Så får du eleverna att läsa mer – tipslista!

Den senaste veckan har Pedagog Malmös facebook kryllat av tips på hur du skapar läslust och läsengagemang bland elever i olika åldrar. Här har vi samlat alla tips från de som jobbar i grund- och gymnasieskola.

Katarina Siobhan Gerstig, skolbibliotekarie på Rörsjöskolan

1. Prioritera ditt eget läsande och var en synlig läsande förebild!

Min ambition under årets världsboksdag är att försöka få ALLA vuxna på Rörsjöskolan att ta med sig en bok som de bär med sig under dagen och läser i när de har tid.

Ibland brottas jag lite med mig själv och tänker ”har jag verkligen tid att sitta ner tillsammans med eleverna och läsa?” men då försöker jag tänka att det är just det som kanske inspirerar och väcker nyfikenhet och läslust.

2. Eleverna behöver tillgång till böcker!

… gärna ett aktuellt och fräscht bestånd. Det är en fördel om skolbiblioteket ligger centralt, men om det inte är möjligt är det viktigt att böcker är synliga ute i verksamheten.

På Rörsjöskolan har vi bland annat boklådor till klassrummen så att det alltid finns böcker tillgängliga. Dessa boklådor byts sedan ut efter några veckor.

3. Gör litteraturen synlig i verksamheten!

Man kan anordna ute-bibliotek där man tar med sig biblioteket ut på rasten. Med ute-bibliotek når man de elever som kanske inte spontant besöker biblioteket, hos oss är det otroligt uppskattat! Det behövs inte särskilt mycket, några filtar att sitta på och en bokvagn som man kan dra med ut, och så böcker såklart. Andra sätt att inspirera till läsning är att skylta med böcker i korridorerna, göra bok-attacker, ha läshörnor i klassrummen…

4. Fortsätt med högläsningen!

Det är många som slutar att högläsa när eleverna lärt sig läsa själva men jag tycker det är ett misstag. Via högläsningen får eleverna lyssna på böcker som de kanske inte valt själva och det kan väcka nyfikenhet och läslust. Det är också ett utmärkt sätt att stärka och hålla i gång läsförmågan och det skapar gemenskap eftersom hela klassen lyssnar på och diskuterar samma bok.

Högläsning är också bra på så sätt att man kan sätta ribban lite högre och läsa en bok som kanske är för svår för eleverna att läsa själva men som går bra att lyssna på. Jag har också märkt att elever som fått lyssna på en bok i klassrummet ofta kommer till biblioteket och vill låna andra delen i serien, eller en bok av samma författare eller genre.

Ramin Arjomandi, svensklärare för F-3 på Möllevångsskolan

1. Högläsning!

Hitta en bok som passar klassen och läs en stund varje dag. Det bidrar till så otroligt mycket och är så himla mysigt.

2. Boktips av eleverna.

Elever i din klass eller andra klasser kan boktipsa för klassen. Man tränar på muntliga presentationer och man får tips av barn som är i samma ålder/ stadie. Oftast har man samma eller liknande intressen.

3. Boklåda av experten.

En gång i månaden fyller vår skolbibliotekarie en låda med böcker. Hon frågar eleverna vad de tycker om och även mig som känner eleverna bättre. När lådan är fylld kommer hon till klassrummet och presenterar en del böcker för klassen för att skapa intresse & läslust.

4. Tidigare erfarenheter.

Prata gärna om böcker du läser för tillfället men även böcker du läst när du själv var yngre, med dina tidigare klasser eller även hemma med dina barn. Det öppnar för bokprat.

5. Låna 3 böcker.

En läsbok, en lustbok och en läxbok.

En läsbok som vi har i klassrummet (rätt nivå på boken efter diskussion mellan lärare och elev så att det blir glädjefyllt och inte jobbigt).

En lustbok som eleven alltid velat låna men kanske varit för avancerad eller på ett annat språk (elevens intresse styr).

Läxbok hemma (rätt nivå på boken efter diskussion mellan lärare & elev så att det blir glädjefyllt och inte jobbigt).

6. Avsätt tid.

I skolans värld går allting väldigt fort fram, rätt som det är är dagen slut.

Försök skapa tid för läsning på lektionen/ dagen, för vissa är det kanske enda gången de läser.

7. 90 sekunders smakprov.

Författaren Anne-Marie Körling pratar mycket om 90 sekunders högläsning. Strategin handlar om att ge ett smakprov varsomhelst ur en text, genom att läsa högt under 90 sekunder. Detta kan innebära att innehållet inte blir helt begripligt för eleverna, men det väcker säkerligen elevernas nyfikenhet.

Elisabet Niskakari, skolbibliotekarie på Möllevångsskolan

1. Prata och ge respons på elevernas läsning! Ingen vill bli lämnad ensam med sin upplevelse.

2. Erbjud många olika typer av läsning, grafiska noveller, facklitteratur, silent books och poesi är några exempel.

3. Ta hjälp av en skolbibliotekarie så att böckerna eleverna läser är aktuella.

4. Låt eleverna vara med och bestämma vad ni ska läsa.

5. Prata om din egna läsning.

6. Ge eleverna tillräckligt med tid för att låna i skolbiblioteket och för att läsa.

7. Fundera över hur det ser ut där eleverna läser. Sitter ni skönt? Hur är belysningen?

8. Låt eleverna arbeta skolövergripande, att möta andra elever höjer intresset.

9. Koppla en extern person till läsningen, t ex en författare och lägg mötet utanför skolan.

10. Samarbeta ämnesövergripande med skönlitteraturen, både med teoretiska och praktestetiska ämnen.

11. Skönlitteraturen är fantastisk när det gäller värdegrundsarbete och diskussioner.

12. Var nyfiken och engagerad i elevernas läsning.

Elisabet Ahlqvist, lärare i svenska och engelska på Bernadottegymnasiet

1. Var tydlig med vad syftet med läsningen är.

”När vi ska läsa en roman måste jag som lärare fundera på vad det är jag helst vill få ut av momentet. Är det exempelvis att träna elevernas läsförmåga eller är det viktigare att alla har kommit igenom innehållet, medverkat i diskussioner och kunna analysera romanen med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp? Utifrån det kan jag sedan anpassa hur vi ska arbeta och under hur lång tid.”

2. Frihet inom bestämda ramar.

”Efter att jag har bestämt syftet brukar jag låta eleverna vara med och bestämma hur vi ska läsa och hur examinationen ska se ut men inom de ramar jag redan har satt upp. I höstas fick mina elever i SVE01 välja roman själva men då jag inte var helt nöjd med deras förmåga att analysera och använda sig av de begrepp jag vill att de ska kunna bestämde jag därför att vi under våren skulle läsa en roman tillsammans. Efter jul presenterade jag för eleverna att vi skulle läsa ’Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali’ och bad dem göra en mind map på tavlan över förslag på hur vi hade kunnat läsa den.

Vissa vill hellre läsa själva och föreslog att vi kunde tända ljus och ta med kuddar. Andra föreslog att vi skulle lyssna på ljudboken medan vi tränade i gymmet. Flest röster fick förslaget om att jag skulle högläsa för dem medan vi experimenterade med saker som de kan göra för att inte känna sig rastlösa medan de lyssnade. Detta resulterade i att jag, efter att ha provat många olika idéer, hade ett klassrum där några färglade bilder, några tävlade om vem som kunde rita det mest fantasirika slottet, några gjorde sudoku och vissa njöt av att bara sitta och lyssna. ”

3. Uppmuntra till skryt!

”Redan i början på läsåret försöker jag uppmuntra mina elever att komma till mig och skryta om de gjort något bra, sett något bra eller läst något som de vill rekommendera. Att visa att läsning är något de ska vara stolta över och något de gärna får skryta om tycker jag hjälper läsningen att få en högre status i mitt klassrum. Jag lägger heller ingen värdering i vad det är de har läst utan berömmer dem, frågar om det är något de tror att jag skulle vilja läsa och i så fall skriver jag upp det på min lista.”

Har du några tips, metoder, arbetssätt som kan boosta läsningen i klassrummet, i förskolan eller på fritids? Hur jobbar ni med läsning och språkutveckling? Dela med dig på pedagogmalmo@malmo.se.