Gå direkt till innehållet
En man står utanför Malmö universitet.Det blir lätt stort fokus på grammatik och ordförståelse inom sva men det finns mycket att vinna på att ge elever tid för litteratursamtal i meningsfulla sammanhang, säger Robert Walldén. Foto: Mette Mjöberg Tegnander

Att övervinna språkliga trösklar i skönlitteratur

Publicerat: Skribent: Mette Mjöberg Tegnander

Att läsa, förstå och kliva in i en skönlitterär berättelse kan vara en stor utmaning för elever som läser svenska som andra språk på grundläggande vuxenutbildning. I Robert Walldéns språkdidaktiska forskning får vi ta del av vilka strategier lärare använder sig av, något som även går att applicera inom grundskolans undervisning i skönlitteratur.
– Det blir lätt stort fokus på grammatik och ordförståelse, men det finns så mycket att vinna på att ge elever tid för litteratursamtal i meningsfulla sammanhang, säger han.

Under några veckor följde Robert Walldén, docent och lektor på Malmö universitet, två lärare som undervisade elever i delkurs 3 i svenska som andraspråk. En stor del av eleverna var ovana läsare av skönlitteratur på sina förstaspråk, samtidigt som ett stort fokus i kursen låg på att läsa och tolka skönlitterära texter på svenska.

– Det finns en hel del teorier om hur elever begriper sig på böcker. Forskaren Judith A. Langer pratar till exempel om olika faser. Att träda in i föreställningsvärlden i en bok kan verkligen vara en utmaning för sva-eleverna, dels på grund av språket men även utifrån hur boken är berättad, säger Robert Walldén.

En av klasserna upplevde det när de läste feel-good-romanen Eftermiddagarna med Margueritte av Marie-Sabine Roger. Eleverna uppfattade romanen som rörig till en början eftersom den saknade en tydlig linjär historia och berättades genom många tillbakablickar. Romanen handlar om den knappt läskunnige Germain som möter den pensionerade akademikern Margueritte och inleder en oväntad vänskap.

Läraren tog stöd i boken för språkfokuserade aktiviteter

Läsningen av romanen följde en tydlig struktur där eleverna arbetade med ett lässtöd med frågor om handlingen och ordförståelseträning. Elevernas läsning följdes sedan upp i gemensamma samtal. Inom vissa delar av språkforskning varnar man för att just stort fokus på språkutvecklingen kan bli på bekostnad av att samtala och analysera själva läsupplevelsen.

– Det fanns en sak som var väldigt utmärkande för den här klassens lärare. Under de språkfokuserade samtalen dök det upp många frågor om uttryck och ord. Eleverna frågade till exempel om uttrycket ”gå på i ullstrumporna”, vilket läraren då tydligt kopplade till karaktären Germain. Han hade nämligen en tendens att gå på i ullstrumporna, det vill säga, även om han ville väl så tänkte han sig inte så noga för, säger Robert Walldén.

Genom att aktivt förklara och svara på frågorna med stöd i romanen fick eleverna hjälp att även förstå karaktärerna. Läraren lyfte gång på gång språket tillbaka till boken. På så vis blev inte ordkunskapen en isolerad del, utan snarare en väg till förståelse av romanen.

– Läraren startade även samtal om hur boken var strukturerad och uppmärksammade att den bestod av tillbakablickar. Så hon tog även upp det på en metakognitiv nivå. Allt det här visar exempel på hur man kan arbeta stödjande med både språk och innehåll och att det inte behöver vara i motsats till varandra, säger Robert Walldén.

Robert Walldén kunde med andra ord inte se att det språkfokuserade lärandet nödvändigtvis måste gå ut över meningsfulla läsupplevelser. Det fanns möjlighet att fokusera på både språk och betydelse samtidigt.

– Båda lärarna var skickliga på att till exempel kommentera och förklara vissa ord. Vid ett exempel så diskuterades ordet karriärist och då berättade en lärare att det här ordet bestod av karriär och sedan en ändelse, vilket gjorde att det skiftade i betydelse. Läraren gav även förslag på synonymer. Det här gör många lärare redan, men det är en typ av lärarkompetens i sva som verkligen förtjänar att lyftas fram, säger han.

Diskussioner bidrog till att elever stöttade varandra

Medan den förste läraren medvetet valde en feel-good-roman som inte skulle riskera att väcka några jobbiga minnen hos läsaren, så hade den andra läraren valt en mer dramatisk roman. Hennes elever läste Flätan av Laetitia Colombani, som hade en tydlig händelseutveckling kring tre olika kvinnors liv.
– Läraren i den här klassen ville skapa möjligheter till diskussioner, så språket var inte i fokus på samma sätt. Eleverna bidrog aktivt till många diskussioner och behövde inte heller lika mycket stöd i sin läsning som den andra klassen. Men även här kom det självklart frågor om ord och uttryck från eleverna, säger Robert Walldén.

Klassen använde sig av Mary Ingemanssons metod för läsmarkeringar, vilket kortfattat går ut på att man gör olika markeringar i det man läser. Markeringarna kan handla om något som är otydligt i texten men det kan lika gärna vara en koppling till något man minns från sitt eget liv och vill diskutera.

– Delar av Flätan utspelar sig i Indien och det visade sig att det fanns kunskap inom klassen om Indien och religion. Det ledde till att eleverna blev resurser för varandra, till exempel kunde elever förklara för varandra varför en karaktär i boken ville återfödas till en tempelråtta eller vad kastlös betyder. Läraren hade samtidigt en viktig roll för att förklara till exempel svårbegripliga metaforer och ords byggstenar, säger han.

 

Metod inbjöd till kritisk analys och meningsfull språkanvändning

Diskussionerna och läsmarkeringarna öppnade också upp för en kritisk analys hos eleverna. Eleverna reagerade till exempel över hur författaren skildrade främst fattiga personer i Indien, vilket eleverna påpekade var en ensidig bild av ett så stort land.

– När man läser behöver man kunna röra sig lite utanför texten och se mer kritiskt och analytiskt på texten. Det är en av flera viktiga potentialer i undervisningen som man kan arbeta för. Lärarna valde lite olika upplägg och det tycktes delvis ske med de specifika romanerna och elevgrupperna i åtanke. Jag såg förtjänster med båda sätten att arbeta på, säger Robert Walldén.

Robert Walldén poängterar att alla diskussioner om skönlitteratur som förs ger meningsfullhet till språkanvändningen.

– När man undervisar vuxna sva-elever så blir det ofta stort fokus på grammatik och ordförståelse eftersom dessa elever brukar ha för vana fråga mycket om just det. Men det finns så mycket att vinna på att ge elever tid för litteratursamtal i meningsfulla sammanhang, säger han.

 

Går att applicera inom grundskolan

Även om forskningen inriktade sig på vuxenutbildning menar Robert Walldén att den även är relevant för grundskolan där man står inför liknande utmaningar.

– Just det här med vokabulären, ord och uttryck när man läser skönlitterära texter som inte är lättlästa. Jag har ibland sett att man använder andra sätt, till exempel att man först tar ut vissa ord och diskuterar i klassen och efteråt läser. Man frågar då eleverna vad de tror specifika ord betyder, vilket ofta leder till att eleverna har en mängd gissningar som ofta är helt fel, säger Robert Walldén.

Upplägget är något som språkforskare varnar för, eftersom det blir något av en gissningslek som tar mycket onödig tid.

– Den tiden skulle man istället kunna använda till att låta elever läsa och arbeta strukturerat. Det blir förmodligen också väldigt svårt för eleverna att komma ihåg vad orden verkligen betydde, fortsätter han.

– Ingen förändring har ännu gjorts av kursplanerna för vuxenutbildning, men inom grundskolan står det ju särskilt i de nya kursplanerna för sva att man ska fokusera på ord och uttryck. Då är viktigt på vilket sätt man gör det i klassrummet. Jag hoppas min forskning kan ge lite vägledning kring hur man kan arbeta utan att det blir gissningslek eller isolerade moment som inte har med läsning att göra, säger han.

 

Ta del av Roberts Walldéns forskning:

Med fokus på ord, uttryck och språklig stilEtt betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande vuxenutbildning

Att lära om och genom metaforer: litteraturarbete med vuxna andraspråksinlärare 

Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal från 2020 (Studentlitteratur)

 

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!