Lars Lindén, Michaela Beijer och Rebecca Norgren.

Så håller de leken levande med matematik

Hur kan man göra matematiken till en lustfylld del av den fria leken och vad innebär begreppet undervisning i förskolan? – Vi var tvungna att göra undervisningen till ett förskolebegrepp, säger Michaela Beijer, förste förskollärare på bland annat Carl Gustaf förskola.

Hur kan man göra matematiken till en lustfylld del av den fria leken och vad innebär begreppet undervisning i förskolan? En grupp förskollärare i innerstaden har försökt att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt.
– Vi var tvungna att göra undervisningen till ett förskolebegrepp, säger Michaela Beijer, förste förskollärare på bland annat Carl Gustaf förskola.

“Håll leken levande med matematiken” är ett projekt med förskollärare från fyra förskolor. Undervisningsbegreppet skrevs in i förskolans läroplan i somras och Michaela Beijer menar att det inte går att plocka begreppet direkt från skolan och applicera det på förskolan.
– När vi träffades första gången var vi alla rörande överens om att vi skulle fokusera på leken. Där skulle vi hitta ett sätt att undervisa och det skulle inte vara någon förmedlingspedagogik. Jag tror att tar man begreppet från skolvärlden och sätter in i förskolan så kan det lätt bli det, säger Michaela Beijer.

LÄS MER: Att undervisa i förskolan

Learning study med förtest

Sex förskollärare från fyra förskolor (förskolorna Carl Gustaf, Hästhagen, Uteförskolan Stock och sten och Mariehage) i innerstadsområde ett och tre ses varannan fredag. Med hjälp av handledaren Christina Svensson från Kristianstad högskola och med metoden learning study diskuterar de undervisning i förskolan.
– Med metoden gör man vissa moment, förtest som man diskuterar med kollegor, gör en undervisning utifrån det och så testar vi och sen kollar vi av det igen, säger Michaela Beijer.
– Att behöva avsluta arbetsveckan med det här kan vara jobbigt, men det är det bästa sättet! Man blir så inspirerad och man får så mycket energi av de här träffarna. Det säger så mycket om vad det betyder för oss i förskolan att ha kollegiala och pedagogiska diskussioner på det här sättet, säger Rebecca Norgren från Carl Gustaf förskola.

Varför kom man fram till att just att undersöka matematiken i den fria leken? Genom dokumentation Lars Lindén tidigare gjort på Uteförskolan Stock och sten uteförskola kunde han observera hur barnen förhöll sig till varandra på en stock. Tre barn satt väldigt jämt fördelat och hade ungefär lika mycket plats var på stocken.
– Barn är väldigt bra på att leka många på liten yta och det kan vara bra, men det kan också vara dåligt och då går leken sönder, så har vi inte så mycket att utgå från i vår undervisning, säger Lars Lindén, Uteförskolan Stock och sten.

Tre kritiska aspekter

Gruppen har dokumenterat med film och observationer och förhållit sig till tre kritiska aspekter: längd, tid och språkbruk från pedagogerna.
– Vad gör vi och vad behöver vi lära ut, vad behöver barnen få lära sig och vad behöver de kunna, säger Lars Lindén.
– Vi gör en förbedömning: det här kan inte barnen och därför blir det på ett visst sätt. Hur ska vi genom lek göra det lustfyllt att undervisa om det de inte kan, säger Michaela Beijer och menar också att matematik inte behöver handla om addition eller subtraktion.
– Vi har bland annat pratat om avstånd. Vi har en bild på barn som befinner sig i en sandlåda där det ligger en spade mellan två barn. Ett av barnen sneglar på spaden och sedan på kompisen och ser ut att tänka “Är den ledig?”. För hur långt ifrån kompisen ligger den, hur längesedan var det någon använde den? Hur pratar vi kring de sakerna? Då kommer vi in på att vi delar tid och delar plats, då har vi undersökt väntan, säger Lars Lindén.
– Efter väntan har vi undersökt samtidighet. Vad är det och hur jobbar vi med det, förstår alla barn vad det är att komma samtidigt någonstans, säger Rebecca Norgren.

Resultat i sig själv

Michaela Beijer säger att hon hoppas att arbetet har lett till att de har förändrat sitt sätt att undervisa.
– Jag ser ju också resultat i mig själv och vår egen utveckling.
– Men jag ser också på situationer på ett annat sätt, ser möjligheter där jag kan gå in och bedriva undervisning om jag fångar ett ögonblick. Det hade vi kanske inte sett utan den här processen, säger Rebecca Norgren.
– Och vi hade inte kallat det undervisning, säger Lars Lindén.

Nästa steg är att ta arbetet vidare till resten av kollegorna på förskolorna.
– Jag arbetar med de äldsta barnen som älskar regellekar och nu har vi haft mycket “hela havet stormar”. Jag har själv inte insett hur mycket matematik som sker i den leken. Till exempel ställer de upp stolar utefter hur många de är, minus en, bara den biten är ju matematik. Det är ett enkelt sätt att berätta för en kollega: Titta här så mycket matematik det sker här, det här är undervisning, säger Rebecca Norgren.

Text och foto: Camilla Landin