Sjätteklassare mötte politiker i debatt

Varför har vi sån liten gympasal jämfört med andra skolor, tycker ni man ska få ha mobil i skolan, varför är det rektorn som bestämmer om vi ska få ha tuggummi i skolan? Sjätteklassarna på Monbijouskolan hade många frågor till politikerna under den en timme långa debatten som skolan anordnade i veckan.
Representanter från alla politiska partier i kommunfullmäktige var på plats, förutom Sverigedemokraterna som fått förhinder. Under debattens första halva fick partierna presentera sig och sin politik, men också resonera lite kring skillnaderna mellan partiernas idéer.

Trygghet, rättvisa och skolmat

En särskild del av debatten handlade om skolan; om trygghet, rättvisa resurser – och skolmat. Om politikerna fick välja det viktigaste av bra lärare, mindre klasser eller fler vuxna i korridorerna var de flesta överens om att lärarna var det man borde fokusera på allra mest.

Efter debatten var Sara Wettergren (L), kommunalråd med ansvar för skol- och utbildningsfrågor i Malmö, imponerad över upplägget.
– Jag är imponerad över hur eleverna förberett det här, de har lagt ner engagemang och tankekraft på det. Kul att de ställer frågor som är viktiga för dem, säger hon och fortsätter:
– Det var väldigt roligt att få komma hit, hoppas att fler skolor gör det här inför valet. Främst brukar det ju vara gymnasieskolor som bjuder in till debatt,men det här visar ju att även mellanstadiet kan ta del av demokrati och försöka förstå vad demokrati är.

Gillar att debattera och argumentera

Mellanstadielärare Patrik Lundqvist berättar om bakgrunden till debatten.
– Idén föddes ur att många av våra elever gillar att debattera och argumentera – men nästan ingen av dem hade någonsin sett en riktig debatt, och väldigt få visste ens vad en debatt faktiskt är. Därför kändes det viktigt att ge dem möjligheten att uppleva politik på riktigt.

– Vad var ert syfte med att genomföra debatten – vad ville ni att eleverna skulle få uppleva och lära sig?

– Det viktigaste var nog att förmedla budskapet att det faktiskt är vi ”vanliga människor” som har makten. Det är vi som röstar, vi som bestämmer och vi som kan påverka på olika sätt. Eleverna vet det förstås på ett sätt redan, men det kan ändå kännas långt borta. Under den här debatten fanns några av Malmös mäktigaste politiker på plats och pratade direkt med dem. Eleverna fick ställa frågor till personer som faktiskt kan förändra saker – det tyckte många var riktigt häftigt. Kanske väcktes det till och med en framtida politikerdröm hos någon, vem vet?

– Hur har ni förberett eleverna inför debatten?

– Vissa frågor började växa fram på klassråd och när vi arbetade med argumenterande texter, medan andra dök upp mot slutet av arbetsområdet. Det som blev tydligt var att när eleverna själva får välja frågor handlar det nästan alltid om sådant som påverkar dem i vardagen. Intresset ökade också när de fick redovisa om varsitt politiskt parti – då började de se skillnader och likheter mellan partierna på riktigt.

– Vilken roll har ni som lärare haft under processen – har ni styrt mycket, eller låtit eleverna driva det själva?

– Jag skulle säga att vi lärare styrt en hel del. Eleverna har fått komma med önskemål och idéer, men vi har format innehållet utifrån vad de behöver träna på i svenska och samhällskunskap. På så sätt blev det både elevnära och lärorikt.

– Hur har ni arbetat för att alla elever ska känna sig delaktiga och trygga i en sådan “på riktigt”-situation?

– Alla elever var delaktiga i förberedelserna – de hjälptes åt att skapa kulisser och ramar, forma innehållet och förbereda frågor. De som ville och vågade fick ställa frågor och prata i mikrofon, medan de som hellre ville vara i bakgrunden ändå kunde bidra genom att observera och känna sig som en del av helheten. På så sätt blev alla inkluderade, oavsett hur bekväma de var med att prata inför andra.

– Har ni märkt att elevernas intresse för samhällsfrågor eller politik har förändrats under arbetets gång?

– Absolut! Det märks både i skämtsamma kommentarer, som när någon på lunchen sa: ”Jag måste säga att skattebetalarnas pengar smakade gott idag”, och i mer seriösa samtal om skillnaden mellan vänster- och högerpartier, eller varför vissa partier är mer ”GAL” och andra mer ”TAN”. De har verkligen börjat tänka mer kritiskt och nyanserat.

– Finns det något särskilt ögonblick som du minns extra starkt?

– Det måste vara när Sofia Hedén från Socialdemokraterna tog elevernas fråga om skolmaten på allvar. Eleverna berättade om skillnaden mellan Möllevångsskolans stora grönsaksbuffé och Monbijouskolans lilla tallrik i klassrummet, och visade bilder som jämförelse. Sofia svarade att frågan låg på hennes bord och lovade att ”ta med sig den vidare”. Det har eleverna pratat mycket om sedan dess – de är nyfikna på om det faktiskt kommer att märkas någon skillnad framöver.

– Hur har eleverna själva reflekterat över upplevelsen – vad har de tagit med sig?

– Just nu pratar vi mycket om tålamod och uthållighet med eleverna. Allt behöver inte vara roligt eller spännande direkt för att ändå vara givande och viktigt. Det var ungefär där vi landade i vår utvärdering av skoldebatten. Allt var kanske inte spännande – ibland till och med lite långtråkigt – men trots det upplevde vi att det var meningsfullt. Eleverna fick en konkret inblick i hur staden och landet faktiskt styrs, och det kändes viktigt både för mig som lärare och för oss alla i klassrummet efteråt.