Vilken roll kan digitala verktyg, AI och STEM spela för barn i förskolan?
Programmet var fyllt av workshops, föreläsningar och nätverkande. Det blev en dag som både utmanade och bekräftade – och framför allt gav konkreta verktyg för att göra STEM-ämnena (science, technology, engineering och mathematics) mer levande i klassrummet.
Konferensen samlade en imponerande bredd av perspektiv: lärare som delade sina bästa klassrumsknep, forskare som förde fram det vetenskapliga perspektivet, skolledare som diskuterade strategier och representanter från näringslivet som visade hur STEM används i arbetslivet. Tillsammans skapades en dag fylld av inspiration och konkreta idéer för att väcka elevernas nyfikenhet och engagemang för naturvetenskap, teknik och matematik.
Matematik, naturvetenskap och teknik ger barn och unga verktyg att förstå världen, lösa problem och vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Samtidigt öppnar dessa ämnen dörrar till framtida studier och yrken där kompetensbehovet är stort – och växer.
För att möta framtidens utmaningar krävs att fler unga väljer utbildningar inom STEM. Här spelar lärarna en avgörande roll. Med rätt förutsättningar kan de bedriva undervisning som väcker nyfikenhet, motivation och en vilja att bidra till ett hållbart och innovativt samhälle.
STEM är ett prioriterat område hos Region Skåne, som är initiativtagare till konferensen. Även nationellt är frågan i fokus. Sedan 2025 finns en svensk STEM-strategi, som lyfter vikten av att stärka skolan. I den beskrivs behovet av insatser i hela utbildningssystemet, från förskolan till forskarutbildning även om denna konferens vände sig främst till lärare i grundskolan. Läs mer om STEM-satsningen i Skåne och den nationella STEM-strategin.
Konferensen inleddes av den brittiska forskaren Louise Archer, professor vid University College London, som utmanade oss att tänka nytt kring hur vi når fler elever inom STEM. Hennes budskap var tydligt: Vi måste våga pröva nya arbetssätt för att väcka intresse hos de som ännu inte känner sig hemma inom området.
Ett centralt problem hon lyfte är att många STEM-satsningar främst når de elever som redan är intresserade av området. När undervisningen blir för prestationsinriktad tappar många elever sin motivation. Här spelar vetenskapligt kapital en avgörande roll – ett begrepp Archer använder för att beskriva hur elevers identitet, erfarenheter och upplevelser av STEM påverkar deras engagemang.
I bilden nedan visar hon hur identitet, kapital och fält/område samverkar.
Även om en elev presterar bra inom STEM är det inte självklart att hen känner att den vill fortsätta att utvecklas och arbeta inom området. För att vilja fortsätta utvecklas krävs att eleven upplever att STEM stämmer överens med vem hen är och att det känns meningsfullt. Det handlar inte bara om att kunna räkna eller förstå naturvetenskap, utan om att känna att dessa kunskaper är en viktig del av ens identitet.
På konferensen deltog 500 lärare från 28 skånska kommuner. Intresset var stort, med närmare 900 anmälda varav en ganska stor del inte fick någon plats. Av de 70 föreläsningar, workshops och seminarier som erbjöds stod medarbetare från Malmö stad bakom hela åtta programpunkter.
Bidragen speglade den bredd som finns i Malmö stads verksamheter. Deltagarna fick bland annat ta del av hur språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan stärka NO-undervisningen, hur STEM kan kombineras med läsfrämjande arbete och hur ett undersökande STEAM-arbetssätt (STEAM inkluderar även Arts) kan skapa delaktighet och engagemang i anpassad grundskola.
Malmörepresentanterna visade även hur digitala verktyg som GeoGebra, AI och VR kan användas för att fördjupa elevernas lärande och nyfikenhet. Inom matematik lyftes såväl resonemangsorienterad undervisning som arbetet med att utveckla elevers förståelse för grundläggande begrepp, exempelvis likhetstecknets betydelse.
Kreativitet, innovation och verklighetsanknytning var återkommande teman. Flera av passen visade hur undervisningen kan utformas för att stärka elevers motivation, självständighet och möjlighet att se sig själva som aktiva deltagare i STEM-området. Tillsammans gav de åtta Malmöbidragen en inspirerande bild av det utvecklingsarbete som pågår i stadens skolor.
Pedagogisk Inspiration har dessutom varit en del av arbetsgruppen bakom konferensen och bidragit till att forma det omfattande programmet. Utöver de som presenterade deltog också ett fyrtiotal medarbetare från Malmö stad, huvudsakligen lärare, vilket ytterligare stärkte Malmös närvaro under dagen.
Konferensen avslutades med ett fokus på framtidens arbetsmarknad, där rapporter och utredningar visar på en stor brist på arbetskraft inom STEM och där synen på yrken inom STEM-fältet breddades rejält. Kopplingen mellan skola, utbildning och framtidens arbetsliv lyftes och gav perspektiv på hur skolan kan bidra till att öka elevers kunskap om arbetsmarknaden och vägarna till framtidens yrken.
På konferensens hemsida kan du ta del av programmet och den inspelade föreläsningen med Louise Archer. Här kan du också så småningom ta del av information om nästa års konferens STEM UP – Lärarkonferensen