Grundprinciperna för Kooperativt Lärande

Kooperativt Lärande består av stor samling samarbetsformer, så kallade 'strukturer' vilka baserar sig på några grundläggande principer. Om så bara en princip saknas i en struktur räknas den inte in under begreppet Kooperativt Lärande.

Av Red. Pedagog Malmö

Publicerad 27 mars 2015

Strukturerna i Kooperativt Lärande gör att man skapar helt nya interaktionsmönster i klassrummet. Förklaringen är att strukturerna är sammansatt av följande principer:

Positivt ömsesidigt beroende
Under personligt ansvar
Lika delaktighet och samtidig interaktion
Samarbetsfärdigheter
Återkoppling och Reflektion

Positivt inbördes beroende – “En för alla, alla för en”

Uppgiften är utformad så att alla elever blir beroende av varandra för att kunna lösa uppgiften. När en grupp har fördel av att alla klarar sig bra och när alla i gruppen är beroende av varandra för att genomföra lärprocesserna. Gruppkamraternas framgångar gagnar lärprocesserna hos varje individ. Lärande och utveckling blir också roligare.

Under personligt ansvar

I Kooperativt lärande ska det finnas ett inbyggt krav om att varje elev med jämna mellanrum ska redogöra för sitt eget lärande för de andra. I varje struktur blir eleverna flera gånger ombedda att summera, presentera, problematisera eller utvärdera sin förståelse och sitt tänkande kring ämnesstoffet. I det traditionella klassrummet görs man bara ansvarig när man väljer att räcka upp handen och läraren ger en ordet.

Lika delaktighet och samtidig interaktion

Alla grupper och par ska vara aktiva i kommunikativa lärprocesser på en och samma gång. När eleverna i en klass arbetar i grupper om fyra elever är det 25% av eleverna som har ordet samtidigt. När eleverna arbetar i par är det 50%. I traditionella klassrumssamtal pågår bara en dialog samtidigt där studier har visat att varje elev i genomsnitt har en minuts taltid.

Samarbetsfärdigheter

En svaghet i det traditionella grupparbetet är förställningen att alla redan har de basala färdigheterna för samverkan. Så är inte fallet. Olika interaktionsfärdigheter såsom beslutsfattande, tillit, ledarskap, problemlösning och kommunikation övas i små steg. Läraren ger respons då den ser att eleverna arbetar på det förväntade sättet.

Återkoppling och reflektion

En viktig del i arbetet är att gruppen reflekterar och utvärderar arbetsprocessen i gruppen. Så ofta som möjligt bör man reservera tid för detta.

Grafik: Kooperativt Lärande Grundprinciperna by lottech Creative Commons BY-NC-ND

Källor:
Kagan S & Stenlev J: Cooperative Learning. Alinea 2013.
Sahlberg P & Leppilampi A: Samarbetsinlärning. Runa 1998. (Slut på förlaget)
Anneke Moerkerken: http://kooperativtlarande.se

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande: