Så använder han AI för att säkra elevernas lärande

– Om vi inte är proaktiva så kommer eleverna använda AI på fel sätt, vi måste visa dem hur man kan göra för att använda AI för att lära sig, säger Petter Träff.

Gems kompletterar undervisningen

På en lektion på Borgarskolan får eleverna en introduktion till nästa moment i kursen svenska som andraspråk 2. Läraren går igenom några grammatiska regler att förhålla sig till, några exempel och minnesregler. Han förklarar att de behöver repetera och öva mycket själva. Innan lektionen är slut får de en länk till en AI-assistent och uppmanas att använda den när de övar hemma.

Så kan det se ut på en av Petter Träffs lektioner i svenska som andraspråk och franska.

Han har skapat gems som stöttar eleverna i de olika undervisningsmomenten, de kan generera övningsuppgifter till eleverna, bolla upplägg till skrivuppgifter, och ska ge dem incitament att inte söka sig till andra AI-varianter.

– Jag använder det som ett riktat AI-verktyg, och gör så att det agerar så nära en lärare det bara går. Gems blir ett komplement till undervisningen, som en coach eller en ”förlängd version av läraren”.

Stärker elevers AI-litteracitet

Det är lärandet som Petter Träff värnar om när han skapar gems. I kombination med hur han lägger upp undervisningen och hemuppgifterna vill han motivera eleverna att ta till sig kunskap, utvecklas och lära sig.

Han tror det sker bland annat genom att de får tillgång till gems som hjälper dem att just förstå och lära sig, istället för att servera svaren.

– De AI-modeller jag försöker skapa handlar om att de ska få en push i rätt riktning istället för att erbjuda en genväg. Det ska till en stark karaktär för att inte läsa svaret som en vanlig AI ger på skoluppgifterna. Jag vill ändå tro att det kräver mindre självkontroll att använda min AI än att kräva eleverna på rätt typ av svar.

En gem kan vara mer allmän, den kan ge stöd i läsförståelsen av en text genom att ge förklaringar på rätt nivå som hjälper eleven att dechiffrera orden.

Men den kan vara ännu mer specifik och stötta eleven i processen att skapa texter, ge eleven feedback på exempelvis formuleringar och frågeställningar. Då brukar den ha en kunskapsbas med allt eller delar av materialet som eleverna fått till uppgiften.

Läs mer om hur Petter Träff skapar och använder gems här. 

”Gems får aldrig generera text”

Han lägger mycket tid på att prompta, det vill säga ge AI:n instruktioner, när han skapar gems.
– Genom att prompta noga kan jag se till att den till exempel aldrig får skriva om en text åt dem, utan jag instruerar den till exempel att markera fel och förklara varför det inte funkar.

I de fall de har skrivövningar är den också instruerad att under inga som helst omständigheter skapa text åt eleverna utan ska bara fokusera på att stötta och guida eleven framåt.

– I franskan har jag gjort en gem där jag laddat upp materialet om Asterix och Obelix, där har jag scannat in hela boken.

Där har han varit tydlig med att de får använda google translate och vilka verktyg de vill för att försöka förstå och tillgodogöra sig texten och handlingen i boken. Men på lektionen testas inte glosor, och det är ingen idé att försöka nöta in ord för sakens skull. I stället får eleverna tidigt veta att testet handlar om deras förmåga att kunna berätta vad de har läst. På lektionen ska de kunna prata om och redogöra för berättelsen, på franska.

– Vill de öva mer hemma, eller om de behöver mer stöd så kan de använda verktyget, och de lär få bättre svar än om de använder ChatGPT. Jag ser det som att de elever som inte får stöd hemma kan få bättre hjälp genom AI-verktyget. Det blir en del av det kompensatoriska uppdraget. Jag kan erbjuda en förlängd skuggversion av mig själv dygnet runt, säger han.

Frustration och fusk

Hans förhållningssätt till AI är egentligen sprunget ur en frustration över hur ofta eleverna sökte AI-svar för att ta genvägar som gick ut över deras egna lärande.

– Det började väl för två år sedan ungefär, när jag märkte att eleverna ibland småfuskat lite. Ibland mer, ibland mindre. Då kunde de ju åka dit på att AI klantade till det, nu åker de ibland dit för att något är alldeles för bra. Men det är inte alltid man upptäcker det. Ibland promptar de ju också för att det inte ska bli för bra, säger han.

Frustrationen i Petter Träff grodde när han kunde sitta i timtal och ge feedback på texter skrivna av AI.

– Det går ju egentligen mest ut över eleverna själva, på det sättet att de inte lär sig något av det! Men det drabbar ju också alla, för där sitter jag och lägger min tid på att ge feedback och istället jagar jag upp mig över att de har fräckheten att be mig om feedback på något de använt AI på.

För Petter Träff är lösningen att inte längre ge övningsskrivuppgifter digitalt. Det kommer ändå komma in flera AI-skrivna texter och eleverna kommer inte ha lärt sig något, menar han.

– Många tror att jag är ”för” att eleverna använder AI. Jag vill ju helst inte att de använder AI, men jag inser att jag inte har något val. Så fort de lämnar klassrummet så kan jag inte styra hur de använder det. Då kan jag åtminstone använda pedagogiska verktyg som gör att de använder AI på ett rimligt sätt, säger han.

”Uppgifter som ger incitament för lärande”

Och han återkommer till elevernas lärande. Han tror att lärare behöver skapa incitamentstrukturer för eleverna att lära sig och inte bara göra eller checka av uppgifterna de får.
– Visst ska elever i viss utsträckning själva ta ansvar för sitt lärande. Men ungdomar klarar inte av att stå emot algoritmerna. Sen kanske de möter en klasskamrat som säger ”jag har redan gjort läxan i AI”. Det är att kräva väldigt mycket självkontroll, säger han.

– Ur elevperspektiv så upplever jag att även om en uppgift är formativ och inte blir bedömd så känner eleverna att ”jag vill bara ha den färdig”, säger han.

De uppgifter en elev fick i skolan för 25 år sedan är sedan länge omformulerade. Skulle eleverna skriva en uppsats om reformationen vid millenniumskiftet kunde källan vara wikipedia och stora delar texten kunde varit inklippt från nätet.

– Den undervisningspraktiken var vi tvungna att överge. AI har redan och kommer fortsätta förändra vad vi kan skicka hem eleverna med, säger han.

Minska adminbörda och “pappersarbete”

Användningområdena för AI i det administrativa arbetet som lärare är många. Förutom ett användbart verktyg för frånvaroanalys har han utvecklat ett verktyg för att enklare kunna ge feedback på handskrivna uppgifter.
– Det är tydligt att vi måste minska användningen av datorer i klassrummet, detta är ett sätt att använda AI för att minska den administrativa bördan kopplat till det.

När han får in en handskriven uppgift kan han snabbt scanna in den så att de hamnar i elevens Classroom, han har också programmerat i driven så att individuell feedback och skrivuppgiften läggs i respektive elevs i digitala lärlogg på Google Docs.

Han sparar många klick, mycket administration och gör det enklare för eleverna genom att allt samlas på ett ställe.

Vad ska man tänka på om man vill ta stöd av AI i sin egen undervisning?

– Det kräver verkligen att man rannsakar sig själv, “vad är det jag outsourcar till AI nu?” Man bör fråga sig om man helt har koll på materialet, “är jag fortfarande ägare av detta, använder jag det för att göra jobbet snabbt men på bekostnad av kvaliteten?” Syftet är ju att höja kvaliteten på ett sätt man inte hade hunnit med annars?

– Du kan aldrig outsourca den pedagogiska tanken, det är superviktigt att inte göra det till sitt huvudsakliga arbetssätt, säger han.

Läs mer om hur Petter Träff använder AI i sin yrkesroll på Malmö delar.