Kollegialt delande ger goda övergångar

– Det är ett kunskapsutbyte som stärker den röda tråden. Skolstarten är en viktig övergång och redan tidigt behöver vi prata positivt för att öka barnens motivation och avdramatisera övergången, säger Anna Schylander.

Nu har det kommit nya riktlinjer för övergångsarbetet mellan skola och förskola. De största skillnaderna är att samverkan i kluster upphör och att de särskilda överlämningarna vidgas.

Men på Kroksbäck har det framgångsrika samarbetet mellan Kroksbäcksskolan och fem av förskolorna i närheten pågått sedan 2017. Det är ett kollegialt delande kollegorna emellan, som också gynnar eleverna och deras upplevelse av att börja skolan.

– Det har uppskattats på flera olika nivåer, bland både rektorer och pedagoger. Och det handlar om att ha ett intresse för varandras verksamheter. För vi måste mötas, vi måste ju ha en röd tråd för våra barn och elevers skull för att det vi jobbar med ska få någon genomslagskraft, säger Anna Schylander.

– Det är det språkutvecklande arbetet som är grunden, alltid. Det är i stort fokus här på Kroksbäck, eftersom 100% av våra barn har ett annat modersmål än svenska, säger Livija Grebovic.

Hon är förste förskollärare på förskolorna Hyllievång och Mellanbäck. Anna Schylander är förstelärare och specialpedagog på Kroksbäcksskolan och båda två har varit engagerade i att få till en god samverkan mellan verksamheterna.

Tydligt resultat

Trots att det enligt de nya riktlinjerna inte är ett krav att samverka i kluster så är de överens om att de vill fortsätta med samma upplägg för sitt samarbete.
– För behovet finns helt enkelt, och fördelarna är så tydliga, säger Anna Schylander.

Hon menar att resultaten av samverkan mellan pedagogerna i de olika verksamheterna är goda vilket bland annat visas när barnens språkliga och matematiska förmågor kartläggs i förskoleklassen. Förskoleklassens barn visar sig vara mer vana vid högläsning, efter att förskolan fokuserat särskilt på det. Vi ser en skillnad både i praktiken och i resultatet från bedömningstöden Hitta språket och Hitta matematiken.

Både Livija Grebovic och Anna Schylander uttrycker att de också upptäckte att en stor del av värdegrundsarbetet utgår ifrån ett gemensamt material som riktar sig till olika åldrarna, vilket gör att barnen känner igen sig i arbetssättet och karaktärerna.

Samverkan över professionsgränser

Mycket av samarbetet kretsar egentligen inte kring övergångarna, utan är ett kunskapsutbyte som sker året runt, i ett antal träffar per termin.
– Det ger nåt längs hela vägen, säger Anna Schylander.

Det bidrar till att arbetet med övergångarna blir enklare. Pedagogerna känner redan varandra men har också upplevt varandras miljöer och har koll på varandras arbetssätt.

Samarbetet har involverat ledningsgrupper men också flera olika professioner. Det kan vara förstelärare, biträdande rektor, fritidspedagoger, lärare från förskoleklass eller SVA-lärare som möts och presenterar ett arbetssätt eller en framgångsrik pedagogisk metod.

– Vi berättade ju en gång för er om genrepedagogiken. Som har som varit vårt största åtagande kan man säga, det är vårt paraply, vår pedagogiska metod i hela arbetet här med våra elever, säger Anna Schylander.

– Vilket har inspirerat oss att börja med modulen Läsa och berätta. Och då har vi jobbat jättemycket med sagor och berättande, säger Livija.

Under åren har skolan också fokuserat mycket på matematiken eftersom förskolorna ägnat sig åt musimatik.

– Vi kunde också visa vilken kartläggning vi gör i förskoleklass, och ni blir ju nyfikna då också, hur har det gått för barnen som gick hos er?, säger Anna Schylander.

– Precis. Och vad behöver vi förbereda våra elever på rent matematiskt? Det är mycket begrepp och termer, säger Livija Grebovic.

Komplettera varandras pedagogik

De har många exempel på liknande kunskapsutbyten, som när de jobbat med normer och värden, eller när förskolans arbete med IKT imponerade på skolan.

– När vi jobbat med digitalt meningsskapande har vi valt att arbeta med naturvetenskap och teknik, hur man kan använda digitala verktyg för att experimentera och undersöka med barnen, säger Livija Grebovic.

– Och där var vi jätteimponerade, vi tyckte ni hade kommit långt, det var avancerad teknik. Där fick vi också inspiration och tankar på hur vi skulle kunna följa upp det. Så det är ju väldigt mycket gott som kommit ur det, det inspirerar på båda håll, säger Anna Schylander.

Samarbetet gör att de kan komplettera varandras pedagogik.
– För då blir det ju lite så att vi så gott vi kan berättar om våra pedagogiska modeller och så vidare, så kanske det blir enklare för er utifrån hur ni behöver förbereda barnen. Och vice versa, när vi får reda på hur ni gör så kan vi bygga vidare på det. Det har jag tyckt var fantastiskt, säger hon.

Årshjul som spänner över läsåret

Årshjulet består i stora drag av att ledningsgruppen har en planeringsträff redan vid terminsstart, där utvärderar de föregående år. Därefter sker en pedagogträff på hösten och en på våren. Under våren satsar båda verksamheterna också mycket på att ge vårdnadshavare information om skolvalet.

Något som betytt mycket för förskolebarnen har varit att de fått besöka skolan sent på våren och upplevt det som Livija Grebovic och Anna Schylander tror gjort mest intryck på barnen; fått äta i matsalen.

– Det är en stor skillnad för dem, att stå i kö och själv ta sin mat och gå och sätta sig. Det är något annat än de är vana vid i förskolan, så det är väldigt spännande. Och de behöver känna sig trygga även i det, säger Livija Grebovic.

Och eleverna kan också få vara de stora som tar hand om och visar de yngre hur man gör och föregå med gott exempel. Förskolebarnen får delta under en lektion med förskoleklassen för att lära känna miljön och avdramatisera övergången.

– Det är en stor grej, en stor övergång, och vi vill visa hur det kan se ut. Oavsett om barnen sen börjar här eller någon annanstans, säger Anna Schylander.

Innan sommaren sker överlämningskonferensen där skolan tar med sig den information den behöver för att ge eleven en bra övergång.  I denna process bjuds vårdnadshavare in att delta. Tillsammans med barnet kan de också få komma och besöka skolan i lugn och ro innan skolstart.

”Man ser effekten med egna ögon”

– Men vi får ju barngrupper från en massa andra ställen också, och det kan vara något barn som vi inte hört talas om tidigare, som står i dörren vid skolstart. Då är det tufft. För vi planerar våra resurser utifrån vad vi vet, säger Anna Schylander.

– Men det har utvecklats, det är fler och fler förskolor som tar kontakt med oss. Det har blivit mycket bättre genom åren, säger hon.

– Har man ett bra samarbete är det ju lättare att lyfta luren och fråga om något dyker upp. Det kan vara att man inte sett behovet av en särskild överlämning, men skolan märker något som avviker. Ja, då kan skolan fråga: känner ni igen det?, säger Livija Grebovic.

Hur gör man om man vill starta upp en liknande samverkan i sitt område?

– Ledningen måste självklart vara med, de måste förstå behovet och vad det faktiskt ger. Ser de effekten med egna ögon är det enklare att lobba för att det ska vara kvar. För det betyder mycket för barn, lärare och hela familjen när det funkar, säger Anna Schylander.