Skriv en arbetsplan för ditt skolbibliotek

alt=””
Ett av våra uppdrag på Centrum för Pedagogisk Inspiration är att sprida kunskap om vad ett skolbiblioteket är.

Fortfarande är okunnigheten stor, inte bara i omvärlden, utan även internt bland skolans personal. Många ser bilden av folkbiblioteket framför sig, ett mysigt rum för läsning och boklån. Även de som anställts för att arbeta i skolornas bibliotek känner sig ibland osäkra på vad deras arbetsuppgifter egentligen ska vara och om de gör rätt saker.

Vi kan med säkerhet fastslå att folkbibliotek och skolbibliotek inte är synonymt. Skolbibliotek har en snävare målgrupp och ett specifikt uppdrag att vara ett verktyg för elevens lärande. I första hand är alltså skolbiblioteket en funktion, även om bestämmelsen om skolbibliotek i skollagen (kap 2 § 36) lite olyckligt sammanförts med lokaler och utrustning.

Det sägs ofta att skolbiblioteket har tre huvuduppgifter:  läsutveckling, informationskompetens och kulturaktiviteter. Skolbibliotekarien är expert inom dessa områden och kan komplettera och stötta pedagogerna. Det finns naturligtvis en mängd olika sätt att arbeta på och varje skola har frihet att själv utforma sin verksamhet efter elevernas behov och skolan inriktning.

Förskollärare läser för barn som sitter framför henne.

 Ett effektivt sätt att tydliggöra vad skolbiblioteket ska användas till är att skriva en arbetsplan. Varje skolämne har ju en plan för sin verksamhet, men ofta saknar skolbiblioteket ett sådant dokument. Skolbiblioteket ligger inte sällan lite utanför kärnverksamheten och förekommer förvånande nog inte alltid i skolans utvärdering vid läsårets slut. Inte konstigt då att biblioteket inte utnyttjas till fullo eller att pedagogerna rent av glömmer bort att det finns.

Det borde vara självklart att det finns mål för hur varje skola ska bruka sitt bibliotek. Investerar man resurser i form medier och personal borde man också vara angelägen att använda dessa effektivt.

Det finns flera skolor i Malmö som har utarbetat en arbetsplan för sitt bibliotek. Ibland är det skol-/lärarbibliotekarien som utformat planen, ibland har planen skrivits i samarbete med ledning och personal. Risken är dock att skolbiblioteksplanen blir ännu ett i högen av dokument och att det glöms bort på en hylla någonstans. Skolledare känner sig inte sällan stressade över alla statliga och kommunala styrdokument de nödgas följa och kanske ännu en plan kan kännas som en plan för mycket.alt=””

Det är viktigt att skolbiblioteksplanen blir ett levande dokument som används, följs upp och utvärderas. I Malmö finns redan Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014, där folk- och skolbibliotek formulerat övergripande mål för kommunens biblioteksverksamhet. I det egna dokumentet kan den enskilda skolan konkretisera dessa mål.

Det är framförallt viktigt att tänka på förankring, samsyn och ansvarsfördelning när man skapar sin arbetsplan. Skolbiblioteksplanen blir levande om den blir hela skolans plan och inte endast bibliotekariens. Planen bör inte endast ha ledningens stöd utan hela personalens. Hur vill personalen använda sitt skolbibliotek? Vilka styrdokument, vilka värdegrunder och vilken lärstil ska genomsyra planen? Se till att det avsätts tid för att diskutera dessa frågor i personalgruppen.

Det ska också framgå vem som har ansvar för att de olika målen uppnås. Finner man i utvärderingen att planens mål inte har uppnåtts kan orsaken vara att det funnits en otydlighet i vem som ska göra vad.

En arbetsplan kan se ut på många sätt. Det är vanligt att följande moment ingår:

  • Syfte

  • Nulägesbeskrivning

  • Styrdokument

  • Mål

  • Åtgärder

  • Utvärdering

  Målen kan var långsiktiga och visionära, men det är av vikt att man kopplar en handlingsplan till de övergripande målen. De är lätt att de visionära målen blir för vaga om man inte också definierar konkreta mål. Man kan då ha en arbetsplan där de visionära målen kan gälla under en längre period, medan de konreta målen skiftar från år till år. Sätt inte upp för många mål i handlingsplanen. Det är bättre att ha bara några få mål som man verkligen hinner genomföra under ett läsår. Tänk på att målen måste vara möjliga att utvärdera. Har eleverna med hjälp av sitt skolbibliotek ökat sin måluppfyllelse?

Vi på Centrum för Pedagogisk Inspiration stöttar er gärna i arbetet med biblioteksplanerna. Vi erbjuder då och då kurser och workshops, men kan även fungera som bollplank för skolor som önskar feedback.

Jag vill även varmt rekommendera Anette Ekströms Arbetsplan för skolbibliotek – några tankar kring betydelsen av en arbetsplan för verksamhetsutveckling. Den skrevs 2002, så den har några år på nacken, men innehåller många tankar och idéer som är gångbara även idag.

Foton: Colourbox