Louise Lindgren, lärare, Geijerskolan, elevinflytande.

Publicerat:

Barnen ska äga sin utbildning

Eleverna ska känna sig sedda och delaktiga i sin utbildning varje dag. Det är Louise Lindgrens mål. Hon jobbar som förstelärare i årskurs 4 på Geijerskolan och tycker att elevinflytande är jätteviktigt.

Varje morgon hälsar Louise Lindgren sina elever välkomna till skolan. Var och en. Det får inte bli någon slentrianhälsning utan alla ska bli sedda.
– Det handlar om allt ifrån små detaljer som att hälsa på varje elev till en genomtänkt undervisning i klassrummet. Barn är olika, vissa syns mer än andra – men alla barn ska känna sig sedda, förklarar Louise Lindgren.
För Louise Lindgren handlar elevinflytande om mer än bara klassråd och elevråd. Genom att ge eleverna inflytande över lektionerna är de med och äger sin utbildning. De tar ansvar för vad de lär sig.
– Vi har ju läroplanen att förhålla oss till men jag uppfattar det som att de tycker det är roligare när de får vara med och påverka.

Aldrig poängprov

Inför varje nytt projekt de går in i brukar de ägna första lektionen åt att göra en form av mindmap på tavlan. Hon ger ett exempel med meteorologi.
– Då får eleverna berätta vad meteorologi är för dem, så fyller vi tavlan med tankar och idéer. De får säga vad de tror och sen betar vi ner det.
När de kommit fram till vad ämnet handlar om skriver Louise Lindgren ner vad barnen säger att de vill lära sig med en annan färg på tavlan. Någon kanske undrar vad en tsunami är och en annan hur hagel bildas.
– Så skriver jag en LPP (lokal pedagogisk planering) efter vad jag och barnen pratat om och lämnar ut nästa lektion så att barnen kan se om jag tolkat vad vi kom fram till rätt.
Bedömningen sker i form av muntlig och skriftlig feedback. Louise Lindgren lämnar aldrig tillbaka några poängprov till barnen utan ger en formativ återkoppling till var och en istället där de får veta vad de behöver fokusera på framöver och vilka delar de är säkra på.
– Jag kan räkna poäng för mig själv men det är inget barnen tar del av, det är ointressant. När jag bedömer väger jag in såväl lektioner, prov som inlämningsuppgifter och ger feedback.

Elevledda utvecklingssamtal

Problem med den här typen av inflytande kan dyka upp när vissa grupper är starkare och vill styra resten av klassen.
– Ibland får man bortse från majoritetsbeslut, om vi till exempel haft grupparbeten några gånger så är det dags för enskilda arbeten. Barnen förstår inte alltid att man behöver träna olika arbetssätt. Men vi brukar ha slutna omröstningar så de inte ser hur kompisarna röstar, då kan man behöva dra en vit lögn ibland, säger Louise Lindgren.
Även om elevgrupper och barn är olika, de som är starkt drivande och de som inte alls är studiemotiverade, så upplever Louise Lindgren ändå att det här med elevinflytande fungerar bra.
– Det kan hända att man får ta små steg till en början men förr eller senare funkar det.
Även Louise Lindgrens utvecklingssamtal är elevledda. Barnen får stöd genom en mall som de ska utgå ifrån, sedan är det de själva som håller i samtalen.
– De får reflektera över hur det har gått med gamla mål, lyfta upp något de är extra nöjda med och sedan sätta nya mål. De blir mycket tryggare i samtalen när de själva kan styra det istället för att de inte vet vad läraren kommer att säga. Jag vill att de ska reflektera över sitt eget lärande. Skulle sedan jag inte hålla med om vad de behöver jobba vidare med så lägger jag till det, då brukar de vara införstådda med det.
– Det stärker barnen, säger hon.

Text och foto: Matilda Lundahl