Arbetar transspråkande på SFI med hjälp av tvillingböcker

– När jag började jobba här för fyra år sedan kunde man höra att “här inne pratar vi svenska, här pratar vi ingenting annat”. I dag är tonerna något helt annat, säger hon.

Nu används flera språk i hennes klassrum för att eleverna ska förstå innebörden av lektionen.
– Kan en elev förklara för en annan på sitt förstaspråk är det bättre än att jag försöker förklara något som jag inte riktigt vet går hem hos elever. Det går snabbare att förstå vad det är vi pratar om. Sedan måste jag ju säkerställa om eleven har uppfattat det på korrekt sätt och då brukar jag fråga: vad sa hon eller han.

Hon förklarar sitt transspråkande arbete som något som pågår hela tiden. Ett sätt hon har arbetat på är när klassen har tittat på svenska nyheter.
– Då har jag delat in dem i grupper där de fick en nyhet var att diskutera. Vad handlade det om, vad fanns det för svåra ord? Då använde man sitt förstaspråk i grupperna och hjälpte varandra när det inte var någon som förstod.

LÄS MER: “Fördjupat lärande med flera språk”

Tvillingböcker innebär förförståelse

Ett annat sätt hon arbetar med transspråkande i klassrummet är med tvillingböcker. Eleverna får läsa en bok, först på sitt förstaspråk. Sedan får de läsa samma bok på svenska.
– Då innebär det att de har en förförståelse för boken och vet vad den handlar om. Då kan de istället titta på grammatiska strukturer på ett annat sätt. Om de stöter på problem kan de titta i boken med sitt förstaspråk och se hur man formulerar sig där. Sedan får de diskutera boken på svenska.
Eleverna får även skriva en sammanfattning av boken på båda språken. Allt sker i grupp.
– Jag tror att det är en förutsättning för att lära sig. Att diskutera språket, varför ser det ut som det gör. Då kanske någon annan kan förklara på ett annat sätt än vad jag har förklarat. Jag är ingen allsmäktig som kan allting, utan att man kan lära av varandra och använda varandra som lärresurser.

LÄS MER: Flerspråkig undervisning stärker identiteten

Starkt förstaspråk nyckelfaktor

Hon tror att det transspråkande arbetet sker mer i undervisningen med vuxna elever än vad det gör i grundskolan. Hon menar att i grundskolan har de flesta svenska med sig även om de har ett annat förstaspråk.
– De väljer kanske inte sitt förstaspråk om man inte har talat om för dem att det går bra. Mina elever använder hela tiden sitt förstaspråk när de inte förstår och de hjälper varandra på det sättet, eftersom det är mycket mer implanterat i dem eftersom de har kommit hit som vuxna. Jag upplever inte att man skäms att prata sitt förstaspråk som vuxen utan man tar till det ganska mycket.
Kan det vara för att du ser flerspråkighet som en möjlighet?
– Jag har inte gått runt i de andra klassrummen och tittat på hur det sker där. Det skulle kanske vara spännande att göra, om det handlar om hur jag som pedagog är eller om det är något i ett klassrum som nekar ett förstaspråk. Om du har ett starkt förstaspråk lär du dig ett andraspråk lättare, menar Anette Wästberg, som påpekar att hon inte tror att hon är ensam i det hon gör i sitt klassrum.

Hon jobbar med en grupp på SFI som kallas spår ett, personer med låg utbildning i bagaget.
– Har man inte koll på sitt eget språk ordentligt med grammatiska strukturer är det svårt för dem i svenskan, för du har ju ingenting att förhålla dig till. Det tar längre tid för dem såklart.

LÄS MER: Med flerspråkighet som resurs

Elevernas språkutveckling ökar

Elevernas reaktioner på tvillingböckerna har varit positiva. De förstår vad böckerna handlar om och i förlängningen sökte de sig själva till biblioteket.
– De lånar mer böcker och läser mer hemma än vad de gjorde innan.
Och deras språk har utvecklats i det transspråkande arbetet.
– Jag ser flera stycken som har tagit ett stort steg. Du kan inte översätta direkt från språken utan att fundera över alla de kunskaper du har i svenska och försöka få över det. Ibland får vi sätta oss ned och diskutera och det är precis som att det har kickat igång dem. De tänker språk på ett annat sätt.

En nackdel med tvillingböckerna är att de inte finns på alla språk. I Anette Wästbergs klass finns det elever som pratar turkiska och kurdiska. Där finns det endast tvillingböcker för barn.
– Det kanske inte är så roligt för en vuxen att läsa barnböcker dag ut och dag in. Jag önskar att fler böcker skulle bli översatta till fler språk.

Text och foto: Camilla Landin