Lässtundens egenvärde

Snigel som kryper över en boksida.

I det kvalificerade språkutvecklingsarbetet är barnboken ett omistligt verktyg. Rätt använd kan den verkligen göra skillnad. De dialogiska boksamtalen lägger en god grund för den läsförståelse som sedan bär vidare i utbildningen.

Utvecklingen av våra förskolebibliotek ger barnen tillgång till både litteratur och en språkstimulerande miljö. En betydande del av barnens olika språk och kulturer får en bekräftelse och spegling i en litteratur på modersmålet. Allt detta vet vi, och det tål att upprepas och betonas.

I det kvalificerade språkutvecklingsarbetet använder vi barnboken som ett redskap. Barngruppen är lyhört utvald för att både språk och idéinnehåll ska ge en väl avvägd utmaning – en bok som inte är för svår eller för lätt för de unga lyssnarna. En bok som tränger in i den proximala litterära utvecklingszonen och som både utmanar och bekräftar. Här sker läsakten som en noggrant planerad aktivitet i en läsfrämjande miljö och i ett ögonblick av uppmärksamhet samt koncentration. Allt detta gör vi, och det tål att upprepas och betonas.

Men det finns också skäl att påminna oss barnboksforskaren Ulla Rhedins ord om barnboken som en företrädare för en l å n g s a m h e t e n s kultur. Hon betonar egenvärdet hos den stillsamma ritualen kring läsa-bokaktiviteten: det upprepade mötet, bläddringen fram och tillbaka i boken. Närheten. Lugnet. Delandet av en gemensam upplevelse. Hon menar att just detta kanske är bokens viktigaste bidrag till barnet just i vår tid. Det tål att upprepas och betonas.