”Google-miljön ger eleverna adekvat digital kompetens”

Under vårterminen 2021 var det elevassistenter och specialpedagoger som förstod att en del av eleverna la mycket tid på att leta efter information i Google Classroom, ibland utan att hitta den.  

För eleverna var det svårt att veta var vilken information fanns, struktur och regelbundenhet saknades. Ämnena döptes på olika sätt, information om deadlines kunde försvinna i flödet eller vara bifogad i uppgiften – lärarna gjorde helt enkelt olika när de delade information i Classroom. 

– Miljön kan vara optimerad men det ställs ändå krav på innehållet. Det är inte Googles fel, det är snarare kompetensen som saknas. Då var vi tvungna att ta ett nytag, säger Jonas Sjögren. 

”Utnyttja internet som publicistisk arena”

Sedan 14 år tillbaka har han haft Google som verktyg i sin undervisning och som en självklar del av vardagen som lärare och IKT-pedagog på Malmö Latinskola. 

Då jobbade Jonas Sjögren på det förstärkta programmet och upptäckte att eleverna kunde ha svårigheter att samarbeta i det fysiska rummet de satt i, men inte digitalt. 

– Den dåvarande rektorn ville att jag skulle undersöka hur man kan använda Google tillsammans med elever. Och jag upptäckte snabbt att det var en bra plattform för samproduktion, delning och kommunikation, säger han. 

Snabbt gick det upp för honom att det passade utmärkt i skrivprocessen tillsammans med eleverna. Elever som i vissa fall inte ville prata med varandra kunde ge skriftlig feedback och stöttning på varandras arbete, digitalt.   

– Vi hade en läsblogg och tillsammans kunde vi diskutera boken i bloggen. Det var början på något nytt, vi kunde se att man kan göra saker med en autenticitet. Det eleverna gör blir inte bara en skolprodukt som hamnar i en pärm, utan man kan faktiskt arbeta publicistiskt, säger han. 

Det finns fördelar med att utnyttja att internet är en publicistisk arena där man kan dela, kommentera och helt enkelt interagera kring skolarbetet. Han beskriver det som en formativ process för att komma framåt i lärandet. 

Idag, 14 år senare, menar han att Googles verktyg fortfarande används bäst för samproduktion, delning och kommunikation. 

– Här finns stora pedagogiska möjligheter för att utveckla elevernas digitala kompetens. Och möjligheterna är fortfarande som bäst när det gäller kollaboration, säger han.  

Eleverna utvecklar adekvat digital kompetens

Han jämför det med hur arbetslaget själva använder Google, även då för kollaboration och samarbete. Ett arbetslag kan oavsett tid och plats förbereda en friluftsdag, en FN-dag eller samarbeta i ämneslag, diskutera och planera och skapa. 

Han hänvisar samtidigt till läroplanen, där det framgår att all skolpersonal ska bidra till att ge eleverna en adekvat digital kompetens. 

– Google-miljön efterliknar vuxnas digitala arbetssätt, det är en del av verklighetens arbetsliv. Och i arbetslivet har du ett stort ansvar för hur du strukturerar ditt digitala arbetssätt som också är din arbetsmiljö. Det gör att vi kan förbereda eleverna för det och se till att de utvecklar en adekvat digital kompetens, säger han. 

–Det går att jämföra med att lära sig simma på golvet. Hur ska du kunna utveckla en digital kompetens om du inte får simma i havet. Här är det google är havet, säger han. 

Jonas Sjögren resonerar kring att vi lever i ett digitalt samhälle där förändringen går så snabbt att skolan inte kan hålla jämna steg. Men han menar att det alltid finns digitala kompetenser att utveckla och att det finns sätt att strukturera och förbereda eleverna på komplexiteten och snabbheten. 

Han återkommer till värdet av autentiska arbetssätt och det senaste exemplet är från skolans arbete med årets skolmusikal Legally blonde. Flera av skolans program engageras i arbetet, allt från dans, sång, musik, skådespeleri och PR. En av arbetsgrupperna, en trea, hade svårt att komma igång med arbetet och efter många veckor förstod Jonas och hans kollegor att de behövde motiveras på något annat sätt. 

Han visar mig en hemsida han gjort genom Google sites, helt i musikalens rosa nyans, med enkel navigering och med undersidor där instruktioner och gruppindelningar visar en tydlig planering. Sidan blir en lärplattform inom lärplattformen, menar Jonas Sjögren. 

– Det går att göra en enkel hemsida som den här på runt en timme, det är inget komplicerat, säger han. 

Fördelarna menar han har varit stora. Eleverna har kommit och igång och de har verkligen njutit av att jobba i något annat än Classroom, som varit deras digitala arbetsmiljö de senaste åren. 

Krävs didaktik och pedagogik

– Det har behövts en lite hårdare vuxen hand som leder eleverna här, och när plattformen kom upp märkte vi skillnad på deras motivation, säger han. 

Även om Jonas Sjögren har många goda erfarenheter av att använda sig av Google tillsammans med eleverna är han skeptisk till vissa bitar. 

– Det finns alltid en risk för att de kommersiella målen som ett stort företag som Google har ska stöta sig med de pedagogiska målen vi har. Det är sällan jag upplever att det är så. Men jag tycker till exempel det är problematiskt att vi introducerar barn till ett varumärke, att vi skapar kunder till Google redan från 6-årsåldern, säger han. 

Men de största riskerna menar han ligger hos lärarna, och handlar om hur arbetslagen strukturerar arbetet. 

– Det finns oändligt med möjligheter och funktioner och tjänster som vi kan förädla för att förhöja lärandet. Men man ska inte ha någon slags hallelujainställning till digitalisering och tro att det kan lösa allting. Det kan det inte. Det krävs som alltid en didaktik och en pedagogik, säger han. 

De som jobbade på Malmö Latinskola, och säkerligen på flera andra skolor i landet, under och efter pandemin vet att för att det digitala ska ge eleverna fördelar krävs en hel del organisering. 

Uppdaterade riktlinjer med elevperspektivet i fokus

Bristerna i strukturen som upptäcktes våren 2021 ledde till att Jonas tillsammans med skolledning och specialpedagogerna på skolan såg till att skapa nya riktlinjer för hur Google Classroom skulle användas. Syftet var att öka elevernas måluppfyllelse genom att göra den digitala miljön tillgänglig och informationen tydlig. För lärarna finns en miniminivå med riktlinjer och sedan flera rekommendationer beroende på hur mycket man förlägger digitalt. 

Nu har det gått 10 år sedan Google-miljön introducerades i Malmös skolor, och den nuvarande digitala diskursen handlar om skolan och AI. Den är Jonas Sjögren väl inbegripen i, och han menar att oavsett digital utveckling så behöver lärandet alltid ske i en process.

– Det behöver alltid finnas någon som kan designa lärandet. Man behöver utrymme att tillsammans med andra tänka, reflektera och diskutera för att komma vidare i lärandet. Lärandet är en mellanmänsklig interaktion och process. Här kan det digitala kan underlätta och förstärka delar av lärandet och ge struktur, säger han. 

En annan lärdom som Jonas Sjögren och hans kollegor fick efter pandemin var att eleverna behöver digitala kompetenser såväl som sociala kompetenser. Han gör en annan tolkning av det kompensatoriska uppdraget: Har en elev extremt mycket skärmtid hemma så ska det vara mindre skärmtid i skolan. 

– Vi är mycket vid skärmen i våra arbetsliv, eleverna är mycket vid skärmen privat och när de är i lärandesituationer. Därför tror jag att vi ska läsa och skriva analogt med eleverna när vi kan. Från elevens perspektiv är det bra att eleven vet vad lektionen handlar om innan den börjar, det gör vi framförallt på tavlan, säger han.