Publicerat:

Eleverna styr Annebergsskolans fritidshem Ärtan

Spökrundor, berättarverkstad, bakgrupper, tipsrundor eller talangtävlingar. Oavsett vilken aktivitet som står på agendan är det elevernas val och deras planering som ligger bakom. På Annebergsskolans fritidshem Ärtan är elevdelaktighet, inflytande och medbestämmande inte bara ord i periferin. Här står orden för elevernas handling.

– All verksamhet bygger på barnen. Det här fritidshemmet är mer eller mindre helt elevstyrt, berättar John Cording, fritidspedagog på Annebergsskolan.

Ärtan är en av skolans fyra fritidsavdelningar och riktar sig i dagsläget till elever i årskurs 4-6. Avdelningen är inne på sitt fjärde år som elevstyrt och för varje år som har gått har elevdelaktigheten ökat.

– Nu är det dags för de äldre barnen att bana väg. De kan det här så de kan lära de yngre, säger John.

Matris för elevinflytande

Modellen har växt fram ur förbättringsområden samt intresse för ökad elevdelaktighet bland personal och ledning. Lana Berg, rektor på skolan, berättar att det var elevers kommentarer om att det var tråkigt att gå på fritids som var startskottet för några år sedan. Lana gick då rektorsprogrammet.

– Som en del i en uppsats om elevinflytande i fritidshem, skapade jag en matris, säger hon. Matrisen är idag ett levande dokument på skolan som är väl förankrad hos eleverna och ligger till grund för fritidshemmets verksamhet.

Matrisen består av fyra ingångar; individuell, demokratisk fostran i grupp, processinriktat arbete och aktiviteter och innehåll. Ingångarna har i sin tur fyra förklaringsrutor som beskriver och förtydligar hur elevinflytande kan se ut och vad det innebär.

– Demokratisk fostran i grupp är den ingång som genomsyrar de andra tre och är underlag för varje veckas planering, berättar John.

DSC_0155_1
Myshörna

Fritidsråd med elevstyre

Varje fredag har Ärtans elever fritidsråd. Med demokratisk gruppfostran i ryggmärgen håller de gemensamt möte och planerar och budgeterar nästkommande veckas aktiviteter, samt för anteckningar. Stående inledningspunkt är att gå genom föregående veckas protokoll. Ordförande och sekreterarerollen har en frivillig rundgång.

– Vi vuxna finns med som stöd, vi lyssnar och noterar men det är eleverna som sköter mötesordningen. Oavsett vilken aktivitet som eleverna planerar så står eleverna för organiserandet. Det kan vara att de lägger upp program som de presenterar för övriga, kollar upp priser inför eventuella inköp, bokar lokal för ändamålet eller fixar en reklamkampanj, säger John. Ett elevstyrt fritidshem möjliggör för en av oss två pedagoger att fokusera på en eller några få elever i taget, medan den andra cirkulerar bland eleverna, berättar John.

Den fria tidens lärande

På en White board i Ärtans samlingsrum schemalägger eleverna aktiviteter, lokalbokningar och ansvar så att de samt pedagoger och föräldrar kan följa aktiviteterna som sker varje dag. I rummet har eleverna också inrett sin egen myshörna där de kan sitta avskilt för att läsa eller umgås. Lana menar att eleverna på många sätt har gett ordet entreprenörskap och kapitel 1-2 i Lgr11 en tydlig innebörd genom att de leder sig själva med vuxenstöd. Hon och John är rörande övererens om att elevdelaktigheten gynnar elevernas fria och entreprenöriella lärande samt bidrar till ökad måluppfyllelse.

IMG_2823_1_jpg

– Den fria tidens lärande ska inte påminna om skola utan bygga på lust, men elevernas kreativa umgänge på fritids sätter igång processer som spiller över till skolan och gynnar även deras lärande där, säger de.

Utvärderimg av trivsel och verksamhet

Var fjortonde dag utvärderar eleverna verksamheten och sin personliga trivsel på fritidshemmet.

– Det fungerar väldigt enkelt. Eleverna använder även en röd eller grön lapp som de lämnar anonymt med möjlighet till samtal med vuxen om det finns förbättringsområden. Den elev som har lämnat en röd lapp kan gå till en vuxen och ta upp det som inte känns bra. Om det är något som berör hela gruppen är tanken är att det ska finnas med på dagordningen vid nästa fritidsmöte. Vi har även en mall för aktiviteten där eleverna skriftligt sammanställer positivt eller negativt samt önskningar.

– Pedagogerna ska också lämna varsin lapp. De går inte in i veto utan följer den demokratiska processen, säger Lana och poängterar vikten av att fritidsrådet inte ska vara en skendemokrati.

Sokratiska samtal

Varje vecka levandegör eleverna sitt individuella inflytande genom Sokratiska samtal utifrån en filmsnutt eller enklare artikel. Eleverna väljer själva vilken film eller artikel som ska ligga till underlag för diskussionen. De ska beröra ett ämne som behöver bearbetas, något som har kommit upp på fritidsrådet eller i utvärderingar, Samtalen har varit många under åren kring exempelvis genus, värdegrund, vänskap, etik och moral.

– Bland annat har eleverna reagerat på att de alltid valde ordförande efter kön. När lego var populärt diskuterade de om det behövdes rosa lego eller inte, berättar John. Under diskussionerna är det min uppgift att som vuxen att påminna om att det inte finns några rätt eller fel, avslutar han.

Text och foto: Marina Walker
Foto: John Cording


  • Som kuriosa kan nämnas att under en tvådagars fritidspedagogkonferens förra året, föreläste tre elever på Ärtans fritidshem om den elevstyrda verksamheten. Både John och Lana var på plats som stöd under de 20 minuter som eleverna pratade inför 300 deltagare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.