Hela Malmö läser: Ett steg mot en ökad läsning
Intryck från SETT2014
SETT (Scandinavian Educational Technology Transformation) är troligen den största mässan för skolutveckling och IKT i Sverige och under 7-8 maj samlades 9000 skolpolitiker, lärarfackliga, ledare och pedagoger för att lyssna på föreläsningar, besöka utställare och diskutera i ett kollegialt lärande - ett enda stort “skolhackathon” för att travestera en metafor från en av föreläsarna.
Det fanns mer än hundra olika föreläsningar att välja bland, allt från kommuner som presenterade utvecklingsarbete till pedagoger med goda exempel från förskola och skola. Utställarna var en blandning av kommuner, organisationer, myndigheter och företag i utbildningsbranschen.
Jan Björklund och Ibrahim Baylan var där och förhördes inför stor publik. Kort sagt en tillställning som visar att det finns ett annat skolsverige än i gammelmedias katastrofrubriker. Det är omöjligt att ta till sig allt men här är mina intryck från SETT2014 och de trender jag uppfattade. Se mer om SETT på länk; http://www.settdagarna.se/
Fokus på utvecklingsprocesser
Ett exempel är Sigtuna kommun som presenterade Sigtunaboxen, en övergripande fortbildningssatsning där man fortbildar alla lärare i nya arbetssätt för att höja måluppfyllelsen med inriktning på elevernas egen lärandeprocess. Utifrån den behovsanalys man gjort består satsningen av tre delar: Bedömning för lärande, IKT som verktyg för lärande och språkutvecklande arbetssätt. Satsningen är kopplad till kontinuerlig utvärdering av måluppfyllelse. Se mer på länken; http://sigtuna.se/sigtunaboxen
Karlbergs skola i Stockholm föreläste om sitt arbete med information som en del av systematiskt kvalitetsarbete, stegvis utvecklar man sitt informationsflöde både internt för kollegialt lärande och externt för att skapa lätttillgänglig och likvärdig information för föräldrar. Inga veckobrev men likvärdiga klassbloggar med stor bredd för att spegla arbetet i skolan. Länk till skolans sidor; http://karlbergsskola.stockholm.se/
Lärandemiljöer
Pieter C. Lippman, arkitekt från Australien höll en presentation om evidensbaserad design med eleverna i centrum. Han menar att man har stor kunskap om vad i miljöer som påverkar inlärning. Det kan vara faktorer som värme-, ljus- och luftkvalitet men också om man har byggt för aktivt socialt lärande eller passivt lärande. Man kan bygga och planera för kollaborativt lärande och tex utnyttja lokaler effektivare med stora skjutdörrar och möbler i olika nivåer. “Environments are mediators for learning” kan man jämföra med Reggio Emilia-pedagogikens “Miljön är den tredje pedagogen”.
Professor Anne Bamford framhöll i sitt anförande att barnen lär sig bäst utanför skolan och undrade vad som gör en skola bra. Är det att mäta konformitet på tester eller är det vilken effekt kulturen på skolan har på individen när det gäller att vara katalysator för lärande, kultur, etik, social förmåga och kreativitet. Skolan måste möta elevernas smarta, plastiska hjärnor som har hög inlärningsförmåga med en lärandemiljö som stödjer utvecklande av framtida nyckelkompetenser. Ett exempel på detta är Life1, ett europeiskt forskningsprojekt som professor Bamford är involverad i, där man ser att i en lärmiljö där man visualiserar lärbjekt med 3D-teknik ökar uppmärksamhet, förståelse och inlärning. Se länk med videos om 3D i klassrummet; http://the3dclassroom.com/video/
Hacka läroplanen!
Paradigmskifte är ett uttryck som har funnits länge, men den digitala produktionsordningen genomsyrar nu vardagen i hem och på arbetsplatser och är på väg in i skolan. Nya kunskaper och färdigheter för framtiden måste förvärvas benämda “nyckelkompetenser” och “21 century skills”. Ett kollegialt lärande om detta har redan börjat och en av företrädarna Karin Nygårds presenterade sitt arbete med att “hacka läroplanen” för att ge sina elever kunskaper i digitalkunskap och programmering. Se mer på länken http://teacherhack.com/
Där finns också Karins kursplan för Digitalkunskap se länk; http://teacherhack.com/digitalkunskap/
Läromedel i förändring
Läromedel håller på att förändras, det kunde man se på mässan, digital teknik ger förutsättningar för nya former och distributionssätt. Här följer några exempel.
3D-skrivare som kan skriva ut föremål som man modellerar digitalt. På bilden finns ett exempel i en träbyggsats som man själv kan bygga till överkomligt pris. I många länder börjar man föra in sådana skrivare i klassrummen som en del av att man förändrar lärandet mot “Computing” och “Computer Science” i stället för IKT.
3D-visualisering för lärande finns det färdiga lösningar för, många kommuner är intresserade och som Ann Bamford tog upp i sin presentation ger 3D-teknik helt nya möjligheter för visualisering av lärbjekt som ökar förståelse.
Läromedel som tjänst på internet med både innehåll och kreativa verktyg, det finns strukturerat ämnesinnehåll i olika mediaformer, bild, video och ljud som kan användas i tankekartor, ljud-, cartoon-, och videoeditorer tillsammans med egna mediafiler och länkar. Med hjälp av detta skapas eget innehåll som delas eller publiceras på internet.
Årsprenumeration på läroböcker genom internet. Man prenumererar på alla läroböcker som e-böcker och beställer endast de pappersböcker man behöver.
Skolan och den digitala folkligheten
Uttrycket är lånat från en föreläsning av två specialister på social medier som arbetar i näringslivet med strategier för företags närvaro på sociala medier Deeped Niclas Strandh och Sara Larsson Strandh. De använde träffande metaforer som “den digitala folkligheten“, “den nya verkligheten” och “social by default” för att beskriva hur sociala medier och mobila enheter har blivit en del av vardagslivet för de flesta svenskar. Vi facebookar, twittrar, bloggar, youtubar och instagrammar lite till mans. De menade att skolan måste förstå hur man tänker kommunikativt och kommunicerar i dessa kanaler på ett engagerat sätt.
Christer Holger, rektor på Skapaskolan framhöll i sin presentation om hur skolan är närvarande i sociala medier och att man ska tänka på internet som “a table for two” när man kommunicerar. På skolan ser man sin närvaro på sociala medier strategiskt och långsiktigt för att attrahera elever och medarbetare, skapa ett bättre samarbete och ge eleverna digital förmåga. Det gör man genom att göra bra saker och dela dem generöst, visa upp sina medarbetare och ha autentiska samtal om utveckling och skola.
Se länkar; http://skapaskolan.se/ där finns länk till skolans facebooksida, på https://twitter.com/Skapaskolan kan man se twitterflödet och instagrambilder.
Text: Staffan Hessel
