Här är hela listan över nominerade till Malmö pedagogpris 2024!
Anna utvecklar Bedömning för lärande
Anna Gullberg arbetar med att utveckla Bedömning för lärande, BFL, i Malmös skolor. Hennes arbete bygger på ett utökat kollegialt lärande på skolorna. Det kollegiala samtalet står i fokus. Hon vill att lärarna och även skolledningen ska mötas, diskutera, analysera och dela erfarenheter.
– En gång i månaden träffas personalen i grupper och diskuterar bedömning, klassrumspraktik, förväntningar och hur de kan förändra olika förhållningssätt. Det är ett långsiktigt arbete i ett behagligt tempo, säger Anna Gullberg, utvecklingssamordnare, Pedagogisk Inspiration Malmö.
Anna berättar att formativ bedömningskultur stärker läraren i arbetet med bedömning. Lärare och pedagoger blir tryggare i sin bedömningskompetens, och skolan får ett gemensamt förhållningssätt till bedömning.
– Lärarna behöver stöd som är anpassat till en förändrad bedömningspraktik. De får ta del undervisningsmaterial, djupdyka i exempelvis feedbackstrategier och hur man ställer effektiva frågor som är gynnsamma för lärandeprocessen i klassrummet, säger Anna.
Alla ska känna igen sig
Arbetet med utvecklingen av BFL har kommit igång på fyra grundskolor. Anna berättar att konceptet passar alla skolor, förskolor och gymnasiet. Även skolornas och förskolornas ledning inkluderas i arbetet.
– Behoven på skolorna och förskolorna förändras, därför är konceptet levande och föränderligt, säger Anna och fortsätter:
– I förskolan är ingången pedagogisk dokumentation. Tanken är att elever, rektorer, lärare och pedagoger i alla skolstadier och förskolan ska känna igen sig. Utvecklingsarbetet ska gå som en röd tråd genom hela skolgången.
Fem nyckelstrategier för bedömning av kunskap för lärande och undervisning
Tre frågor
Anna menar att det inte spelar någon roll om du är lärare, elev eller skolledare när du arbetar med bedömning för lärande. Det spelar heller ingen roll vilket ämne eller ålder du undervisar. Arbetet med att utveckla BFL bygger på tre frågor, som alla kan använda sig av:
- Var befinner du dig?
- Vart ska du?
- Hur tar du dig dit?
Praktiskt exempel
Som exempel ger Anna en lärare som ska genomföra ett temaarbete med sina elever, på ca 4 veckor.
– Då måste jag börja med att ta reda på om mina elever befinner sig där jag tror att de befinner sig. Om det visar sig att de inte gör det kanske jag får förlänga arbetet. Och jag får förändra undervisningen, så att den anpassas till där eleverna befinner sig. Jag behöver ta in feedback från eleverna, och använda den. Det handlar om att ändra förhållningssätt, att se lärandet som en samproduktion mellan elever och lärare
Kollegiala samtalsgrupper
Arbetet med BFL inleds med att Anna kommer ut till skolan och utreder vilka behov som finns. Fokus ligger sedan på kollegiala samtalsgrupper. Tillsammans med skolledningen skapas ramar för hur insatsen på skolan kan se ut.
– Skolan samlar lärare i grupper, uppdelade på ungefär 6-8 personer. Varje grupp har en samtalsledare. Var fjärde vecka träffas gruppen och diskuterar. Veckan innan gruppmötet träffar jag samtalsledarna och förbereder dem. I gruppen delar lärare med av sin egen klassrumspraktik, säger Anna och fortsätter:
– Deltagarna lägger upp en personlig handlingsplan mellan varje möte. Planen kan t.ex. vara att testa en annan teknik än handuppräckning i klassrummet. Som lärare måste jag då fråga mig varför jag ska testa det? Vad vinner jag på det? Vad behöver jag ta bort för att införa det nya? Vilka problem kan uppstå? Hur åtgärdar jag det? Alla i gruppen har egna handlingsplaner.
Lärarna får uppgifter att prova i sin undervisning. De reflekterar över vad som hänt och vad de lärt sig till nästkommande träff, där de diskuterar vidare. I grupperna tränar deltagarna på att ge varandra feedback.
Långsiktig arbete
Utvecklingen av BFL är inget kortsiktigt projekt. Att ändra förhållningssätt kring undervisning och bedömning tar tid. Tanken är att låta processen fortgå under tre år. I slutändan ska skolan/förskolan äga hela processen.
– Första året blandas lärarna i samtalsgrupperna. Andra året kan det bli mer styrt efter ämne, men ändå blandat. Arbetet utvärderas och förändras för varje år. Tredje året fördjupas kunskaperna kring bedömning utifrån där skolan då befinner sig. Dessutom är varje insats helt unik och speciellt anpassad till just den skolan/förskolan, avslutar Anna.
Text och foto: Sara Arildsson
Illustration: Anna Gullberg, colourbox.com