När klassrummet blir gränslöst – svenska lärare utforskar Metaverse
STEM eller STEAM, det är frågan?
I februari kom det en STEM-strategi från Utbildningsdepartementet. En strategi som omfattar alla utbildningar från förskola till högre studier på högskola och universitet. STEM står för Sience, Technology, Engineering and Mathematics och används ofta som samlingsbegrepp för yrken som kräver en teknisk utbildning. Målet med strategin är att få fler, framför allt kvinnor, att välja tekniska yrken.
I många andra länder använder man begreppet STEAM istället, där A står för Art. Och nej, det innebär inte att man omfattar yrken som kräver konstnärlig utbildning utan att man tar med konst i ekvationen och därmed skapar en brygga mellan teknisk färdighet och kreativa uttryck. För det är ju människor som ska bo i, använda, färdas i, på eller genom det som ofta blir produkten av en ingenjörs eller arkitekts arbete. Jag vill därför slå ett slag för att lyfta in de estetiska perspektiven i tekniken, matematiken, fysiken osv, trots att vår regering valt att utelämna dem. Vem vet, kanske väcker vi även nyfikenhet och lust att lära hos fler elever när andra aspekter av ett ämne får komma till uttryck i undervisningen.
Estetiska perspektiv
Det var många perspektiv, bland annat de estetiska, som lyftes på vår senaste mötesplats som hette Nyfiken på arkitektur? Vi var drygt 35 lärare, elever, arkitekter och personal från stadsplaneringskontoret som träffades den 6 mars på Linnéskolan för att fördjupa oss i arkitektur och hur vi kan integrera flera ämnen i mötet med denna konstart. Jo, arkitektur räknas till de sköna konsterna och i andra länder tillhör arkitektutbildningen ofta den konstnärliga fakulteten medan den tillhör den tekniska här i Sverige.
Engagerade elever
Denna eftermiddag fick vi höra hur Linnéskolan och Möllevångsskolan har arbetat med arkitektur på olika sätt. Linnéskolan har inom ramen för Skapande skola bjudit in arkitekt Karin Hvid Rydell och kopplat hennes två workshops till ett pågående arbete inom tekniken. Sara Joelsson som är lärare på Linnéskolan såg många vinster med att få lyfta fram de estetiska perspektiven när eleverna byggde sina konstruktioner. Hon såg att vissa elever var bra på att se vad som krävs för att det ska bli stabilt, hållfast och i rätt storlek och andra bidrog med konstruktioner som gav ett vackert ljusflöde, som hade utsmyckningar och vackra proportioner. Hon fick också möjlighet att se vad eleverna behövde träna på. En del elever kunde till exempel snabbt översätta sin konstruktion till en 2-dimensionell ritning medan andra fick kämpa med vinklar och skalor. Det som var framträdande var att alla eleverna blev väldigt engagerade i sina byggen oavsett om ingången för dem var den tekniska eller den estetiska så ville alla verkligen lära sig och förstå för att kunna slutföra sin modell. Eftersom byggandet också krävde mycket resonerande och Karin mot slutet, genom belysning och samtal, gav återkoppling på varje modell såg Sara att även ämneslitteraciteten hos eleverna ökade.
Att göra något ”på riktigt”
Möllevångsskolan gjorde ett projekt tillsammans med arkitektbyrån Fojab. Det var Fojab som bjöd in eftersom de var nyinflyttade vid Möllan och ville lära känna sina grannar. Skolbibliotekarie Elisabet Niskakari och bildlärare Johan Dahlström samlade ihop de elever som var nyfikna på arkitektur och träffade sedan Fojab vid 6 tillfällen. Detta utmynnade i fyra olika grupparbeten där eleverna fick arbeta med förbättringsförslag på platser de ville förändra. Det var musiksalen, gymnastiksalen, utemiljön och fastigheten mittemot skolan som hamnade under lupp. Eleverna fick tillgång till både arkitekterna Haydar Alward och Kristina Kembers kompetens och deras ateljé där de kunde trycka ut snygga bilder, bygga modeller och göra visualiseringar i VR (virtual reality). Slutligen fick eleverna även presentera sina förbättringsförslag för stadsarkitekt Finn Williams. Både Elisabet och Johan kunde se många vinster med samarbetet. Dels pratade de om att många förmågor utvecklas i mötet med ett projekt som är ”på riktigt” och i mötet med någon utanför skolans kontext. Johan kunde också se många kopplingar till bildämnet och Elisabet upplevde att eleverna fick lära sig mycket om demokrati, även om projektet var fiktivt. Hur man som medborgare kan vara med och påverka sin närmiljö.
Nyfiken på arkitektur
En av eleverna från projektet, Bianca, var också med på mötesplatsen och presenterade elevernas grupparbeten. Hon beskrev att det varit spännande och att hon lärde sig väldigt mycket och blev nyfiken på arkitektyrket. Kanske gav denna erfarenhet även Bianca möjlighet att öva sig att presentera..? Jag såg nämligen en oerhört proffsig presentation av en väldigt välformulerad ung människa som beskrev sitt förslag på tryggare miljö utanför skolan. Och vem vet vad som händer i framtiden, kanske får hennes förslag gehör hos stadsbyggnadskontoret och vem vet… kanske blir hon arkitekt?
