Rätten att få ljudsätta världen

Det är inte helt överraskande att Camilla Jonassons avhandling inom musikpedagogik fokuserar på just tjejers och transpersoners musikskapande i  musikteknologiska lärmiljöer. Nu tar hon med sig sina erfarenheter och forskarnätverket till Pedagogisk inspiration.

Som tioåring hade Camilla Jonasson siktet inställt på att bli trummis. Men musiklärarna på kommunala musikskolan förstod inte alls varför, hon var ju tjej? Istället föreslog de att hon skulle spela altflöjt. Efter det var det svårt för Camilla Jonasson att inte lägga märke till könsrollerna som finns i samhället.

– Ämnet jämställdhet är en av anledningarna till att jag sitter här på Pedagogisk inspiration i dag. Hela min musikkarriär har jag tyvärr alltid varit mitt kön i första hand – och musiker i andra hand. Sedan är jag självklart väldigt intresserad av skolutveckling, säger Camilla Jonasson.

Sedan kommunala musikskolan har hon bland annat hunnit utbilda sig till musik- och svensklärare, spelat i flera band, undervisat blivande lärare vid Malmö universitet och disputerat vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.

Forskning om tjejers och transpersoners musikskapande

I en etnografiskt inspirerad studie följde Camilla Jonasson tjejer och transpersoner under musikläger och ett musik-hack. Syftet med studien var att undersöka hur relationer mellan människor och ting uppstår och verkar i lärande och musikskapande i musikteknologiskt präglade lärmiljöer. Tidigare studier pekar på att det fortfarande är ojämställt mellan kvinnor och män inom musikskapandet. Om transpersoners musikskapande, finns överhuvudtaget väldigt lite forskning gjord.
– I mina studier såg jag att de unga blir en del av musikteknologin för att de har ett behov av att uttrycka sig. Musik och kunskap om teknologi blir ett medel för att kunna göra det. Att välja sin pronomen och sina kläder var också viktigt, som i en del att bli till som kön, berättar hon.

Förutom sin forskning tar hon även med sig ett stort forskarnätverk till Pedagogisk inspiration.
– En viktig del av PI:s verksamhet och mitt uppdrag som vetenskaplig utvecklingsledare är samverkan med universitet och högskolor. Själv kommer jag att vara knuten till institutionen för kultur, språk och medier (KSM) på Malmö universitet. Jag ingår även i forskarnätverk utanför Sverige som exempelvis Skandinavisk forskningsnettverk for estetikk, flerspråklighet og mangfold och har kontakt med lärare och forskarkollegor vid New York University, säger hon.

Att få växa som människa via estetiska ämnen

Efter att ha arbetat som samordnare för Unga Musik i Syd har hon erfarenhet av att jobba som extern aktör till skolan. Därifrån tar hon med sig många tankar.
–  Barn har rätt till alla sina språk, inte bara det talade eller skrivna, utan även rätt till sina sinnen och det kroppsliga språket, genom olika estetiska uttrycksformer. Vi behöver arbeta mer i skolan med att skapa möten med musik och kultur och på så sätt skapa tillfällen för barn att lära och växa som människor, säger hon.

På vilket sätt kan musik och kultur få barn att växa?
– Att till exempel få dramatisera och testa att inta någon annans perspektiv kan vara ett sätt att utveckla sin empati. När jag arbetade med Skapande skola för Unga musik i syd arbetade vi med Segevångsskolan med projektet ”Vi slår på trummor och inte på varandra”. Fem professionella slagverkspedagoger lärde elever och pedagoger trumma för att skapa en lugnare skolmiljö och en starkare vi-känsla. Det ledde också till ökad måluppfyllelse och att fler blev behöriga till gymnasiet, säger Camilla Jonasson.

Hur gick det då med Camillas trummiskarriär? Ja, som ni kanske anar så blev det ingen altflöjt.

– Min familj uppmuntrade mig till att satsa på trummor. Men utan det stödet hade jag inte vågat gå min egen väg. Jag hade troligen inte heller varit musiker och forskare idag. Efter att ha arbetat som lärare i Malmö så är jag medveten om att det finns väldigt olika förutsättningar för barn att uppleva musik och kultur. Det är inte en självklarhet i alla familjer, men här i skolan har vi möjlighet att göra skillnad, säger Camilla Jonasson.

Här kan du läsa ”Jag har också rätt att ljudsätta världen” : Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer av Camilla Jonasson.