Textsamtal i Sverige och Norge utmanar inte eleverna

Det hjälper inte hur många intressanta artiklar och litteraturprojekt vi serverar våra elever om de inte kan förstå eller analysera texterna på ett djupare plan. Det hjälper heller inte att vi genomför textsamtal med eleverna om vi inte ger dem verktyg för att tänka tillsammans och tolka texterna. Det är några av slutsatserna från en pågående studie av svenska och norska klassrum.

Studien: ”Textbaserad interaktion i Norge och Sverige: Vilka möjligheter har eleverna att tala om text?” (Tengberg & Blikstad-Balas, 2017) presenterades under den europeiska konferensen om utbildning och forskning (ECER) som pågår den 22-25 augusti i Köpenhamn. Undersökningen är en del av ett större projekt där både matematik- samt svensk- och norskundervisningen filmats. Elever i årskurs åtta i 200 klassrum i Norge och 60 klassrum i Sverige har ingått i studien som omfattat autentiska texter (inte lärobokstexter).

De preliminära resultaten visar att i Sverige är det vanligt med erfarenhetsbaserade textsamtal och sällsynt att eleverna får analytiska och kognitivt utmanande uppgifter kopplade till texten. I Norge är textsamtal inte särskilt vanligt och texterna har en begränsad roll när det väl förs diskussioner. Ofta använder lärare i Norge texten som en modell för hur eleverna ska skriva.

Så, hur hjälper vi våra elever till en djupare förståelse och utmanar deras erfarenheter och förståelse av vad texten vill säga? Jag menar att först och främst kan vi inte stanna vid lässtrategier som går ut på att ta reda på (och kontrollera) om eleverna har förstått. På samma sätt kan vi inte enbart låta eleverna samtala informellt om vad de tycker om innehållet, vad de gillar och känner igen.

Framförallt behöver vi använda strategier som hjälper eleverna att tolka och analysera texternas innehåll och hur detta uttrycks språkligt. I det arbetet behöver eleverna också lära sig använda vetenskapliga begrepp. Eleverna måste också få problematisera innehållet, verbalisera sina tankar och argument om bärande frågor och teman, olika perspektiv, kulturer och normer. Här är textsamtalen centrala, men bara om eleverna får lära sig att lyssna och tänka strukturerat tillsammans.

I läslyftets moduler t ex ”Språk och kunskapsutvecklande arbete” del två finns en modell för att tänka tillsammans – den fungerar i alla ämnen. I modulen ”Perspektiv på litteraturundervisning” finns exempel på textsamtal och begreppsanvändning. I modulen ”Analysera och granska” del 1 finns frågor som hjälper eleverna att ställa analytiska och kritiska frågor i alla typer av texter.

Eva Bringéus