Ett steg i taget mot djupare läsförståelse

Enligt Simple View of Reading är läsning en produkt av avkodning och språkförståelse. En god och djup läsförståelse kräver både en fungerande avkodning, med alla dess ingående delförmågor, och en utvecklad språkförståelse. Språkförståelse innebär att kunna förstå och ta till sig språk, det vill säga omvandla ord och meningar till något begripligt. 

Undervisning i och utveckling av faktorn språkförståelse sker på många olika sätt, eftersom det är en komplex och sammansatt förmåga. Det behövs explicit undervisning, det vill säga tydlig och avgränsad information och möjlighet att träna de olika delförmågorna för att kunna förbättra språkförståelsen i stort. Särskilt viktigt med explicit undervisning är det för elever som befinner sig i en språklig sårbarhet, alltså när de språkliga kraven överstiger elevens språkliga förutsättningar.

På Sofielundsskolan har vi under flera års tid nu fördjupat oss i läsningens olika delar, nu senast har läsförståelsestrategier varit i fokus. Idag tänkte jag dela ett exempel på hur vi kan arbeta med elevernas förmåga att göra inferenser. Pedagoger och logopeder kan samarbeta kring detta område, där pedagogen fokuserar på undervisningen i klass, och logopeden kan ge stöd enskilt eller i grupp för att ge ytterligare repetitioner och återkoppling till eleverna i arbetet. Detta arbetssätt kan falla under läsfixaren “reportern” eller strategin “ställa frågor”. 

Skolforskningsinstitutet har gjort systematisk översikt av det vetenskapliga kunskapsläget om undervisning i läsförståelse. I den förtydligas att det finns olika typer av strategier som läsare använder sig av, och att av dessa är det fördjupningsstrategier som är tydligast kopplade till förbättrad läsförståelse. En av dessa strategier kallas “finna luckor och göra inferenser” och sammanfattas på detta sätt: 

Finna luckor och göra inferenser
Att finna luckor och göra inferenser innebär att läsa mellan raderna medan man drar slutsatser som inte är explicit angivna i texten. Att göra inferenser ses som en så kallad djup strategi som karaktäriserar strategiskt läsande.

Ett sätt att göra detta på beskrivs av Lena Franzén (2002), och är en del i läslyftet.(https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Grunds%C3%A4rskola/008_strukturerad-las-o-skrivundervisn/Del_04/ )

Med inspiration från denna kan man exempelvis arbeta med korta exempel där läraren först introducerar strategin, och “tänker högt” för att modellera vägen till svaren. Tre olika kategorier av frågor och svar beskrivs för eleverna, beroende på hur de ska besvaras. 

Text 1:

Kim åkte på sin gamla skateboard på gatan. Hon åkte fortare och fortare. Plötsligt låg hon på gatan.

I nästa steg kan frågorna besvaras tillsammans med eleverna. Slutligen får eleverna ut egna korta texter att svara på frågor kring. Ett exempel på hur det kan se ut finns här:

Text 3:

Minna nosade nyfiket på bullen som låg på marken och petade på den med tassen. Hon tittade upp mot Max och hoppades att hon skulle få smaka. Max pratade i telefon och verkade inte ha tid, så Minna passade på. 

Att använda samma stödstruktur till flera korta texter är ett bra sätt att arbeta in strategin tillsammans med eleverna. De kan även själv få komma på frågor till texter och ställa till varandra. 

Alla elever har nytta av undervisning i läsförståelse, men för vissa är det extra viktigt. Svaga läser använder inte strategier i sin läsning i samma utsträckning som starka läsare, särskilt inte fördjupningsstrategier. Att undervisa i läsförståelse kan jämna ut dessa skillnader i användning, då svaga läsare visat sig öka sin läsförståelse mer än de starka. Att utveckla läsförståelse på ett andraspråk är både mer krävande och utmanande än att utveckla läsförståelse på ett förstaspråk. Skolan har därför en mycket viktig uppgift när det gäller att ge elever god undervisning, så att dessa kan utvecklas till självständiga och strategiska läsare.