Ökad studiero med spel i klassrummet

Att han intresserat sig för studierons och klassrumsklimatets betydelse hänger bland annat ihop med detta, att tidiga förebyggande insatser i skolan kan skapa en positiv miljö för alla, samtidigt som risken att problemen hos enskilda elever skapas för att sedan växa blir mindre.
– Utifrån forskargruppens synvinkel handlar det mycket om att se utagerande eller utmanande beteenden i ett livslångt perspektiv. När det blir som värst är det ju tidiga markörer för framtida svårigheter, säger Dariush Djamnezhad, doktorand vid Lunds universitet och legitimerad psykolog vid grundskoleförvaltningen i Malmö.

Nästan 1 000 elever i studien

Nästan 1 000 lågstadieelever vid fem skolor i Malmö ingick i den randomiserade studien. Vid tre av skolorna fick lärarna utbildning i GBG medan personal på de två andra fortsatte med sin undervisning som vanligt. De GBG-utbildade lärarna observerades och fick feedback ett tiotal gånger under läsåret som studien pågick. Lärarna som arbetat med GBG uttryckte att studieron successivt blivit bättre jämfört med kontrollgruppen.
– Studieron blev bättre, enligt skattningar av både observatörer och lärare; det blev allmänt blev bättre stämning och eleverna verkade mer fokuserade på sina uppgifter, säger Dariush Djamnezhad.

Tydligare regler i positiv anda

Höjaspelet är uppbyggt på tydliga regler med lagarbete i en positiv anda med ett poängsystem i olika nivåer och riktar sig till alla elever, inte bara de med redan konstaterade svårigheter. Eleverna delas in i grupper och får ett antal kort. Om en eller flera i ett lag inte följer klassrumsreglerna som satts upp så dras ett kort (diskret) bort. Det lag som lyckats bäst får någon form av belöning, till exempel en kort aktivitet som klassen gillar att göra.

– Eleverna delas in i balanserade lag. Sedan när det är spelomgångar så ska läraren ta fram tre tydliga, positivt formulerade regler. De ska vara väldigt anpassade till situationen. Ska läraren till exempel ha en genomgång på en lektion kanske man vill ha regeln “fokusera på läraren när läraren pratar”. Eller “räck upp handen om du vill säga någonting”.

”Snällare variant” av spelet

Kritik har förekommit mot GBG, bland annat för att spelet stämplar utagerande barn. Den här varianten är en “snällare” variant av GBG, förklarar Dariush Djamnezhad, inte minst jämfört med den amerikanska varianten. I den svenska versionen kan alla lag vinna ; att öka antal poängkort är ett sätt att möjliggöra det. Generellt är det mer fokus på positiv förstärkning än negativ bestraffning.
– När det är speltid kommer det vara mycket fokus på att berömma och uppmuntra de beteenden man har satt upp som regler.
Förhoppningen är att den positiva andan i klassrummet med studiero och gemensamt fokus ska “smitta av sig” till andra miljöer på skolan, som till exempel korridorer eller skolgården under raster. Något sådant kunde de dock inte se under det år studien pågick, konstaterar Dariush Djamnezhad.

Styrkan i den här studien är att den är verklighetsnära, framhåller han.
– Den gjordes under naturliga omständigheter; det är inte vi som forskare som tagit fram Höjaspelet och initierat det, utan vi bara följde det arbetet.

Vill titta på långsiktiga förändringar

Framöver hoppas han kunna undersöka om det blivit några förändringar i lärarpraktikerna på längre sikt, utifrån opublicerad data från samma studie. Dariush Djamnezhad tror att det bland annat finns potential i Höjaspelet när det gäller fokuset på beteendespecifikt beröm och att minska beroendet av tillsägelser.
– Nu är det en del skolor som kört Höjaspelet så länge att vissa av barnen hunnit växa upp, säger han och refererar till hur studier i Baltimore visat långsiktiga positiva effekter på hur de här eleverna som unga vuxna blivit mindre benägna att använda narkotika och mer sällan hamnade i kriminalitet eller drabbades av psykisk ohälsa.

En åtgärd av flera

Förhoppningen är att de i framtiden ska kunna initiera studier som tittar mer på långtidseffekter i linje med vad de amerikanska studierna tittat på. Han är samtidigt noga med att påpeka att GBG-metodens nytta ska ses i ljuset av att den är en del av ett större paket av åtgärder för att nå en bättre arbetsmiljö i skolan.

– Det man sett i forskningen är att det är de elever med störst bekymmer som ändå haft störst nytta av good behaviour game och det kan ju bero på olika saker. Det kan vara att de får ett stöd för att lära sig vissa färdigheter men också att när det lugnar ner sig i klassen blir det bättre även för dem. Sedan behövs ju oftast en rad olika insatser. Det här är inget trollspö man bara kan vifta med för att få till studiero utan det handlar om ett kontinuerligt arbete, säger Dariush Djamnezhad.

Läs studien här!