Så kan alla elevers lärande i NO främjas med NTA 

Det var under vårterminen 2022 som Annika Karlsson, vetenskaplig utvecklingsledare och Helena Holmström, samordnare för NTA i Malmö, började observera lärare och elever i NTA-undervisningen på några olika skolor. Bakgrunden var att utvärderingar som gjorts kring NTA överlag visade på positiva effekter på ämnesbetygen i den naturvetenskapliga ämnena, men att effekten var lägre för elever med utländsk bakgrund.

Läs också: Struktur och förarbete bäddar för samarbete med NTA

Ämnesspråkets centrala roll

Fokus har varit att lyfta ämnesspråkens centrala roll för elevernas lärande och begreppsutveckling. Tre språkutvecklande strategier har använts; att främja interaktion, ge planerad och interaktiv språklig stöttning och att främja användningen av flerspråkiga resurser. NTA är väletablerat i Malmö stad och används i dag av cirka 50 skolor, från förskoleklass till årskurs nio.
– I projektet har vi sett elevernas entusiasm när de får börjar i det laborativa och konkreta. Det skapar ett engagemang, i görandet kommer deras kunskap fram och blir synlig, säger Annika Karlsson.
Helena Holmström instämmer:
– Jag såg hur elever plötsligt blev nyfikna när de fick jobba praktiskt i NO-undervisningen.

Bromodellen som planeringsschema

I studien användes Bromodellen som planeringsschema för hur undervisningen kan utgå från elevernas praktiska erfarenheter; när elevernas ämneskunskaper utvecklas gör också deras ämnesspråk det.
– När man börjar i det laborativa och då sätter ord och begrepp på det man gör bygger man bron till ämnesspråk och djupare kunskap. Då får eleverna göra de här begreppen till sina och börja använda dem, så att det blir deras begrepp. Om eleverna uttrycker saker på ett speciellt sätt kan läraren upprepa det och omformulera så att de rör sig mot ämnesspråket i allt de gör, säger Annika Karlsson.

I detta ingår också att läraren utmanar genom att ställa följdfrågor för att få eleverna att utveckla och förtydliga vad de menar. Medvetna planerade samtalsstrukturer ökar möjligheten för alla elever att delta och arbetar de tillsammans två och två kan de vara varandras lärresurser. Även NTA förespråkar ett frågebaserat lärande där läraren i dialog försöker inkludera alla elever.

– Det vi vill förstärka i NO-undervisningen är att få lite tydligare strukturer för att använda just språket. NTA har en struktur för att väcka nyfikenhet hos eleverna och där skulle man kunna detaljstyra mer som lärare för att kunna optimera elevernas språkutveckling ännu mer, säger Helena Holmström.

Bron till ämnesspråket

– Utifrån den här bron till ämnesspråket planerade vi undervisningen i detalj och hur läraren kunde gå från att säga att “jag lägger den där”, till att successivt benämna metaller, ledare och isolatorer. Efter hand  behöver eleverna kunna namnge  de olika materialen, det föder ett behov att utveckla språket, säger Annika Karlsson och tillägger att eleverna under arbetets gång använder allt fler ämnesspecifika ord när de pratarmed varandra.

Samtidigt som de framhåller det laborativa som en potentiell väldigt effektiv språngbräda till att vässa ämnesspråket och fördjupa kunskaper menar de att det måste kombineras med teori.
– Man vill absolut inte att det bara ska bli ett görande. Där ser vi att lärare kan behöva hjälp med att plocka in läromedelstexter som förstärker det eleverna har gjort. Det är viktigt att koppla ihop praktiken med teorin, NTA är uppbyggt så att eleverna gör olika uppdrag, inklusive ett slutuppdrag. Detta behöver inte vara ett skriftligt prov, men ett sammanhang där de ska använda sina nyfunna kunskaper i en annan kontext, säger Helena Holmström.

Struktur och innehåll

Just att producera faktatexter och instruerande texter tror de är områden som kan skrivas fram lite mer inom NTA. De poängterar också att inte bara strukturen på samtalen utan också vad läraren säger är viktigt. Att bli mer specifik.
– Man måste bryta ner det mycket mer. Istället för att börja med att förklara hur en strömbrytare fungerar kan läraren fråga eleverna om de har en strömbrytare hemma och vad den används till. Sedan behöver man inte bara förklara genom att prata, man kan också  rita, använda multimodala resurser, säger Helena Holmström.

– Forskningen har visat att om man börjar i elevernas vardag och utgår därifrån skapar det motivation och engagemang hos dem, tillägger Annika Karlsson.
– NTA skolutvecklingsprogram går helt i linje med den nationella STEM-strategin (länk), säger Helena Holmström och syftar på den nationella planen för att främja utbildning, kompetensutveckling och innovation inom områdena STEM (science, technology, engineering och mathematics).

FAKTA: NTA

NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) är ett skolutvecklingsprogram som vänder sig till förskolan och grundskolan. Programmet erbjuder teman som utgår från kursplanerna i ett eller flera av ämnena biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Varje tema omfattar en utbildning, en lärarhandledning och material för ett frågebaserat, laborativt arbetssätt.

Läs mer

FND-konferensen 2024: Lärande i det digitala samhället

Program FobasNT24 Malmö, Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Forskningscentrum LIT – Literacy and Inclusive Teaching på MAU