Varför gör de andra inte sitt jobb?

A Poem on Learning Disabilities

The college dean says:

”Such rawness in a student is a shame –

Tis lack of preparation is to blame!

The high school principal says:

”Good heavens, what crudity! The boy´s a fool!

The fault of course is in the elementary school.”

The elementary school principal says:

”Would that from such a dunce I Might be spared.

They send them up to me so unprepared.”

The primary principal says:

”Poor kindergarten blockhead! And they call that preparation?

Worse than none all!”

The kindergartner says:

”Such lack of training did I never see-

What sort of person can the mother be!”

The mother says:

”You stupid child! But you´re not to blame.

Your father´s family are all the same.”

                                                                                                                                       Anna Gillingham
From The First Seven Years of The Gillingham Reading Program at the Francis W. Parker School, 1957. Reprinted by permission of Robert G Hall, Educators Publishing Service.

…men hur gör vi då?

Hur gör vi för att skapa ”Barnens bästa förskola”?
Hur gör vi för att skapa ”Varje elevs bästa skola”?
Och hur gör vi för att ”Ge kraft att växa”?
Jo, vi samarbetar! Vi samarbetar inom den egna verksamheten och vi samarbetar mellan verksamheter. Vi samarbetar inom professionen och vi samarbetar mellan professioner.

Det professionella samarbetet

För att skapa en god inlärningsmiljö och goda inlärningsförutsättningar för eleverna, behöver pedagoger tänkta tillsammans med elevhälsopersonal. Med eleven i centrum samarbetar skolan med vårdnadshavare och andra viktiga personer i barnets närhet. Ibland behövs det ett nära samarbete mellan skola och socialtjänst, habilitering eller barnpsykiatri. Det är komplicerat att samarbeta med verksamheter som delvis har andra mål för sin verksamhet och som verkar i andra lagrum. Det är inte ovanligt att vi i skolan får höra av psykiatrin att skolan inte gör tillräckligt för elever i behov av särskilt stöd eller att vi i skolan ifrågasätter vad socialtjänsten eller barnpsykiatrin egentligen gör. Jag tror att de flesta inom skolan känner igen denna klagan och brist på tillit. När samarbetet brister och resultatet blir sämre är det lätt att lägga skulden utanför sig själv. Gör vi det, så frånsäger vi oss också inflytande och kontroll över skeendet.
Samarbete är svårt, men utan samarbete löser vi inte komplexa problem och frågeställningar. Vi behöver lyssna in varandras åsikter, försöka förstå varandras perspektiv och bygga på varandras tankar och idéer. När vi börjar samarbeta och lyssna på varandra på riktigt, märker vi att det ger kraft och att resultatet blir så mycket bättre.

Elevfokus

-Hm, vilket perspektiv saknas i dikten ovan?
– Jo, elevens så klart!
I dikten A Poem on Learning Disabilities hänvisar alla till eleven och elevens tillkortakommanden, men eleven själv kommer inte till tals. Tyvärr är detta inte helt ovanligt i verkligheten heller.
Det professionella samarbetet i all ära, men vi måste samtala och samarbeta med våra barn och unga. Vi måste lyssna på vad eleverna har att säga. Vi behöver inhämta elevernas perspektiv och vi behöver fatta beslut ur elevperspektiv.

Samtala med eleverna!

I mitt arbete som organisationspsykolog, stödjer jag skolledare i att organisera för lärande. Jag är glad och stolt att få vara med att utveckla skolans organisation och elevernas utvecklingsmiljö. I min vardag har jag oftast inte direktkontakt med eleverna, men jag vill med denna blogg uppmuntra dig som är skolledare att gå ut och prata med dina elever. Barnen och ungdomarna är vår bästa inspiration, kunskapskälla och samarbetspartner. Tillsammans med förskolebarnen kan vi skapa barnens bästa förskola. Tillsammans med grundskoleeleverna skapar vi varje elevs bästa skola och tillsammans med gymnasieeleverna skapar vi ett sammanhang och en lärmiljö som ger kraft att växa!

Bilder: Colourbox