Skriva om grodor

Vi har nu arbetat med grodor i några veckor. Vi har lärt oss massor genom att lyssna till högläsning och titta på bilder och film.

Av Gästbloggare

Publicerad 23 mars 2015

Vi har samtalat om grodor i par och i grupp och vi har tränat på att berätta för varandra om grodor i naturen. Vi har också vid ett tillfälle tillsammans skrivit om grodor, till olika bilder.

Idag skulle vi prova på att skriva en gemensam faktatext om grodor.

För att friska upp våra kunskaper tittade vi på en kort film om grodans livscykel.

Sedan fick alla under en kort stund samla sina tankar om grodor. Stor koncentration som synes.

Efter tankestunden arbetade vi i par och berättade för varandra allt vi visste om grodor. Det var en fröjd att höra att allt surr verkligen handlade om grodor och deras fantastiska liv. Det var dessutom inte alldeles enkelt att få stopp på grodpratet.

Till sist satte vi oss tillrätta för att lyssna på varandra. Alla fick säga en mening om grodor. Vi enades om vilket det viktigaste ordet i meningen var. I meningen ”Grodor lägger ägg.” var det viktigaste ordet ägg. Att hitta det viktigaste ordet (nyckelordet) klarade knopparna galant.

Vi valde gemensamt ut tre viktiga ord från vår grodordslista. Om varje ord formulerade vi en mening. De tre meningarna utgjorde sedan vår första faktatext om grodor.

Faktatext om grodor.

I ett annat klassrum blev texten så här.

Ettorna var mycket intresserade och uthålliga. Nu var det dags att öva en annan förmåga.

Vi skulle rita grodor. Vi har alla (barn och vuxna) blivit förtjusta i detta sätt att arbeta med teckning. Vi kallar det lärarledd ritning. Vi har inte provat det förrän vi började här på skolan i höstas. Vi märkte att vi behövde hitta ett sätt att höja självförtroendet hos barnen kring att rita. Den största fördelen är att alla lyckas. Det gäller även när vi ritar komplicerade saker som grodor och drakar. Hemligheten är att vi drar ett streck i taget. Fröken före, barnen efter. Då känns det inte oöverstigligt utan rimligt att klara av. Alla blir nöjda och arbetena blir fina.

Fortfarande säger många ”Jag kan inte!” när vi visar vad som ska ritas men denna oro lugnar sig strax när vi sätter igång och barnen märker att det går bra. Det rekommenderas varmt till alla pedagoger!