På Ängslättskolans särskola är skoldagen anpassad efter elevens behov

"Det är utmaningen som gör att man fortsätter, utmaningen och alla härliga barn", menar Åsa Riggberger, specialpedagog på Grundsärskolan med inriktning mot ämnesområden på Ängslättskolan.

Hennes kollega Anette Friberg är inte sen med att hålla med. Utmaningen är det som driver båda, både pedagogiskt och känslomässigt.

Åsa Riggberger och Anette Fribeg arbetar som specialpedagoger på grundsärskolan med inriktning mot ämnesområden på Ängslättsskolan.

I Åsas klass går det fyra elever från olika årskurser, Annette har tre, även de i olika åldrar. I en annan byggnad arbetar deras kollega Katarina med sina två elever. Sammanlagt nio elever med olika behov. Behoven är det som styr en skoldag.

Elever i Åsas och Anettes klasser läser enligt Lgr11 för grundsärskolan med inriktning för ämnesområden. Istället för enskilda ämnen innehåller kursplanen fem olika ämnesområden som tillsammans ska ge individen förutsättningar för en god helhetsutveckling, dock relaterade till skolämnena.

Ämnesområden

Inom området vardagsaktiviteter vävs SO in medan verklighetsuppfattning handlar mycket om NO. Motorik innebär Idrott och hälsa medan estetisk verksamhet ger eleverna möjlighet till bild, musik och slöjd. Området kommunikation är svenska och AKK – alternativ kompletterande kommunikation

Enligt skolverket är det delta som gäller för att nå upp till kunskapskraven. Delta sträcker sig sedan till kan. Vad är det då som avgör om och när en elev kan något när behoven styr och ingen dag är den andra lik?

– Det är inte så enkelt att man kan säga att någon kan något eller inte. För våra elever är mycket kunskap tillfällig kunskap vilket innebär mycket tragglande och upprepningar, säger Annette. Det här gör att vi dagligen ställer oss frågan, vad som är viktig kunskap för våra elever, fortsätter hon.

– Flera av våra elever har förutom en utvecklingsstörning flera tilläggshandikapp. Det kan vara autistiska drag, ADHD eller olika syn och hörselnedsättningar samt rörelsehinder, berättar Anette och fortsätter.

– Det här gör att vi ofta får anpassa kursplanen efter våra elevers förutsättningar, berättar Anette.

– Ja, det handlar oftast om att rusta dem för att på bästa sätt kunna klara sig i vardagen, fortsätter Åsa.

Struktur och kommunikation

Alla aktiviteter har en egen bild för att förtydliga. Bilder är grunden för de här eleverna då många av dem inte har något tal.

Datum och år på tygalmanacka.Alla veckodagar har t ex sin färg, likaså arbetar Åsa och Anette mycket med AKK, kroppsspråk och med tecken, TAKK.

– Jag använder TAKK flitigt i min grupp så jag kan väl säga att jag är rätt duktig på det nu, säger Åsa och skrattar. Det är viktigt att använda det regelbundet för annars tappar man det. Det här händer med en del av våra elever som släpper sina tecken när de tycker att de har blivit duktiga.

– Ska man utvecklas och nå kunskap så måste man ha kommunikation. Våra elever behöver verktyg för att kunna kommunicera. Eleverna tränar in bilder för olika saker och blir duktiga på att känna igen och känna till bilderna. Alla våra elever behöver dessutom mycket struktur för att dagen ska fungera, då är bilder eller tecken ett hjälpmedel för att skapa struktur, fyller Anette i.

Relationen till och kontinuiteten i gruppen och vuxna är en annan viktig pusselbit för hur en dag ska fungera.

– Man måste lära känna sina elever väldigt väl för att veta om de förstår, menar Åsa. Tryggheten är oerhört viktig för våra elever. Det är hela tiden förutsättningar som styr.

Raster och utevistelse

Dagens första arbetspass en tisdag är musik. Musik, syslöjd och träslöjd har eleverna i grundskolans lokaler. Idrotten sker i idrottshallen. Oftast i egen regi. Varannan vecka åker dessutom eleverna och badar på habiliteringen.

– Vi har haft elever som har varit med på den vanliga idrotten, säger Anette, men återigen är det behoven som styr om det är möjligt eller inte.

– Rasterna sköter vi helt själv och de sker ofta inomhus. Utevistelse är oftast schemalagt. Det är nämligen väldigt viktigt att vi är många ute.

Som nämnt tidigare är både Åsas och Anettes klasser åldersblandade.

– Vi försökte för några år sedan att dela upp dem åldermässigt men det höll ett år, berättar Åsa. Vi måste låta elevernas behov forma gruppen.

Att vara här och nu

Efter skoldagens slut tar fritids eller fritidsklubben vid för de elever som har behov av eftermiddagsomsorg. Åsa och Anettes eftermiddagar består av planering och utvärdering av dagen och kommande dagar. Mycket att tiden handlar om att tänka och tillverka material.Olika material för att arbeta med matematik.

– Det är oerhört viktigt är att vara här och nu och fokusera på det som rör elevernas skoldag.

– Det är så mycket som man måste tänka på som rör verksamheten och man måste vara specialist på så många olika saker, ha kunskap om funktionshinder och tilläggshandikapp likväl som du måste vara insatt i alla datorprogram. Du måste tänka om och läsa på. Hela tiden måste varje elevs behov, förutsättningar och förmågor vara i fokus, säger Åsa.

Olika kontaktnät är viktiga

Anette och Åsas kontaktnät vad gäller andra instanser är också stort vilket i sig tar tid. Logopeder, arbetsterapeuter, resursteam och habiliteringen är några samarbetspartners.

Kontakten och stödet från föräldrarna är en annan viktigt orsak som bidrar till fler förmågor. Föräldrarna förstår sina barn allra bäst, ett gott samarbete med dem ger Åsa och Anette ökade möjligheter till att nå sina elever.

Bollplank och enkla lösningar

Åsa och Anette utstrålar samspelthet och trygghet och jag låter mig inspireras av deras engagemang. De säger att de är varandras bollplank och att de alltid hittar de enklaste lösningarna hos varandra när det gäller tips och idéer.

Åsa tycker om att ha många bollar i luften vilket driver hennes engagemang. Anette har Vygotskijs tankar i ryggmärgen och att ett gemensamt förhållningssätt inger trygghet.

– Envishet och tålamod är andra nyckelord och att rannsaka sig själv ofta är ett måste, säger både Åsa och Anette.

Blogga för att synas

– Just nu jobbar vi på att få igång en blogg för att synas. Eftersom vi är en sådan liten verksamhet är det viktigt att synas för att visa vad vi gör, avslutar Åsa.

– Välkomna till Pedagog Malmös blogg, säger jag.

Fakta – Grundsärskolans elever
I grundsärskola med inriktning ämnesområden går de elever som har behov av denna skolform enligt en pedagogisk, medicinsk och social bedömning. Eleverna har en begåvningsnedsättning som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan eller grundsärskolan med inriktning mot ämnen. Undervisningen ska erbjuda stöd på den nivå som eleverna befinner sig på.

Text och bild: Marina Walker