De stöttar och utmanar ledarskapet i klassrummet 

Programmet började som ett stöd för att fördjupa och stärka lärares ledarskap när staden rekryterade en stor mängd lärare. Linda Sikström och Daniel Prsa, tidigare förstelärare med lång erfarenhet, har varit med sedan starten av Lärare som ledare. Tanken var från början att programmet skulle rikta sig mot nyexaminerade lärare och inrymma både nätverksträffar och auskultationer.

Mötesplats för lärare

16 lärare fick plats i pilotomgången, men det var dubbelt så många som var intresserade av att deltaga. Det visade sig också finnas ett intresse för att fördjupa och utveckla sitt ledarskap oavsett hur länge man arbetat som lärare.
– Det har blivit många intressanta möten med läraren under dessa år. Oavsett om du har arbetat en termin eller 20 år så går det att utveckla och förfina sitt ledarskap, säger Daniel Prsa.

Att mötas i nätverk tog mycket tid från lärarnas arbete på skolorna och därför är Lärare som ledare i dag uppbyggt kring auskultationer. Sedan starten har över 600 lärare deltagit i programmet och det har genomförts över 3 000 auskultationer. Varje lärare auskulteras fem gånger under två terminer och får coachande, framåtsyftande återkoppling i samband med det. Vid en av återkopplingarna deltar lärarens närmaste skolledare, för att tillsammans med läraren arbeta med det de kommit fram till är lärarens individuella utvecklingsområden.
– Det blir framåtsyftande, säger Magnus Bååth, som tillsammans med Alexander Borgström också ingår i gruppen kring “Lärare som ledare”.

Sökte för samtliga lärare på skolan

Alexander Borgström kom första gången i kontakt med programmet när han hade en tjänst som förstelärare på vad han beskriver som en “högindexskola med stora utmaningar”. Skolledningen ansökte till programmet för samtliga lärare på skolan som ett skolutvecklingsprojekt; att bli auskulterad blev en ögonöppnare för många. Att få syn på både styrkor och utvecklingsområden och hjälp med att strukturera upp de sistnämnda.
– Både skolledningen och vi förstelärare såg en utmaning i likvärdigheten. Elevgrupper kunde fungera alldeles utmärkt i ett klasssrum, men i nästa klassrum var det större utmaningar. Det som skilde sig åt var likvärdighet i struktur, hur lärare arbetade  med syfte och mål, lektionsavslut, hur skoldagen var organiserad med bland annat övergångar mellan lektioner. Men också att eleverna blev osäkra för de visste inte vad som förväntades av dem i de olika klassrummen, berättar Alexander Borgström.

Han beskriver hur de pedagogiska diskussionerna i skolans arbetslag växte och blev djupare med stödet från frågorna de fått av Daniel Prsa och Linda Sikström.
– Vi pratade om struktur och hur vi jobbade med förmedlingen av syfte och mål med undervisningen. Hur kopplade vi syfte och mål till den positiva förstärkningen? Hur jobbade vi med reflekterande lektionsavslut?

Positivt med gemensam startpunkt

Alexander Borgström tror att en framgångsfaktor i insatsen var att lärarna på skolan fick en gemensam startpunkt där det blev lättare att se att det de fick till sig i programmet gav effekt i klassrummen.
– För mig handlar mycket i yrket om görandet. Det fanns inte alltid möjlighet att reflektera över vilka effekter de pedagogiska besluten och valen gav, men utifrån att man hade andra ögon som såg och kunde synliggöra saker på auskultationerna kunde vi i arbetslagen enas om vissa saker. Inte bara vad vi behövde fortsätta med utan också hur vi skulle arbeta med det. Det tror jag var det viktigaste, att vi fick syn på effekten hos elevgruppen. Det skapar ju motivation att fortsätta. Det har jag med mig när jag själv började arbeta med Lärare som ledare, att synliggöra effekterna av de pedagogiska valen som varje lärare vi möter gör.

Som lärare kan tröskeln vara hög till att känna sig bekväm med att släppa in utomstående i klassrummet, men gruppen understryker alla att “Lärare som ledare” handlar om att bygga på varje pedagogs styrkor och utveckla dessa. Programmet är ett stöd och ingen pekpinne.
– Teamets styrka är att hitta lärarna styrka; det här måste vi skruva på för att du ska kunna stötta eleverna i klassrummet.  Ibland är det bra med två extra ögon, det är lätt att bli hemmablind, säger Daniel Prsa.
– När det fungerar bra är det på grund av att pedagogerna gör saker och ting. Det är ju inte en slump att vissa lektioner fungerar bra, utan det är någonting som vi som lärare gör eller erbjuder eleverna. Om det är tio minuter av lektionen som läraren inte är nöjd med är det lätt att glömma att de andra 50 minuterna fungerade precis som planerat och tänkt, säger Alexander Borgström.

Måste finnas strategi bakom regler

Linda Sikström pekar på att en skola kan ha välutvecklade ordningsregler, som att samla in mobiltelefonerna vid klassrumsdörren men att det också måste finnas skolgemensamma strategier som är kända av eleverna och som läraren känner sig trygg med att använda om en elev inte vill lämna in mobilen.

– Alla steg behöver vara genomtänkta för att regler och rutiner ska fungera.  Om alla ska stå upp för att få en tydlig start på lektionen, men om några inte vill, vad ska läraren göra då? Vad gör vi som skola då? Gör vi likadant på just vår skola? Vad blir effekten om alla lärare gör olika i sina respektive klassrum? Det går att ha tusentals dokument, men fungerar inte planen och upplägget i praktiken är det ett dokument som behöver arbetas om.

–  Hur kan vi använda lektionsstrukturen eller syfte och mål vid ett lektionsavslut? Att koppla ihop lektionsstart och lektionsslut, där ser jag en stor utvecklingsmöjlighet generellt. Ofta är det reflekterande lektionsavslutet med de klargörande frågorna som är den största utmaningen, säger Alexander Borgström.

Bygga relationellt kapital

Att använda sig av positiv förstärkning är viktigt och man behöver arbeta systematiskt med att bygga upp ett relationellt kapital.
– På gruppnivå kan det handla om gemensamma sociala mål, till exempel att synliggöra och hjälpa eleverna att utveckla samarbetsfärdigheter och reagera vänligt mot varandra. Då ska vi ge specifik, positiv feedback när vi ser eleverna göra det.
Gruppen bakom Lärare som ledare återkommer också till den viktiga förutsägbarheten, så att eleverna när de kliver in i klassrummet inte behöver fundera på vad och hur de ska göra och var de ska sitta. Att läraren som blir auskulterad känner sig trygg.
– Det gäller att vi är väldigt ödmjuka där; lika viktigt det är att skapa relationer med elever är det att skapa professionella relationer med våra deltagare, säger Magnus Bååth.

Anpassa ledarskapet en utmaning

– Hur kan en lärare praktiskt anpassa ledarskapet för att möta behoven hos en klass med stora skillnader mellan eleverna?

– Det upplever jag som allra svårast i läraryrket. Det är klurigt även om man har en del erfarenhet att luta sig mot. Det är viktigt att arbeta med kulturen i elevgrupper, att det är okej att vara olika. Inte bara relationen mellan lärare och elev är viktigt, utan även mellan elever och vi där behöver vi organisera skoldagen så att eleverna får möjlighet att utveckla sin relationskompetens och ta ansvar för sina interaktioner. Att lära sig hantera, lösa och förebygga konflikter påverkar till exempel lärmiljön som i sin tur påverkar elevers måluppfyllelse. Allt hänger ihop och att praktiskt anpassa ledarskapet för att möta behoven hos en klass med stora skillnader mellan eleverna handdlar både om den sociala aspekten och om ämneskunskaper, säger Linda Sikström.

– Att både stärka och utmana lärarna i deras yrkesroll – hur har upplägget från er sida varit för att balansera mellan dessa två delar av uppdraget och vilka är utmaningarna och möjligheterna med det?

– Vi försöker balansera mellan att stärka och utmana lärarna genom att erbjuda både stöd och konstruktiv, framåtsyftande återkoppling. För att skapa en trygg relation med lärarna behöver vi bygga förtroende och öppenhet och vara ödmjuka i vår uppgift. Det kan innebära att vi aktivt fokuserar på att lyssna lärarnas erfarenheter och upplevelse. En viktig del av detta är att använda coachande återkoppling och ställer öppna och klargörande frågor som hjälper lärarna att själva reflektera över och få syn på sitt ledarskap, säger Linda Sikström.
Hon understryker att coachande återkoppling inte handlar om att ge direkta svar eller lösningar, utan att stödja lärarna i att själva upptäcka och förstå sina styrkor och utvecklingsområden.
– Vi sitter inte på svar utan utforskar tillsammans med deltagarna olika aspekter av undervisning och ledarskap.