Mika Lundblad, lärare i svenska och svenska som andraspråk, och Johanna Bergström, förstelärare i matematik och NO, på Kryddgårdsskolan.

Publicerat:

Hållbarhet röd tråd i skolan

Hållbarhetsfrågor ska genomsyra undervisningen på Kryddgårdsskolan. Samtliga arbetslag har utbildats i frågorna och ska tillsammans med eleverna fokusera inte bara på utmaningar utan också konstruktiva lösningar.

För fem år sedan tog ledningen på Kryddgårdsskolan initiativ till att starta en NO-klass med ett uttalat fokus på hållbar utveckling. I och med det fick hela rektorsområdet en naturvetenskaplig profil. Sedan dess har skolan försökt arbeta ämnesövergripande med frågorna, i NO men även i SO där det ges utrymme för sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet. För ett år sedan stärkte Kryddgårdsskolan sin NO-inriktning ytterligare. Ett lektionspaket om konsumtionsfrågor för mellanstadiet följs upp med praktiska moment som studiebesök på en återvinningscentral och avfallsanläggning.

– Inför det här läsåret valde vi att ha en utökad timplan för NO som kommer alla till del, säger Johanna Bergström, förstelärare i matematik och NO.

Kollegialt lärande

Tillsammans med Mika Lundblad, lärare i svenska och svenska som andraspråk, har hon lett en kollegial utbildning kring hållbarhet i form av en workshop för skolans alla arbetslag.

– De största poängerna med att jobba ämnesöverskridande med hållbarhetsfrågorna är att det skapar ett större sammanhang och en enhetlighet för eleverna. Vi har många andrapråkselever. När vi jobbar med olika vinklar på en fråga gör det att informationen går in på ett annat sätt, och stannar där. Det är mycket information som ska in, men vi upplever att det tillsammans med praktiska uppgifter skapar en bättre helhetsbild, säger Mika Lundblad.

Tidigt fokus på problem

Workshopen Framtidsverkstan, som utformats av Skolverket, inleds med att deltagarna fokuserar på problem och utmaningar kring hållbarhetsfrågor. Framtidsverkstan har en strikt uppdelning i en kritikfas, en fantasifas och en uppföljnings- och förankringsfas. Tanken är att man på det viset ska kunna fokusera på möjligheterna senare i processen; i det läget har farhågor och hinder redan diskuterats och ska inte behöva ta fokus från vad som faktiskt går och ska genomföras.

– Det finns en vana att prata om allt samtidigt. Genom att konkretisera och dela upp processen i tydliga delar vill vi fokusera på möjligheter här, då blir det lättare att komma till skott senare, säger Mika Lundblad.

– Vår skola ska på alla områden utformas till verksamhet som främjar hållbar utveckling. Konkret ska vi rusta upp vår atriumgård med nya odlingslådor och köpa in bikupor. Vi ska kunna följa hela kretsloppet, säger Johanna Bergström.

Mika Lundblad, lärare i svenska och svenska som andraspråk, och Johanna Bergström, förstelärare i matematik och NO, på Kryddgårdsskolan.
Som en del av Kryddgårdsskolans fokus på hållbarhetsfrågor har eleverna bland annat undersökt havsmiljön och diskuterat plastanvändningen.

FN:s globala mål

Utifrån FN:s globala mål för hållbar utveckling har eleverna fokuserat på bland annat plastanvändning och havsmiljön. Flera temadagar är dessutom inplanerade.

– Där fokuserar vi även på handling. Visst kan det vara skrämmande med plast i haven, men vi pratar också om konstruktiva lösningar och uppfinningar för att rena haven, säger Johanna Bergström.

Fokus på det praktiska
För att verkligen förankra hållbarhetsfrågorna hos eleverna fokuserar de också på praktiska aspekter.

– Vi gör tydliga kopplingar till att hemmet är en del i detta, säger Mika Lundblad.

– I många hus har man till exempel bra miljöhus med sopsortering. Det är viktigt att eleverna kan känna att de kan göra något själva, säger Johanna Bergström.

Text & Foto: Fredrik Thunberg