Madeleine Lagertz och Annika Dellholm. Foto: Fredrik Thunberg

Att bygga hållbara broar

Elevhälso-modellen STFL (Systematiskt tillsammans för lärande) blir en angelägenhet för en allt större del av skolpersonalen i Malmö. Snart ska specialpedagoger testa modellen på gruppnivå tillsammans med klasslärare. 

Implementeringen av modellen, som bygger på samarbete och systematik, drivs av Annika Dellholm, psykolog på grundskoleförvaltningen och Madeleine Lagertz, specialpedagog i Centrala specialistteamet. Det senaste året har arbetet breddats från fokus på elevhälsoteamen till att inkludera lärarna och bygga broar till fler yrkeskompetenser på skolorna. EHT:n från drygt hälften av Malmös grundskolor har utbildats i STFL, i olika grad, och nu är tanken att STFL byggs in i linjeverksamheten.

Läs mer om STFL här!

Verktyg för gemensam dialog

– Vi kan hjälpa till att skapa de mötena, och bidra med verktyg för gemensam dialog kring olika problemställningar. När jag som pedagog får syn på hur jag mer kan samarbeta med och vilken input jag kan få från andra professionsperspektiv som tex från kuratorer och logopeder, då trillar slanten ner, säger Annika Dellholm.

– Att skolorna får tid till tvärprofessionella gemensamma dialoger är viktigt. Att få samtala om vad jag utifrån min profession kan bidra med i det gemensamma arbetet, att få känna en säkerhet utifrån min profession. Det underlättar förståelsen för var jag kan docka in i det gemensamma arbetet när skolan till exempel ska utreda, kartlägga och undersöka elevhälsofrågor. Det leder också till säkrare gemensamma analyser och bedömningar. Skolorna har signalerat att det händer något när vi gör det tillsammans, säger Madeleine Lagertz.

Tillsammans-tanken inkluderar också elever och vårdnadshavare tidigt i processen, en av de bärande tankarna inom STFL. Skolpersonal som gått utbildningarna pekar på insikterna de fått kring just samarbete.

– Just elevhälsoteamen har ju den utmaningen att den består av olika professioner med olika bottnar och utbildningar. Man har kanske inte full koll på hur andra professioner tänker eller tycker. Den största gruppen är ju den som bottnar i det pedagogiska arbetet och sedan har vi en mindre grupp med en mer elevvårdande, hälsoorienterad tradition och utbildning. Man är vass på olika saker, säger Annika Dellholm och får medhåll av Madeleine Lagertz:

– Att få syn på varandras professioner, vad kan kurator och skolsköterska bidra med? Det underlättar att veta när jag behöver någon. Tidigare har var och en kanske suttit mer med sitt, man har inte fått till den gemensamma dialogen om vad man behöver undersöka tillsammans och vem som ska göra vad.

Fokus på olika delar av STFL

Beroende på var de olika skolorna befinner sig väljer de att fokusera på olika delar av STFL; det kan se olika ut beroende på hur erfaren rektorn är, om hen har en klassisk pedagogisk bakgrund eller har en annan profession i botten. Men även de mest erfarna rektorerna kan dra nytta av draghjälp i elevhälsoarbetet, påpekar de.

– Det är som att olika “aha-fönster” öppnas och sedan hoppar man in där det passar. Det kan vara att man får syn på vad man behöver vidareutveckla på skolan men också få syn på vad som fungerar riktigt bra. Kanske upptäcker skolan att de behöver arbeta med hur de håller möten eller involverar elever, säger Madeleine Lagertz.

– Hur ska ni få STFL-modellen att leva vidare på skolorna långsiktigt?

– Vår inriktning har hela tiden varit att jobba underifrån. Först med de som är nyfikna och intresserade. Är det här bra så kommer det att sprida sig, och allt talar för det utifrån den feedbacken vi får. I utvärderingar efter våra utbildningar ligger vi högt i skattningarna när det gäller meningsfullhet. Att det leder till att man faktiskt också jobbar annorlunda och försöker förändra saker, säger Annika Dellholm.

– Vi brukar tala om det där “huret”. Vi har styrdokument som talar om vilka professioner som lagligt ska finnas, men det står väldigt lite om hur vi ska gå tillväga för att bedriva ett gott elevhälsoarbete. Det handlar inte bara om elevhälsoteamet, utan om elevhälsa på hela skolan. Här tycker vi att vi har konkreta verktyg att jobba med, säger Madeleine Lagertz.

”Golden mail”

“Golden mail” är ett sådant verktyg och ett exempel på en av de visuella mallar STFL erbjuder. Börjar man på skolan skönja ett bekymmer bjuds elevens vårdnadshavare in på ett tidigt stadium, på ett tydligt sätt som också inbjuder till samarbete.

– Där ska du på ett tydligt men inbjudande sätt beskriva; vi ser det här, vi skulle vilja träffas därför att…, vi vill samarbeta kring detta, de här personerna kommer vara med på mötet och vi tänker att det ska leda till det här. Istället för att man, mer traditionellt, bara kallar vårdnadshavarna till ett möte där de får svara ja eller nej på olika frågor. Oj, vilken skillnad vi har märkt att detta gör, säger Annika Dellholm.

– Bästa sättet att bjuda in gäller, det kan vara ett mail, men “golden mail” ska ses som en metafor för en god förberedelse för alla; skolan bjuder in till att alla hinner tänka efter kring vilka frågeställningar man har, säger Madeleine Lagertz.

De vittnar om att detta lett till bättre möten. Problemlösningsmodellen “De tre cirklarna” är ett annat verktyg för att tydliggöra och sammanfatta en process. Använder man den får man på köpet med sig de sju perspektiven inom STFL.

– I en undersökande, problemlösande process går man igenom olika faser och med den här modellen blir detta väldigt visuellt och tydliggjort för alla deltagare. Det blir en bra sammanfattning och visar hur vi sedan går vidare. För att kunna åtgärda en problematik måste vi ju undersöka och förstå den, säger Madeleine Lagertz.

Fler utbildningar och workshops

Arbetet med att förankra STFL även hos den pedagogiska personalen går nu vidare genom fortsatta utbildningar och workshops. Två skolor pilotar det här läsåret arbetet med STfL på grupp- och klassnivå snarare än individnivå; en hälsofrämjande och förebyggande nivå. Några skolor har tidigare småstartat med att prova delar av det, men nu provas det fullt ut.

– STFL-grupp blir ett verktyg för läraren att få syn på klassens behov, dels kopplat till ämnesinnehåll men även hur dynamiken i gruppen ser ut. Om jag har en motoriskt väldigt rörlig klass; vad beror det på och hur behöver jag lägga upp min undervisning då? Eller om jag har en spretig klass och ska tänka ur ett undervisningsperspektiv, vad behöver de olika behovsgrupperna? Vilka är klassens styrkor som lärare kan ta till vara på? Vilka är riskerna som behöver hanteras eller minimeras? En riskfaktor kan vara om det finns en språklig sårbarhet i klassen. En bra analytisk dialog för resonemanget framåt för att på bästa sätt kunna organisera för klassens måluppfyllelse, säger Madeleine Lagertz.

– Det handlar om undervisning, ledning och stimulans, tillgänglig lärmiljö. Vi rör oss i basen för om vi kan få till det bra där, då minskar behov på individnivå. Medvetenheten om klassens behov hjälper läraren i sin planering och läraren kan lägga upp undervisningsstrategier utifrån det, säger Madeleine Lagertz.

Annika Dellholm fyller i.

– Det är en jätteutmaning för en lärare att kunna anpassa för många olika behov, men här försöker vi fokusera på hur vi jobbar med klassen och med behovskluster hellre än många individuella behov. Det avlastar lärarna samtidigt som eleverna fortsatt får den ledning och stimulans de behöver.