Här är hela listan över nominerade till Malmö pedagogpris 2024!
Prova prov på prov
Finns det något som stressar elever så mycket som prov? Bara genom att säga ”prov” höjer man pulsen på åtminstone halva klassen. I ett försök att avdramatisera begreppet och aktiviteten så använder jag provet formativt och låter eleverna göra det flera gånger.
I matteundervisningen är det vanligt att eleverna får göra en avstämning/diagnos efter varje kapitel. Detsamma gäller för oss som arbetar med Singma matematik. Men det kallas istället för kunskapslogg. Det är som en avstämning eller diagnos för att se vad eleverna känner sig säkra och mindre säkra på.
För att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av kunskapsloggen låter jag eleverna göra den två gånger. Första gången är till för att scanna av vilka områden eleverna fortfarande tycker är svårt och andra gången för att eleverna ska få syn på sin utveckling.
Mellan kunskapsloggarna ägnar vi en till två lektioner åt att fokusera på de områden och metoder som eleverna behöver utveckla. Med hjälp av kamrathandledning hjälper eleverna varandra att bygga vidare sina kunskaper.
Jag har tidigare gett samma kunskapslogg vid det andra tillfället men nu har jag testat att ge eleverna en ny kunskapslogg med nya uppgifter men som testar samma metoder och förmågor. En fördel med den första kunskapsloggen är att uppgifterna står i elevernas matteböcker. Det kan ge stöttning åt elever inför den första kunskapsloggen, att veta vilka uppgifter som ska komma men att sedan få testa att generalisera i den andra kunskapsloggen när de inte vet uppgifterna.
Positiv respons
Av eleverna har jag fått positiv respons. De uttrycker att de tycker det är skönt med två kunskapsloggar för att de får en andra chans. Många upplever känslan av att de på riktigt lär sig metoderna eftersom de kan använda dem igen, i en annan uppgift. Några uttrycker också att det är bra för minnet, att metoderna sätter sig bättre och att de kommer ihåg dem längre.
Det är lätt att applicera samma metod i fler ämnen! Vi gör på liknande sätt i exempelvis svenska. När de har skrivit en text så bedömer eleverna sina egna texter, varandras och jag ger också formativ bedömning. Eleverna får chans att utveckla sina texter och lämnar sedan in dem igen.
Tänker ofta på om vi ger eleverna tillräckligt många ärliga chanser att lyckas. Om vi ger dem chansen att veta vad som krävs för att nå högre, nå längre. Ett slående exempel är när Björn Hellberg ska dreja för första gången. Har ni inte sett klippet så rekommenderar jag det varmt. Fantastiskt roligt! Men om vi hade frågat Björn Hellberg så tror jag inte att han hade velat bli bedömd på sitt första drejalster. Kanske inte det andra eller tredje heller.
