Hon vägleder med relationen i fokus
– Vi borde ha en övergångskonferens helt tillägnad övergången mellan stadierna på grundskolan. Det vore ett bra tillfälle att samla olika professioner och skolledare och prata om vad vi gör på de olika skolorna, säger Gabriella Jiménez, specialpedagog på Fågelbacksskolan.
Hon har varit med och utformat rutiner för hur de tar emot och överlämnar elever mellan skolorna. Det handlar om att förbereda både överlämnande och mottagande skolor, likväl som det handlar om att skapa lugn, trygghet och realistiska förväntningar hos eleverna. Ett arbete som med fördel påbörjas redan innan de börjat på Fågelbacksskolan.
Men övergångsarbetet är inte färdigt. Tvärtom driver de nya samverkansprojekt och har idéer på hur man kan stärka övergångarna ytterligare, och de involverar ofta eleverna.
– Vi kan aldrig stanna upp och tänka att nu är vi nöjda. Det kommer alltid nya kullar och olika behov. Vi behöver alltid vara redo att möta eleverna på ett bra sätt, för vad de behöver kan skifta, säger Gabriella Jiménez.
Idag går ungefär 600 elever på högstadieskolan som invigdes 2018. Att den är relativt nybyggd märks på den moderna skolmiljön med ett entrétorg i huvudbyggnaden. Under en tisdag förmiddag rör sig grupper av elever i spiraltrappan mellan våningsplanen, det är snart dags för en av dagens första lektioner. Efter en stund nästintill töms korridorerna på rörelse.
Innan eleverna började här har de flesta gått på någon av fem följande skolor; Ribersborgsskolan, Fridhemsskolan, Annebergsskolan, Lorensborgsskolan och Monbijouskolan.
Det är dessa skolor som nu bjudits in till ett projekt som heter Brygga och Trygga, som initierats av bland andra Gabriella Jiménez, kuratorn Jonas Horn och studie- och yrkesvägledaren Karl Petersson.
– Vi använder oss av en standardmall som vi skickar ut, de vet oftast vad vi efterfrågar. Men nu kan vi jobba vidare tillsammans, säger Jonas Horn.
– Vi har också ett frågebatteri som vi mailar ut till avlämnande skolor med frågor som vi gärna pratar om vid en överlämning. Det är också ett stöd för oss att hålla fokus på viktig information som vi behöver ta del av för elevens bästa, säger hon.
De upplever att de redan har ett välfungerande samarbete med dessa skolor och bra övergångsrutiner som de nu vill fördjupa.
– Det är omöjligt att göra med alla skolor, i år var det 12 skolor, men det är dessa fem vi börjar med. Vi vill försöka få till en röd tråd mellan oss och mellan mellanstadieskolorna som vi tar emot flest elever från. Vi vill fortsätta utbyta erfarenheter och kolla om det är något vi kan ta med oss från skolorna, eller något vi gör som kan spilla över till deras låg- och mellanstadier, säger hon.
Det är också några av dessa skolor som fått besök av Fågelbacksskolans nior de senaste åren, genom projektet de kallar för ”9 till 6”.
Det började för tre år sedan när kuratorn Jonas Horn blev kontaktad av kuratorn på Ribersborgsskolan, Andreas Sjöberg. Han upplevde att deras årskurs 6 hade gått igång på ryktesspridning om hur det var att börja högstadiet. Eleverna pratade mycket om att det skulle vara våldsamt, att det var höga krav och stora prov, att det var en tuff miljö på Fågelbacksskolan.
– Vilket är så långt ifrån sanningen man kan komma då Fågelbacksskolan är en relativt lugn högstadieskola. Men vi blev inbjudna för att bemöta detta, Andreas Sjöberg tyckte det var bra om de fick en realistisk bild direkt från våra elever som går på skolan. Jag eller Gabriella hade kunnat åka dit men vi behövde visa elevperspektivet. Det blev så lyckat så det fortsatte vi med på Ribersborgsskolan under tre års tid, säger Jonas Horn.
Det var niorna från Fågelbacksskolan som mötte sexor på Ribersborgsskolan för att berätta om övergången. De bemötte frågor som: hur många prov är det egentligen, hur svårt och jobbigt är det att vara ny, hur är lärarna?
– Det allra bästa är ju när sexorna ställer sina egna frågor, om sådant de verkligen undrar över. Och niorna tar sig an uppgiften med stort ansvar. De tar nästan en vuxen roll, de lyfter att man får se till att ta ansvar själv men att det finns stöd från schyssta lärare. De berättar vad de först tyckte var jobbigt i sjuan men att det sen blev bättre. De kommer med ett nyttigt lösningsfokus, säger han.Så småningom började de åka ut till flera skolor och i våras gjorde de fyra skolbesök.
– Vi försöker se till att våra nior får åka ut till sina gamla skolor, de får komma dit som superstjärnor och visa upp sig. De tycker det är jättekul. Niorna som åker ut är jättestolta över att ha genomfört detta, de växer verkligen med uppgiften, säger Jonas Horn.
Just övergången från mellanstadiet till högstadiet är en känslig övergång, menar de. Särskilt när övergången också innebär ett skolbyte.
– Som elev förväntas du hantera mycket som du inte har behövt hantera innan. Du har flera olika lärare, du är i olika klassrum under dagen. Du behöver kunna orientera dig i en ny skolbyggnad, hålla tider, sitta i en matsal med fri placering. Rasterna är inte lärarledda och det kräver egna sociala förmågor. Det kan upplevas som stora krav och vara utmanande om du kommer ensam eller behöver ha mer förutsägbarhet, säger Gabriella Jiménez.
Övergångsarbetet kräver en förståelse kring vad de olika skolorna behöver ha för information, oavsett om det är i form av telefonsamtal eller standardmallar. Men det handlar lika mycket om hur mycket eleverna förbereds innan de gör bytet och om de får en chans att förstå vad de kan förvänta sig på den nya skolan.
– Vi vill gärna ha information om man har pratat om de förändringar högstadiet innebär. Hur förberedda är eleverna på det större sammanhanget, att själv välja plats i matsalen, hur en rast kan se ut, har de pratat om de pedagogiska kraven? Det gäller framförallt för elever där vi vet att det är extra viktigt med förberedelse, säger Gabriella Jiménez.
När vi pratar om Fågelbacksskolan egna övergångsarbete nämner de händelser som återkommer under läsåret för 7:orna och 9:orna. Exempelvis ”Tidslinjen” och ”Sjuornas dag”. Båda är tillfällen där eleverna i årskurserna på olika sätt får perspektiv på sin väg genom skolväsendet och möjlighet att ta del av kunskap kring psykisk hälsa och själva lyfta sina tankar om utbildning, livet och framtiden ur ett större perspektiv.
Det är tydligt att skolan kopplar övergångsarbetet till uppdraget att främja psykisk hälsa och trygghet. Arbetet utgår från elevhälsoteamet där ett framgångsrikt tvärprofessionellt samarbete blivit navet för många initiativ som gynnat eleverna, menar både Jonas Horn och Gabriella Jiménez.
Vilka är utmaningarna i ett övergångsarbete?
– Även om vi möts så kommer vi från olika skolor med olika chefer. Det innebär att vi kan ha olika rutiner kring övergångsarbetet. Vi ska inte glömma att avlämnande skolor även ska förhålla sig till ett stort antal mottagande skolor. Vi kan inte begära vad andra skolor ska göra men vi kan försöka hitta effektiva rutiner och metoder, säger Gabriella Jiménez.
Hon tar upp ”9 till 6” som exempel på ett samarbete som gynnar både dem och de andra skolorna, och där vinsten för båda är tydlig. Det tror hon är en del av framgångsfaktorn.
– Olika skolor har olika behov och olika utmaningar. De flesta skolor kan se nyttan, men har man en egen struktur så kan det vara svårt att ersätta strukturer som redan finns, säger Jonas Horn.
– Utmaningarna finns ju i alla led. Det hade varit bra att samla olika professioner och ledningsrepresentanter för att höra vad som sägs, hur övergångsrutinerna mellan stadierna ser ut på skolorna och vilka förutsättningar som finns för att samverka, säger Gabriella Jiménez.
På Fågelbacksskolan har eleverna börjat ta sig ut i korridorerna igen, spiraltrappan fylls av raska steg nedåt och sorlet tilltar.
– Och vill man själv göra något liknande som 9 till 6 så är det bara att köra. Det kräver lite förberedelse men jag har en mall man kan få titta på, säger Jonas Horn.
– Vi hoppas ju att Brygga och Trygga, som vi bara just börjat, också ska sprida sig!, säger Gabriella Jiménez.
Läs mer om ”9 till 6” i intervjun med Sindra Trupti Berg som varit med och besökt sin gamla skola.