Nyfikenhet, skapande och utforskande genom STEM/STEAM

Bilden är AI-genererad.
Genom att erbjuda en inkluderande STEAM-undervisning från förskolan och uppåt skapar vi lärmiljöer där alla elever känner tillhörighet och ser sin egen potential inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik.

Barn möter tidigt naturvetenskap och teknik med stor nyfikenhet. När engagemanget sjunker högre upp i åldrarna beror det ofta inte på att intresset försvinner av sig självt, utan på hur undervisningen utformas och vilka normer som skapas.

Vad är STEM och STEAM?

STEM och STEAM har börjat bli etablerade begrepp inom utbildningsområdet. Sedan februari 2025 har Sverige en nationell STEM-strategi som omfattar hela utbildningssystemet, från förskolan till högre utbildning och arbetsliv. Strategin innebär ett samlat grepp från regeringen för att stärka kompetensförsörjningen, utveckla lärmiljöerna och öka intresset för naturvetenskap och teknik i hela landet.

  • STEM är ett samlingsbegrepp från engelskans Science, Technology, Engineering and Mathematics och omfattar naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
  • STEAM bygger vidare på detta genom att även integrera A:et för Art (estetiska, humanistiska och konstnärliga perspektiv). Det skapar en brygga mellan teknisk färdighet och kreativa uttrycksformer, gör undervisningen mer inkluderande och stöttar elevers förståelse för komplexa begrepp.

Reflektioner från seminariet

Den 16 oktober genomfördes seminariet ”Vad är STEM/STEAM och hur kan man arbeta med det?”. Det blev en eftermiddag fylld av engagemang och samtal kring hur vi tillsammans utvecklar undervisningen.

Seminariets röda tråd var tydlig: Arbetet med STEM och STEAM behöver lyftas och drivas aktivt från förskolan och vidare upp genom alla åldrar. Genom att möta barnens nyfikenhet tidigt och utforma inkluderande lärmiljöer ser vi till att elevernas tilltro till sin egen förmåga stärks längs hela utbildningsvägen.

Glimtar från verksamheten: Två exempel från Malmö

För att illustrera hur detta kan ta form i praktiken lyftes två exempel under seminariet:

  • Kroppens hemligheter (Nicke Pings förskola): Ett utforskande projekt där barnen fick undersöka kroppens organ utifrån sin egen nyfikenhet och tidigare erfarenheter. Genom lek, drama och varierat material gjordes naturvetenskapliga fenomen begripliga och roliga för de yngsta.
  • Undersökande och språkutvecklande arbete med NTA: Ett samverkansprojekt kring NTA i undervisningen där praktiskt undersökande arbete kombineras med språklig stöttning och ämnesspecifik begreppsutveckling. På så sätt ges alla elever förutsättningar att delta aktivt.

Båda exemplen visar hur begrepp blir tillgängliga och meningsfulla när undersökande arbetssätt kombineras med språkligt stöd och skapande.

STEAAM ett nytt perspektiv

Under seminariet breddades samtalet ytterligare genom att introducera begreppet STEAAM. Det är ett nytt perspektiv som ännu inte är etablerat, men som presenteras i en essä skriven för IVA (Kungl. Ingenjörs­vetenskaps­akademien). STEAAM tar tankesättet ett steg längre genom att fokusera på två A:n:

  1. Det första A:et: Att teknik måste utvecklas med förståelse för mänskliga och samhälleliga behov för att få genomslag på riktigt.
  2. Det andra A:et: Förmågan att tänka bortom etablerade ramar och föreställa sig det som ännu inte finns, för att främja radikal innovation.

”STEM byggde gårdagens Sverige. STEAM bygger morgondagens” är också en intressant ingång i essän som du kan ta del av i sin helhet: Essä: De två A:na i STEAM

Tillsammans bygger vi framtidens skola

Att arbeta aktivt med STEM och STEAM handlar om att ge alla barn och unga verktyg att förstå och forma sin omvärld. Genom att arbeta ämnesövergripande, våga tänka tvärvetenskapligt och väva in estetiska uttryck från förskolan och uppåt lägger vi grunden för både djup kunskap och långsiktig upptäckarglädje.