Mer än bara mindfulness – så bygger vi psykisk hälsa i skolan

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar i hela landet och det blir allt viktigare att främja barn och ungas välmående i skolan. Inte minst för att en bättre psykisk hälsa ger positiva effekter för lärandet. Till hösten 2028 kommer ämnet vävas in i undervisningen, särskilt inom idrott och hälsa och biologi och men ska också upp kontinuerligt under skolgången för att stärka elevernas mående. Syftet är bland annat att ge eleverna kunskaper och strategier för hur de kan hantera exempelvis oro och ångest.

Men hur jobbar man med frågan utan att riskera att förstärka negativa känslor? Annika Lexén är docent i arbetsterapi och är forskargruppschef för gruppen psykisk hälsa, aktivitet och delaktighet på Lunds universitet. Hon har forskat på bland annat ungas psykiska hälsa, särskilt under övergången till vuxenlivet. Genom sin forskning har hon bland annat undersökt betydelsen av hälsolitteracitet och hur skolinstitutioner för högre utbildning kan främja psykisk hälsa bland studenter.

Hej Annika Lexén! Varför är det viktigt att ha psykisk hälsa på schemat?
– Psykisk hälsa påverkar både lärande, relationer och möjligheten att delta i skolan. Om elever får kunskap om psykisk hälsa tidigt kan det öka förståelsen för det egna måendet, minska stigma och göra det lättare att söka hjälp när det behövs. Jag är positiv till att området får en tydligare plats i skolan, men innehållet behöver vara genomtänkt och kunskapsbaserat.

Finns det nackdelar – vilka är fallgroparna?
– En risk är att undervisningen blir alltför problem- eller diagnosfokuserad och att normala reaktioner på stress, sorg eller motgångar börjar beskrivas som psykisk ohälsa. En annan fallgrop är att lägga för stort ansvar på barnet att själv ”må bra”. Psykisk hälsa formas också av relationer, skolmiljö, livsvillkor och stöd från vuxna.

Hur kan man prata om psykisk hälsa med yngre barn?
– Med yngre barn behöver man utgå från deras vardag och använda ett konkret språk. Man kan prata om känslor, vänskap, att känna sig trygg, vad som ger energi och vad som gör en trött eller ledsen. Berättelser, bilder och konkreta situationer fungerar ofta bättre än abstrakta begrepp. Viktigt är också att förmedla att alla känslor får finnas och att barn inte behöver lösa svåra saker själva.

Psykisk hälsolitteracitet enligt forskaren Annika Lexén:

Psykisk hälsolitteracitet (Mental Health Literacy) handlar om de kunskaper, föreställningar och förmågor som hjälper oss att förstå, främja och ta hand om vår egen och andras psykiska hälsa. Det innebär bland annat att kunna identifiera faktorer som påverkar vårt psykiska mående, känna igen tecken på psykisk ohälsa, veta vilka strategier som kan främja välbefinnande och förstå när och var man kan söka hjälp.

En viktig del är också att kunna omsätta kunskapen i praktiken, exempelvis genom att skapa balans mellan olika aktiviteter i vardagen, prioritera återhämtning, stärka sociala relationer och stödja andra som mår dåligt.

Vilka kunskaper är relevanta att ge unga?
– Jag skulle vilja att barn och unga får ett språk för känslor och mående, kunskap om vad som kan stärka psykisk hälsa och förståelse för att motgångar är en del av livet. De behöver också kunskap om relationer, återhämtning, sömn, aktivitet och meningsfullhet, men också om när man bör söka hjälp och vart man kan vända sig. Det handlar alltså inte bara om tekniker som mindfulness, utan om en bredare mental health literacy.

Vilka tre saker kan en lärare börja göra redan idag?

1. Skapa utrymme för korta samtal om hur vi mår och vad som hjälper oss att fungera i vardagen. 

2. Arbeta aktivt med tillhörighet – se till att elever känner sig sedda, inkluderade och betydelsefulla i gruppen. 

3. Hjälp elever att sätta ord på: Vad tar energi? Vad ger energi? Vad kan man göra när det blir för mycket?

– För mig är det centrala att psykisk hälsa i skolan inte bara handlar om att förebygga psykisk ohälsa, utan om att ge barn och unga kunskap och förutsättningar att leva, lära och fungera så bra som möjligt även när livet är svårt.