Ett, två, tre tagning i textilsalen!

Efter flera år som textillärare bestämde sig Helene Richter för att även utbilda sig till hem- och konsumentkunskapslärare. Under utbildningen skulle hon under vissa moment filma sig själv och förstod snabbt att detta var något som hon skulle kunna göra även under sina slöjdlektioner.

– Först tänkte jag, men hur ska detta gå? Men sedan insåg jag hur roligt det var. När man väl kommer igång med att filma med telefonen är det så himla lätt, säger Helene Richter och sätter sig till rätta i klassrummet och trycker igång inspelningen.

Chans för repetition för eleverna

Helene Richter skakar på huvudet och ler när hon minns tiden då hon fick släpa fram en stationär dator varje gång hon ville visa något filmat material för eleverna. Skillnaden är stor idag när eleverna ha tillgång till chromebooks och hon själv har utrustning som en smartboard, en projektor och en laptop i klassrummet.

– Jag brukar ha en kortare muntlig genomgång i början av lektionen med eleverna, det kan till exempel handla om hur man trär en symaskin. Sedan arbetar eleverna i par vid symaskinerna och har tillgång till sina chromebooks. Där delar jag via google classroom instruktionsfilmer och uppgifter, till exempel en film om hur man trär symaskinen. Då har de min muntliga genomgång med sig och kan sedan via filmen repetera steg för steg på egen hand, säger Helene Richter.

En stor utmaning är klasser där eleverna ligger på väldigt olika nivåer och även behöver hjälp på varierande nivåer. Tack vare tillgången till filmerna så undviker Helene Richter att elever hamnar efter.

– Så istället för att jag ska gå runt och hjälpa alla elever kan de följa filmens instruktioner. Och om någon elev inte velat delta vid genomgången så kan även den eleven ta del av filmen i efterhand. Om några elever glömt sina chromebooks kan jag samla ihop dem här framme vid tavlan och visa filmen via projektorn, tillägger hon.

Läs också: ”Google-miljön ger eleverna adekvat digital kompetens”

Youtube och pinterest ger inspiration

När Helene Richter började spela in sina filmer märkte hon snabbt att det fanns en uppsjö av gratis appar för att använda på telefonen. I apparna klipper hon ihop filmen och lägger på ljud. Hemma har också tonårsdottern kunnat vara ett viktigt bollplank kring hur hon kan filma. Något stativ behöver Helene Richter inte i nuläget utan hon lutar telefonen mot till exempel ett pennställ.

– Det är viktigt att inte ställa för höga krav på sig själv när man jobbar så här. Det måste inte vara perfekt. Men ett tips är att man skriver ett kort manus innan man börjar filma. Sedan måste du inte själv vara med i bild, utan kan använda stillbilder och lägga på tal. Men det är bra att ha en plan för vad man vill kommunicera. Och om det inte blir som man tänkt sig, ja då är det inte värre än att man kan spela in det på nytt, säger hon.

Filmskapandet går framåt för Helene Richter men tills dess att hon hunnit bygga upp ett större utbud filmer så använder hon även material som andra textillärare runt om i landet delar med sig av.

– Jag har haft jättestor nytta av youtube, där finns många filmer som går att använda och som visar olika moment inom textilslöjd. Sedan betalar skolan också för ett abonnemang för ”Slöjdlexikon” som är en digital lärobok om slöjdämnet. Där finns också mycket filmat material som är bra, säger Helene Richter.

En annan stor källa till inspiration är plattformen Pinterest där hon hittar mängder av exempel på vad andra skapat. Helene Richter plockar fram sin laptop och loggar in på google classroom. Här har hon sparat olika mappar med pins från Pinterest.

– Här har eleverna till exempel tillgång till en mapp med 28 idéer om enkla saker som de kan sticka, till exempel lila muddar, ett par enkla tofflor eller de här söta gosedjursrävarna. Sedan har jag till exempel en mapp fylld med enkla saker som de kan virka. En del idéer har jag skrivit ut och hängt upp där borta på anslagstavlan, säger hon.

Tavlan ska vara ett stöd

Helene Richter upplever att hennes elever numera i större utsträckning försöker lösa problem på egen hand och har blivit mer stärkta. Samtalstonen i klassrummet är lugnare och hon själv får mer tid att hjälpa eleverna.

– Jag uppmuntrar dem till att alltid börja med att fråga en kompis om hjälp och sedan har jag själv slutat att röra mig runt i klassrummet hela tiden. Nu befinner jag mig ofta på en plats i klassrummet och sätter upp en tydlig lapp där det står ”hjälpbord”, sedan får eleverna stå eller sitta i kö dit, säger hon.

För Helene Richter är det viktigt att erbjuda så många sätt som möjligt för eleverna att ta till sig kunskap och instruktioner. Förutom filmerna arbetar hon med till exempel bildstöd, instruktioner utskrivna på papper och tydliga instruktioner på tavlan.

– Tavlan ska alltid finnas där som ett stöd för mina elever. Jag skriver upp lektionsstrukturen där men även vad vi gör under lektionen. I slutet av lektionen kör jag ofta någon exit ticket och frågar till exempel: Vad har du lärt dig idag? Om eleverna är blyga och har svårt att svara kan de alltid titta på tavlan och få hjälp av den. Ofta står jag vid dörren och de får gå fram en åt gången och till exempel lämna sin mapp och svara på frågan. Jag börjar sedan varje lektion med en tillbakablick på vad vi gjorde förra gången, säger hon och pausar en kort stund.

– På mina lektioner är det viktigt att saker får ta sin tid. Jag vill inte att vi bara rusar framåt, men samtidigt vill jag inte hålla tillbaka någon elev. Därför är jag så nöjd över att jag kan erbjuda tydliga instruktioner och uppgifter till de eleverna som behöver utmaningar. Till exempel här i google class room finns en extra uppgift där eleverna kan brodera och sy en liten lavendelkudde om de hunnit göra färdigt huvuduppgiften, avslutar hon.