Uppdrag; att rusta medarbetare inom Grf som har skolledarskapet i sikte

Vi skulle rusta medarbetare som var nyfikna på skolledarskapet och ge dem en möjlighet att få en inblick i vad uppdraget innebär och samtidigt utbilda dem i färdigheter som stärker ett framtida skolledarskap. Detta har vi genomfört och nu är den första kullen färdig efter att ha genomgått det ettåriga utvecklingsprogrammet.

Vad innehöll programmet? Det började i september 2016 med två uppstartsdagar. Uppstartsdagarna innehöll introduktion i ” Varje elevs bästa skola”. Att leda i en politisk styrd organisation. Deltagarna fick gå en upplevelsestig och besöka stödfunktionerna i Grf som alla kort informerade om på vilket sätt de var ett stöd för skolorna.
Vi bjöd också in två skolledare som berättade om sina upplevelser av det pedagogiska ledarskapet.

Anknytning till forskning

Programmet innehöll träning av vetenskapliga förmågor då kursdeltagarna fick läsa en vetenskaplig artikel och träna sig i att analysera texten. Vidare fick de fördjupa sig i Robinson: Elevnära skolledarskap, Timperley: Det professionella lärandets inneboende kraft
Höög och Johansson: Framgångsrika skolor. Utifrån litteraturen fick de fördjupa sig i det systematiska kvalitetsarbete och titta på skolors åtaganden och aktiviteter. Deltagarna besökte skolor, observerade, och funderade på hur och om man kunde se ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till det systematiska kvalitetsarbetet. De intervjuade biträdande rektorer för att få en bild av vad uppdraget innebär och upptäckte både likheter och skillnader.
Deltagarna fick insyn i forskning om framgångsrikt skolledarskap och teorier kring vad framgångar beror på. Några andra namn som lyftes var bland annat Hans Åke Scherp, Hattie, Fullan. Vi stannade upp i Donohoo som forskat kring Collective Teacher Efficacy. Vi fördjupade oss i de sex nyckelkomponenter/förutsättningar som Donohoo hittat. Vad behöver vi jobba med för att öka den kollektiva lärareffektiviteten? Tror vi att vi som skola kommer att lyckas?

En uppgift var att observera ett APT-möte utifrån observationsmallar som gav stöd att titta på ledarbeteende och mötesstruktur. Möten är en arena som skolledare leder genom. Det finns ett lärande i att observera och fördjupa sig i ett sådant möte. Man synliggör ledarskapsbeteende, gruppdynamik, samtalskultur, samspel, kultur osv.

Deltagarna fick bland annat arbeta med frågorna: Under vilka förutsättningar känner man sig delaktig? Vilka ledarbeteende kan stärka att riktningen hålls, hur fördelas ordet, vem håller i mötet? Hur hanterarar ledaren motstånd? Vilken mötesstruktur väljer man att ha? Vilka möten ses som framgångsrika, och varför? Vilken samtalsstruktur använder man? Deltagarna har fått presentera sitt lärande kontinuerligt under programmet då de valt olika sätt som film, rollspel, power point osv.

Fördjupat lärande

Deltagarna fick ingå i lärgrupper där de utbildades i samtalsmodeller som reflekterande team, vattentrappan och EPA för att fördjupa sitt lärande. Utbildning hölls i gruppdynamik och ledarskapsbeteende utifrån Susan Wheelans bok: att skapa effektiva team. Deltagarna utbildades och tränades i samtalsmetodik kopplat till gruppdynamik, SAVI, system för att analysera verbal interaktion, coachning som metod, fördjupning i lärande samtal.

Skolledares utmaningar

Grundskoledirektör Anders Malmquist var med vid avslutningen av programmet. Erbjuder vi en likvärdig utbildning som möjliggör en hög måluppfyllelse för alla Malmös elever? Andra utmaningar som han lyfte var skolbyggnad, kompetensförsörjning, nyanländas lärande, den långsiktiga finansieringen av verksamheten. Varför går endast 33 procent av pojkarna i Malmö vidare till högskolan? Hur tänker vi kring att 49 procent av unga 20-24 år arbetslösa? Diskuteras detta problem ute i skolorna – var en av frågorna deltagarna fick fundera över. Hur kan vi ta oss an detta, var nästa fråga. Hur säkrar vi upp att skolan blir ännu starkare som skyddsfaktor?
Utifrån McKinsey-rapporten fick deltagarna inblick i vad som utmärker de främsta systemen och att det är avgörande när rektorer utvecklar metoder som tränger sig in i klassrummet. Slutligen landade vi i Lars Svedberg som bland annat skrivit boken: Det pedagogiska ledarskapet. Ett av budskapen är hur viktigt det är att varje nivå inom en organisation ger förutsättningar för: Det är viktigt för mig att det går bra för dig!

Vad tar vi med oss?

Lärdomar vi programansvariga tar med oss är att oavsett hur komplext ett skolledaruppdrag är så kan vi aldrig bli färdiga med HURET. Vilka framgångsrika beteenden ökar följarskap? Hur säger jag det jag vill framföra? Hur ser rutinerna och strukturerna ut på skolan? Hur känner medarbetarna till detta? Hur ser vi till att de pedagogiska diskussionerna innehåller de diskussioner som ökar möjligheten för elevernas lärande, måluppfyllelse och likvärdighet? Hur syns det att lärande är i fokus? Och framförallt – hur kan vi ge varje elev bästa förutsättningar för att skapa en värdig framtid och ett hopp?

Varje elevs bästa skola

Text: Elisabet Graci, Specialist ledarskapets psykologi, organisationspsykolog – Pedagogisk Inspiration, Tina Rörgren HR konsult med inriktning ledarutveckling och Anders Lindmark Utvecklingssamordnare med inriktning ledarskap/organisera för lärande – Pedagogisk Inspiration.
Under tiden som programmet har pågått har två av deltagarna bloggat om sina reflektioner. Deras inlägg hittar du här. 
Du kan också lyssna på en podcast om vad som händer när man som lärare ska ta steget till att bli skolledare. Det avsnittet hittar du här.