Skolpsykologens uppdrag: Från utveckling till måluppfyllelse

Inför uppstarten av det nya läsåret sammanfattar vi föregående läsåre. Tillsammans med skolornas elevhälsoteam och med rektor som uppdragsgivare formulerar och upprättar skolpsykologen ärenden på individ-, grupp-, och skolnivå. Psykologen är en viktig medspelare i skolans systematiska kvalitetsarbetet, där psykologen utbildar, handleder och stödjer skolpersonalen i enlighet med skolans riktning. Cirka hälften av alla insatser är av hälsofrämjande och förebyggande karaktär. De åtgärdande insatserna är oftast på individnivå med syfte att stödja enskilda elevers utveckling, hälsa och lärande. Vi kan också se hur uppdragens frågeställning förändras beroende av elevgruppens ålder och mognad och ökade krav från skolan.

F-3: ”Hur ser elevens kognitiva mognad och utveckling ut.”
↓
Åk 4-6: ”Hur lär sig eleven och vad behöver eleven för stöd för att god måluppfyllelse?”
↓
Åk 7-9: ”Hur får vi eleven att vara kvar, må bra och nå målen?”

Förskoleklass och lågstadiet

Flest ärende vänder sig till elever och personal i förskoleklass. Det dominerande temat i förskoleklass och under de tidiga skolåren är frågeställningar kring elevers utveckling och mognad. Elever som har en intellektuell funktionsnedsättning har rätt att läsa efter anpassad grundskolas läroplan. För att mottas i anpassad grundskola måste eleven alltså ha diagnosen IF, intellektuell funktionsnedsättning. Det är ofta skolpsykologen som gör en kognitiv bedömning och ställer diagnos.

Elever med autism och grav språkstörning har ofta  svårt att klara av grundskolans mål. De kan ha svårt att klara av det sociala samspelet med jämnåriga kamrater eller att följa pedagogernas instruktioner. För dessa elever blir det viktigt att se om de har en generell inlärningsproblematik, som gör att de inte kommer att klara att läsa enligt grundskolans läroplan eller om de förutom sina svårigheter har kognitiva styrkor, som gör att de med rätt stöd kan klara av undervisningen.

Psykologen handleder och stödjer personalen  i bemötandet av elever med kognitiva svårigheter och/eller beteendeproblematik. Fokus i handledningen ligger ofta på hur personalen ska stödja elever med affektutbrott, samspel med jämnåriga samt övergångar mellan olika aktiviteter. Hur skapar man en trygghet och studiero för eleven och för andra elever i klassen och hur får man eleverna att följa regler och rutiner?

Mellanstadiet

På mellanstadiet blir skolans krav tydligare och fler elever riskerar att halka efter. På mellanstadiet är det dominerande temat lärande och måluppfyllelse. Vanliga frågeställningar är: Varför når eleven inte målen? Har eleven en intellektuell funktionsnedsättning eller finns det andra hinder för lärandet? Hur kan undervisningen anpassas efter elevens behov?

På mellanstadiet blir klassrumsmiljö och studiero ett framträdande tema. Psykologerna stödjer pedagogerna utifrån metoder som Positivt Beteendestöd, PBS och PASS-teorin (Planning-Attention-Simultaneous-Successiv processes). Många elever har etablerade diagnoser så som autism och ADHD.

Under mellanstadiet ser vi också en ökning av skolfrånvaro. De första ärendena kring mer omfattande frånvaro börjar synas tydligt.

Högstadiet

Det dominerande temat under högstadiet är skolfrånvaro. Frågeställningarna handlar om omfattande skolfrånvaro, elever som är hemmasittare och stöd till skolorna att få eleverna tillbaka till skolan. Skolpsykologerna stödjer skolan i samverkan med vårdnadshavare, socialtjänst och BUP.

Den psykiska ohälsan bland eleverna ökar. Flera frågeställningar rör nedstämdhet, ångest, prestationsångest, social fobi och allmän oro. Många ärenden rör motivation och skolengagemang. Hur kan skolan arbeta för att öka elevernas motivation, engagemang och delaktighet?

I årskurs 7 och 8, önskar skolorna ofta stöd i hur de kan arbeta med studiero och gruppklimat. Hur kan vi arbeta för att minska konflikter och kränkningar, stärka gruppdynamiken i klassen och relationerna mellan eleverna? Hur skapar vi arbetsro i klassen?

För elever i årskurs 8 och 9 handlar många av ärendena om övergången till gymnasiet. Det gäller ofta elever som är utredda tidigare, men där tidigare bedömningar behöver uppdateras. Då elever saknar betyg och måluppfyllelse väcks åter frågan om eleven är i rätt skolform eller om de kan ha rätt till undervisning i anpassad gymnasieskola.

Anpassad grundskola

I anpassad grundskola skiljer sig temana tydligt från grundskolan. I anpassad grundskola önskar personalen ofta handledning utifrån teman som kommunikation (alternativ kompletterande kommunikation och visuellt stöd för ökad delaktighet), beteende (affektreglering och självskadebeteende) och lärmiljö (trygghet, struktur och förebyggande arbete). En stor del av arbetet riktas till elevassistenter och utbildningsinsatser för resurspersonal.

Elevers hälsa, lärande och utveckling

Psykologsektionens åtagande är att utveckla en positiv skolkultur som stärker elevernas måluppfyllelse och hälsa. Vi verkar på individ-, grupp- och skolnivå, för att skapa trygg och säker inlärningsmiljö för alla elever, vilket kännetecknas av tydlighet, positiv kommunikation, relationsskapande och inkluderande lärmiljö som möter elevernas behov.

Psykologerna arbetar för att vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete i syfte att nå ut med psykologisk kompetens och interventioner som gör skillnad för eleverna. Tillsammans arbetar vi alla för Varje elevs bästa skola!

Material och analys är gjord utifrån psykologsektionens ärendesystem och antalet upprättade ärenden under Lå 2025-26.