Gå direkt till innehållet
Anna Ekvall och Maria Eriksson-Svanberg står utanför centrala elevhälsan. Anna Ekvall och Maria Eriksson-Svanberg. Foto: Fredrik Thunberg

Publicerat:

Kuratorer hittar vägar till samarbete

Modellen STFL belyser och strukturerar kuratorernas arbete och roll i elevhälsoteamet – och påminner om hur viktigt det är med samarbete, på och utanför skolan.

För att göra elevhälsoarbetet ännu mer samarbetsinriktat, strukturerat och effektivt pågår sedan några år tillbaka implementeringen av modellen STFL (Systematiskt tillsammans för lärande) i Malmö. Just nu ingår kuratorerna Anna Ekvall och Maria Eriksson-Svanberg i centrala elevhälsans arbetsgrupp för STFL, tillsammans med psykologer och specialpedagoger. Målet är att hitta sätt för kuratorerna att jobba med modellen. Nyttigt och välbehövligt, menar de.

– Kuratorsrollen kan ibland vara lite svävande och otydlig. Innehållet i STFL är inte nytt, men det strukturerar upp och tydliggör, vi får en ledstång och något att hänvisa till, säger Maria Eriksson-Svanberg, kurator på Kirsebergsskolan.

– Vad är det vi kuratorer tillför i elevhälsan? Att verkligen få tänka igenom det är nyttigt. Vi kanske är med och kartlägger och så går man till en insats för en elev, men det ger väldigt mycket att göra en fördjupande noggrann analys innan insatsen, säger Anna Ekvall, kurator på Videdalsskolan.

Läs mer om STFL här!

STFL:s sju perspektiv

Inom STFL:s sju perspektiv betonas till exempel samarbete och att arbeta behovsfokuserat; det är elevens behov och inte en eventuell diagnos som ska sättas främst.

– Att inte fastna i diagnoser utan utgå från behov, frisk- och skyddsfaktorer, det blir tydligt i STFL. En diagnos säger ju egentligen inget om en människa. En autismdiagnos kan vara en sak hos en person men något helt annat hos en annan. Man pratar om adhd som både en styrka och utmaning. Om man istället tittar på vad just det här barnet behöver vinner man mycket. Vilka skyddsfaktorer finns det, finns det till exempel föräldrar som kan stötta kring läxläsning och en god relation till mentor, säger Maria Eriksson-Svanberg.

– Jag tänker på det transaktionella, att det kan se olika ut; en elev är ju inte statisk utan kan agera på olika sätt beroende på sammanhanget. Det är ett samspel, ett relationellt arbete och det tror jag vi är ganska bra på att se som kuratorer, säger Maria Eriksson-Svanberg.

Hälsofrämjande och tvärprofessionellt

Det ingår i elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och tvärprofessionellt, men modellen hjälper till att sätta ord på vad kuratorns bidrag är i det här. Kuratorns specifika arbetsuppgifter beror mycket på vad skolledningen lägger hos hen. De får sina uppdrag direkt från rektorn och är inte styrda av hälso- och sjukvårdslagen som skolsköterskorna.

De tror också att STFL-modellen på sikt kan hjälpa kuratorerna att tillsammans med psykologer och specialpedagoger arbeta mer systematiskt med att följa ett elevärende. Att de får ett gemensamt språk, att de sätter eleven i centrum men inte glömmer vårdnadshavarna; vad har de för styrkor och hur kan de stötta?

Att se helheten och ta tillvara alla kompetenser ser de båda som en uppenbar utmaning i skolan där mycket ska hinnas med enligt en fastslaget schema.

Måste få ta tid

– Vissa saker med STFL kanske tar extra lång tid när det är nytt, men sedan sätter det sig. Säg att du ska ett möte med vårdnadshavare, elev och någon från elevhälsan; att då bara kasta sig in i det, möte efter möte, utan att ha förberett det, inte ha klart för sig vad målet med mötet är… Har vi informerat vårdnadshavarna om syftet med mötet, vet eleven varför vi har det? Det är ju tusen gånger troligare att det blir bra om de vet det, säger Anna Ekvall.

– Vilka förutsättningar måste finnas för att man som skola ska kunna jobba långsiktigt med STFL i elevhälsoarbetet?

– Varje skola behöver en eldsjäl, någon som påminner och en skolledning som tror på det. Det tror jag vi har båda två. Och så kan man behöva påfyllning då och då, även om ens skola har gått STFL-utbildningen, säger Maria Eriksson-Svanberg.

– Att man behöver skapa rutiner för att hålla i. Nu har vi till exempel en uppgift där vi ska ha ett STFL-perspektiv i huvudet under ett elevhälsomöte och reflektera extra över det. Jobba in det i vårt dagliga arbete, sätta upp perspektiven på väggen i arbetsrummet, påminna varandra att använda samma ord och verktyg. Att det är en del i det systematiska kvalitetsarbetet, helt enkelt, säger Anna Ekvall.

– Och vad behöver ni av era skolledningar?

– Nyfikenhet! Jag gillar att mina skolledare kan fråga mig, “Maria, du som är inne i STFL, hur skulle man kunna tänka här”, säger Maria Eriksson-Svanberg.

– Att de låter saker ta lite tid, att man som ledare tar sitt ansvar och kan hålla i och hålla ut. Att våga satsa på det förebyggande och hälsofrämjande kräver mod, säger Anna Ekvall.

Kategorier

Slumpa en artikel