Här styr elevernas intressen

När Pedagog Malmö besöker Hyllievångsskolan råder det en febril aktivitet bland femteklassarna. Dagen har gått i programmeringens tecken.
– Vi har redan klarat två uppdrag, säger Emre Sen i 5C och visar tillsammans med lagkamraterna Hannes Berggrensson och Talya Aissa hur de får legoroboten att backa, putta och lyfta föremål på en uppbyggd bana.
– Det är kul med programmering för man kan liksom styra över allt, säger Emre Sen.
– Man lär sig matematik på det. Om man ska programmera är det bra att kunna en del matte även innan, säger Hannes Bergrensson.

Alla delar inte deras entusiasm över programmering, men det är viktigt att alla elever får en chans att prova på, understryker läraren och lagledaren Kristina Hörnell. I vissa delar har de fått anpassa svårighetsgraden i programmeringsövningarna utifrån elevernas förkunskaper. I arbetet som bryter ordinarie undervisning ser hon hur flera elever tar en plats de inte gjort förut.
– Det är flera som fortsätter att blomma ut; kanske har de varit lite tysta i andra sammanhang men här tar de plats. Det märks att många tycker det här är väldigt, väldigt roligt, säger Kristina Hörnell.

Simning som tema

Hannes Bergrensson och Talya Aissa visar två lerfigurer som är under utveckling; deras lag “Zwimba” har valt simning som tema och de två figurerna som ska vara iklädda moderna och lite äldre badkläder ska sedan vara med i en utställning under skolans egen FLL-uppvisning. De ska också skriva en rapport om simning och varför det är viktigt.
– Vårt förslag är att det byggs fler simhallar och att simlärare får högre lön så att fler vill jobba som det, säger Emre Sen.
– Det finns 1,5 miljoner människor i Sverige som inte kan simma, poängterar Talya Aissa.

Läs också: FLL-process engagerar både elever och pedagoger

App ska få fler att baka

Ranjha och hans lag valde att fokusera på bakning. Han visar upp en prototyp till en app om bakning de planerar. I appen ska man kunna bland annat kunna söka efter recept.
– Vårt mål är att unga ska vilja baka mer, säger Raif Ranjha.
Att det är elevernas egna intressen som är i fokus tror Kristina Hörnell är väldigt viktigt i sammanhanget.
– De har ju bara fått vissa mallar de måste hålla sig till, men det är fortfarande de som bestämmer. Sedan kan det ju krävas en viss vägledning från oss om de skulle sväva iväg helt i fantasin någon gång, att vi stannar upp och frågar “vad har vi nu?” och “vad kan vi göra av detta?”

Skriva rapport en utmaning

Efter programmeringsdagen ska de skriva rapporter om sina olika projekt och förbereda muntliga presentationer inför en jury på skolan. Det blir en annan typ av utmaning; rapportskrivning kan i likhet med programmering bli en utmaning.
– Där försöker vi anpassa lite till deras nivå eftersom man inte brukar jobba med den typen av texter på mellanstadier. När det gäller det muntliga har de fått mycket träning i och med deras grupparbeten. Vardagliga samtal där det är viktigt att kunna förklara sin åsikt, säger Sara Thurell, svensklärare.

De har också pratat om vad olika kroppsspråk och röstlägen kan signalera inför de muntliga presentationerna, där de olika grupperna ska beskriva inte bara det tekniska bakom programmeringen och robotarna utan hur de samarbetat inom laget. Och precis som att grupparbetena blir ett sätt för vissa elever att ta ett kliv fram kan det också vara ett sätt att få syn på saker man behöver jobba mer med framöver, påpekar Sara Thurell.
– Är det något du tar med dig till lärarkollegiet efter att ha arbetet så här?
– Nu är jag ganska ny på skolan, men det jag fascineras över är hur alla, idrottslärare som slöjdlärare, liksom är med på tåget direkt. Det tar jag med mig till nästa gång vi ska göra något projekt, hur alla samarbetar, bidrar och kan se vinsterna med det.