp det och ser så att det ger resultat. Om eleverna når framgång så når lärarna framgång, det blir lättare att undervisa och eleverna uppnår kunskapskraven. Man måste se de små vinsterna innan man når den slutliga jättevinsten – att eleverna kommer in på gymnasiet, säger Nina Svensson.

Text & Foto: Fredrik Thunberg

LÄS MER om språkutveckling på Pedagog Malmö

LÄS MER om systematiskt kvalitetsarbete i skolan