Publicerat:

Genrepedagogik på Kroksbäcksskolan

På Kroksbäcksskolan går genrepedagogik som en röd tråd genom alla klassrum oavsett stadium eller ämne. På skolan undervisas eleverna i genrepedagogikens grunder utifrån ett F-9 perspektiv för att stärka språk, läs och skrivutveckling.

Marie Andreasson, Sandra Dahlström, Anna Schylander, Ulrika Prössel Eriksson och Karin Andersson på Kroksbäcksskolan föreläste om genrepedagogik på FoU Malmö-utbildnings språkdag.

Anna Schylander, specialpedagog och språkutvecklare på skolan är en av de drivande i arbetet. Tillsammans med Ulrika Prössel Eriksson, rektor, och kollegorna Sandra Dahlström, Marie Andreasson och Karin Andersson föreläste hon på FoU Malmö-utbildnings språkdag.

Bakgrunden till ett genrepedagogiskt arbetssätt ligger i en låg måluppfyllelse och bristande språkkunskaper. Kroksbäcksskolan som har nästan 100 % elever med ett annat modersmål än svenska brottades med ett hårt språkbruk och konflikter som förleddes av språkförbistringar. Skolledningen började titta på forskning som påtalade värdet i att undervisa genrepedagogiskt.

– Vi insåg att vi behövde tänka långsiktigt. Att arbeta genrepedagogiskt är något man måste hålla i och gå på djupet med. Vi bestämde oss för kompetensutveckling genom kollegialt lärande med tydligt kommunicerande förbättringsområden, berättar Ulrika.

Ökad begreppsförståelse och bättre språkbruk

Efter att ha arbetat koncentrerat med språkutveckling under 2,5 år kan personalen se en viss utveckling. Textmassan vad gäller elevernas egna texter har ökat. Språkbruket och begreppsförståelsen bland eleverna har blivit bättre.

– De känner t ex igen olika textertyper på nationella prov, säger Ulrika.

Metod i alla ämnen

Studier har visat att tidiga erfarenheter av textmöten hjälper barn att utveckla strategier för att hantera olika genre. Ett språkutvecklande arbetssätt genom genrepedagogiken skulle vara en metod på Kroksbäcksskolan som gick att använda i alla ämnen.

– Vi har fått frossa i litteratur, berättar Anna. Likaså har vi fått gå kurser genom FoU som också har gett oss stöttning i implementeringen.

Kollegialt lärande genom kollegial observation

Tillsammans åkte hela skolan på studieresa till Knutbyskolan i Rinkeby. Knutbyskolan har utmärkt sig med goda resultat på grund av ett genrepedagogiskt helhetsperspektiv av elevernas lärande. Personalen har också arbetat med kollegialt lärande genom kollegial observation. Pedagogerna har gjort besök i varandras klassrum. Varje observation har haft fokus på språkutvecklande punkter som man sedan i arbetslaget har diskuterat. Anna har gett kollegorna individuell handledning vid fasta tider eller vid behov. All personal har också deltagit i studiecirklar genom böckerna Greppa språket och Låt språket bära.

Anna Schylander, specialpedagog på Kroksbäcksskolan

– Min roll som språkutvecklare har varit mycket att stötta osäkra lärare när det gäller planering eller genomförande av undervisning i genrepedagogik, säger Anna.

Stöttning och struktur genom cirkelmodell

Genrepedagogiken utgår från cirkelmodellens fyra faser om stöttning och struktur för en utvecklad förståelse för olika genretexter som elever möter i skolans värld. För att förstå olika texttyper krävs att eleverna vet hur dessa texter är uppbyggda och vad de används till.

– Det här är viktigt att tänka på i alla ämnen, menar Anna.

Instruerande texter i förskoleklass

Sandra Dahlström, förskollärare, berättar hur hon har arbetat med instruerande texter utifrån frågeställningen man delar ett äpple? I fas 1 pratade hon och barnen om vad instruktioner är och varför man behöver dem. Här drog många barn paralleller till lego eller när föräldrarna köpt något på Ikea.

– I fas 2 gick jag igenom vad jag behöver för att dela ett äpple och äta det. Det som i genrepedagogiken kallas för aktionsprocesserna, d.v.s verben för aktiviteten, skala, kärna ur, dela, säger Sandra.

Sandra Dahlström, förskollärare på Kroksbäcksskolan

Därefter fick barnen i små grupper varsitt kuvert med textremsor och bilder som de skulle sätta i rätt ordning samt presentera för varandra hur de tänkt. I fas 3 fortsatte Sandra och barnen att prata om en planeringsmodell som stöd i en eventuell skrivning. De pratade om syfte, rubrik och tillvägagångssätt. Fas 4 innebar visuell begreppsträning. Här fick barnen återberätta individuellt genom att sätta rätt bild i rätt ordning.

Återberättande text i årskurs 4

Marie Andreasson, 1-7 lärare, berättar om sina erfarenheter av att arbeta med personligt återberättande text i en årskurs 4.

– I fas 1 är det viktigt att bygga upp kunskap kring ämnet och skapa ett pedagogiskt engagemang. Därför åkte vi på en gemensam utflykt till Blå planet, berättar Marie. Syfte för den här gemensamma upplevelsen var att eleverna skulle lära sig mer om havsdjur och samtidigt ha trevlig dag tillsammans att kunna återberätta om.

I fas 2 var det dags för modellering. Elevernas fick ta del av en exempeltext och jämföra den med strukturen vad gäller språkliga drag, evalueringar och tidsord. I fas 3 arbetade klassen med en gemensam textkonstruktion och i fas 4 var det dags för eget skrivande.

Ämnesövergripande samarbete

Karin Andersson, lärare i SV/SVA på högstadiet har samarbetat  med idrottsläraren för att skapa förståelse för argumenterande genre. Idrottsläraren på skolan skulle arbeta med tobak och droger. Karin såg det som en chans till fas 1-arbete.

– I fas 2 tittade vi sen på strukturen. Hur ser en debattartikel ut och vad är syftet med en sådan text? Under fas 3 pratade vi mycket om vad statistik, studier och forskning visar. Vi diskuterade rubrik samt vilka expertord som skulle vara med, berättar hon.

För Karins elever var det sedan enligt cirkelmodellens fjärde fas dags för att skriva egna argumenterade texter, för eller emot tobak och droger. Ett arbete som enligt Karin nu går av sig själv.

– Ja, när de väl är inkörda går det egna skrivande fort, avslutar hon.

Text: Marina Walker
Foto: Lotta Fransson

2 Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.