Ann Lundwall, Fredrika Eriksdotter och Christina Linderoth är lärare i förskoleklass på Lindängeskolan. Foto: Lina Haskel

Cityutflykter vidgar vyer

”Är vi fortfarande i Malmö?” undrade en sexåring under klassens utflykt till Möllevångstorget. När lärarna i Lindängeskolans förskoleklasser förstod att deras elever sällan rör sig utanför Lindängen beslöt de sig för att ändra på det. Nu åker båda klasserna på regelbundna utflykter till andra delar av Malmö för att vidga sina vyer.

– En del elever tror verkligen att Malmö endast består av Lindängen, säger Ann Lundwall, en av skolans tre förskollärare i förskoleklass och initiativtagare till satsningen.

– Vi märker i samtal med eleverna att många av dem inte vistas utanför Lindängen där de bor och har växt upp, säger Christina Linderoth, som med Ann Lundwall och Fredrika Eriksdotter utgör F-klassernas lärartrio. De kanske känner igen Turning Torso på bild, men vet inte att det ligger i deras egen stad, och många vet inte ens hur det ser ut vid havet.

– Nej, de lever ofta i en slags bubbla, fortsätter Ann Lundwall. Vi vill öppna upp samhället åt dem, erbjuda möten med andra miljöer och människor utanför Lindängen och skolans kontext.

Därför åker nu F-klasserna sedan i höstas på heldagsutflykter till olika delar av centrala Malmö. Utflykterna sker två gånger på höstterminen och tre gånger på våren, de åker en klass åt gången tillsammans med två lärare och en fritidspedagog.

– Det handlar om att barnen får upptäcka och lära känna Malmö, och se vad som finns i deras eget närområde, säger Fredrika Eriksdotter.

Möllevångstorget ligger trots allt bara 3 700 meter ifrån Lindängeskolan.

Seniha Ramic’ och Mustafa El Mohammad är fritidspedagoger på Lindängeskolan. En av dem följer alltid med på utflykterna. Foto: Lina Haskel

Att visa världen

Ann Lundwall har tidigare jobbat på liknande sätt på en annan skola.

– Det handlar i grunden om att arbeta mot segregation, och för att få ett öppnare samhälle måste vi börja i skolan, säger hon. När jag och Fredrika började arbeta på Lindängeskolan för ett halvår sedan så visade det sig att även hon och Christina haft idéer om att jobba utåt på det sättet. När vi var tre drivande var det lätt att komma igång.

– Lindängeskolan är en högindexskola och indexet bara stiger, säger Christina. Det är ett socioekonomiskt utsatt område med hög andel första eller andra generationens invandrare, där sådana som jag inte tillhör normen. Jag är född i Sverige, talar svenska även hemma och – vilket barnen ofta frågar om – jag äter fläskkött. När jag berättar att de flesta i Sverige talar samma språk hemma som på arbetet eller skolan, så förstår inte alla elever hur jag menar. Men tar vi med dem ut så ser de med egna ögon hur Malmö och omvärlden ser ut.

– Just kost, religion, språk och nationalitet hänger ihop för eleverna och de bjuder ofta in till samtal utifrån sina värdegrunder, säger Fredrika Eriksdotter. De kan också fråga mig om jag är flicka eller pojke, eftersom jag har kort hår.

– Vi pratar ofta om världen, men genom våra utflykter tar vi också ett steg ut i den, säger Ann Lundwall. Bara att få uppleva havet eller att få se en blandad befolkning är viktigt.

– Utflykterna i sig är inte så komplicerade, vi strävar efter det enkla, säger Christina. Att se Turning Torso på bild är en sak, men att stå rakt nedanför tornet och uppleva det med alla sinnen är något annat.

Huvudingången till Lindängeskolan. Foto: Malmö stad/Sanna Dolck Wall

Spontana möten

Klassernas första utflykt gick till Gustav Adolfs torg och därifrån promenerade de till Gamla kyrkogården, Stadsbiblioteket, Kungsparken och runt på Gamla Väster. Andra utflykten gick till Möllevångstorget och Folkets park. Ett lekplatsstopp och lunchpaus med matsäck från skolrestaurangen finns inplanerat på varje resa.

– Barnen får också lite SO-kunskap på resan, säger Christna Linderoth. På Gamla kyrkogården berättade jag om den gamla fängelsechefen som blev mördad och ligger begraven där, sådant är spännande för barnen.

Resorna från och till Lindängen görs med vanlig stadsbuss, vilket blir både en spännande upplevelse och ett lärtillfälle.

– I samband med bussresan pratar vi om vilket bussnummer vi ska ta, hur man ser bussnumret och vad man gör när man klivit på, säger Fredrika Eriksdotter.

– Vi pratar också om värdegrund, hur man är mot sina medmänniskor, och hur andra beter sig mot dem själva, säger Ann Lundwall. Tanken är också att de både på buss och på promenaderna ska få uppleva det spontana som ofta uppstår på resor. På Stadsbiblioteket kom till exempel en bibliotekarie och erbjöd sig att berätta för barnen om biblioteket, så de fick en oväntad miniföreläsning.

– Och på Möllevångstorget öppnades en ny värld för dem, det fanns så mycket att se, och en torghandlare bjöd på clementiner, berättar Fredrika Eriksdotter. På vägen tillbaka undrade en elev om vi fortfarande var i Malmö, de upplevde att de var någon helt annanstans.

Gamla Väster i Malmö med Malmö Live i bakgrunden. Foto: Malmö stad/Apelöga

Enkelhet ger perspektiv

Just utflykternas enkelhet är en viktig komponent för Ann, Fredrika och Christina.

– Det är så här vi vill ha det, förklarar de tre lärarna. Barnen behöver inga speciella kläder, maten fixar vi och så kliver vi på bussen och är tillbaka i vanlig tid. Utom den gången i höstas som bussarna ställdes in på grund av stenkastning just mot bussar i Lindängen. Det resulterade i en tre kilometers promenad från Mobilia till Lindängen.

– Otroligt duktiga var barnen, de traskade på utan gnäll, berättar Christina Linderoth. Då hade de ändå varit iväg ett antal timmar och var trötta, så det var tufft.

– Det blev en direkt konsekvens för oss, och också en diskussion under promenaden: Varför kastar någon sten på bussar? Ska man göra det? Vem kan tänkas göra sådant?, berättar Ann Lundwall.

Vårens första planerade utflykt blir via tåg från Hyllie till Malmö Centralstation, för att titta närmare på stationen, Malmö kanal och kvarteren runt Malmö Live. Fjärde utflykten går till Pildammsparken och vårens sista tripp blir till Västra Hamnen för att se Turning Torso och havet.

– Det låter kanske enkelt att bara ”åka upp till stan och gå”, men att göra det lilla enkla istället för att gå på museum eller någon annan happening ger helt andra perspektiv, säger Ann Lundwall. Så vi hoppas verkligen på att utflykterna kommer att fortsätta även för årskurs 1 och 2.

TIPS FÖR LÄRARE SOM PLANERAR UTFLYKTER: Pedagogiska kartor