“Vill öka demokratisk kompetens”

Elinelundsskolans arbete med att anordna EU-val ledde till att SO-läraren Emelie Jönsson och elevrådsrepresentanterna Hussain Shabraiz och Etta Bodin Eriksson delade med sig av sina erfarenheter på MUCF:s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) livesända valupptakt i Stockholm tidigare i maj.

”Praktisera” demokrati med skolval

För på Elinelundsskolan har EU-valet redan ägt rum, lite i förväg. Emelie Jönsson är själv engagerad i demokratimentorsnätverket, ett samarbete mellan lärare från olika skolformer och MUCF, Forum för levande historia och Skolverket. Att arrangera riksdags- och EU-val i skolan är ett sätt att “praktisera” demokratiarbetet.
– I förlängningen vill vi ju bidra till ökad demokratisk kompetens, framför allt hos elever. Politisk medvetenhet, alltså kunskaper om politik, men även politisk tilltro; att man har förtroende för det demokratiska systemet. Det är ett brett spann som ju liksom ingår i det övergripande demokratiuppdraget i skolan, att fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, säger Emelie Jönsson.

Vill bredda kompetens bland lärare

Inte sällan kan det vara enskilda eldsjälar som driver skolvalen, men nätverket vill bredda den kompetensen i kåren. EU-valet på Elinelundsskolan föregicks av en upptakt där många av högstadielärarna var involverade. Genom att under en vecka inleda skoldagen med tio minuters EU-kunskap la man grunden till en förståelse för varför man skulle rösta och hur EU påverkar elevernas vardag.
– Oavsett vilka ämnen man undervisar i så ska man ju försöka främja läroplanens demokrati- och värdegrundsuppdrag. Vi försöker hitta verktyg, tips och råd och ge stöttning i hur man kan jobba. För oss har det varit viktigt att det är eleverna som driver det, så elevrådets roll är jätteviktig.

Ska man arrangera till exempel ett EU-val på sin skola menar Emelie Jönsson att det är en god idé att först bygga upp en kunskapsmässig bas hos eleverna. En välplanerad insats som ger goda förkunskaper om EU.
– Annars kan det bli så att man bara röstar partipolitiskt, att man väljer ett parti för att man tycker att de har viktiga frågor i övrigt. Men de frågorna som är på nationell nivå kanske inte är så relevanta när det kommer till valet till Europaparlamentet. Där kan frågorna se ganska annorlunda ut.

Ökad delaktighet med elevråd

Elevrådets engagemang blir ett sätt att öka delaktigheten. Vid en kickoff inför skolvalet fick elevrådsrepresentanterna utbilda sig lite kring EU och de gjorde informationsposters som sattes upp på skolan.
– Det blir ett annat engagemang på skolan i stort när elverna får vara involverade.

De har också valt att fokusera på olika sakfrågor och hur de politiska partierna ställer sig till dessa, för att öka EU-intresset bland eleverna.
– Vi har tittat på olika påståenden, till exempel om EU ska ha ett FBI. Sedan blir det också tydligt att det inte behöver handla om för eller emot EU, utan om vilken riktning EU ska ta i framtiden, säger Emelie Jönsson.

– Ibland pratas det om ett vikande politiskt intresse bland unga, är det något du som samhällslärare märkt?

– Jag tror att det finns ett ganska stort engagemang, men de vet inte alltid riktigt vad de ska rikta det emot. De är intresserade, men jag tror att de kan vara lite mer selektiva. De snappar upp jättemycket i sociala medier, sådant de tycker är jätteintressant och blir engagerade i.

Skolval ett sätt att öva

Emelie Jönsson har arrangerat tre skolval och varje gång har hon konstaterat att det är ett gyllene tillfälle för eleverna att öva; öva med valkuvert, röstsedlar, bås och urna. En positiv sidoeffekt av det är att eleverna pratar mycket politik i korridorerna under den här perioden.
– Det blir helt andra diskussioner, kan vara allt från specifika frågor till vad man ska rösta på och vilka partier som tycker vad.

Den stora utmaningen blir sedan att ta tillvara på det här engagemanget och hålla det vid liv även efter valet, konstaterar hon.
– Man får försöka vara med i diskussionerna, integrera och lyfta dem själv i sin undervisning. Det måste inte vara samhällslärare som diskuterar aktuella nyheter, EU är ju stort och brett.

På Elinelundsskolan har de också en värdegrundsgrupp som inför hösten planerar att använda sig av Demokratistegen, Skolverkets verktyg för att göra demokrati- och värdegrundsarbetet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet. På så vis hoppas man kunna kartlägga hur det ser ut på skolan när det gäller språkbruk, rasism eller demokratisk kunskap.