Här är verktygen som minskar adminbördan

– Det är ett sätt att använda AI för att få lösningar som jag egentligen själv hade kunnat komma på. Men då hade det nog tagit mig två timmar istället för två minuter. Istället kan jag lägga tiden på att lära känna mina elever som individer och ägna mig åt relationsarbetet, säger hon.

Zarah Melin är lärare i bild och engelska sedan 2011, hon började i Helsingborg och jobbade på sedan på Värner Rydénskolan och Munkhätteskolan innan hon började på Söderkullaskolan.
– Det är en jättestor skillnad i idag. Då hade eleverna inte en till en datorer, nu har de ju det redan på lågstadiet. Så utgångsläget för undervisningen har förändrats enormt, säger hon.

Utgår från elevresultaten

Hon är mån om att anpassa undervisningen efter elevernas digitala verklighet och använder regelbundet en AI-assistent som bollplank i sitt planeringsarbete. Och för att det ska bli kvalitetssäkrat och relevant för eleverna, börjar hon med utgångspunkt i bedömningen.

I Google sheets lägger hon in den data hon får in under terminen; betyg, resultat från nationella prov och bedömningsuppgifter. Där finns också möjlighet att lägga till anteckningar där hon motiverar bedömningarna när det behövs.
– Just nu är riskerna stora att bedömningen blir som ett lapptäcke, det kompromissar likvärdigheten. Men detta kan göra processen mer transparent för alla och underlättar arbetsbördan för varje lärare. Det blir lättare att motivera betyg, det blir mer likvärdigt och minskar administrationen för oss lärare, säger hon.

Analyserar måluppfyllelsen

När hon matar in resultat i Google sheets får hon fram ett stapeldiagram med betygsspridning per uppgift och ett cirkeldiagram som visar de summerade resultaten för hela klassen. Den individuella progressionen kan hon läsa av i raderna för varje elev. Det ger en överblick som gör måluppfyllelsen i klassen lätt att analysera.

Zarah Melin menar att hon enklare kan se om något sticker ut.
– Det blir tydligt om en eller flera elever har svårare för vissa moment, exempelvis de muntliga. Eller om det är uppgifterna som ibland inte funkar. Jag får helt enkelt en analytisk överblick över vad nästa steg i min undervisning är i relation till kunskapskraven. Och jag ser tydligt vad de enskilda eleverna kan behöva fördjupa sig i, säger hon.

Utifrån analysen i sheetsmodellen skapar hon sedan olika undervisningsformat. Och det är här hon använder sig av en AI-assistent som bollplank.

Process i tre steg

Första steget är att hitta ett mönster i staplarna och bestämma vad eleverna behöver fokusera på i klassrummet framöver.
– Här behöver jag bestämma vilka kunskapskrav vi ska jobba med utifrån läroplanen och vad vi ska få ut av det. Exempelvis om jag vill att eleverna ska utveckla en förmåga att läsa mellan raderna på engelska, säger hon.

Därefter är det dags att börja prompta, ge instruktioner, till en AI-assistent, exempelvis Gemini. I instruktionen ska det framgå vilken årskurs och ämne det är och vilka nivåer som finns. Det ska också framgå vilka förmågor som ska bearbetas och vilka kunskapskrav som ska mötas.

– Artificiell intelligens själv kan inte skapa bra material ur intet, den kan bearbeta information snabbt men behöver bra instruktioner. Så det är du som lärare som styr innehållet, det är upp till dig som lärare att prompta rätt så att du kan få didaktiskt smart material tillbaka, säger hon.

– Det är viktigt att specificera vad jag som lärare vill att de ska öva på. Ju tydligare instruktioner jag skriver, desto bättre. Jag har ju tränat min AI så att den känner mig och vet vad jag brukar föredra för uppgifter. Jag har gett den mycket information kring läroplanen i början, till exempel, säger hon.

Det andra steget är att specificera klassprofilen och förklara vilken typ av grupp som uppgiften ska anpassas för. Elevernas integritet skyddas alltid och den information om gruppen som lämnas är alltid anonymiserad.

Ibland skickar Zarah Melin med en text som hon utgår från, något som tidigare funkat bra, eller som inte funkat bra. Då ställer hon frågan om vad som kan förbättras för att passa gruppen.
– Här får man tänka till, vilka kulturkopplingar finns, är det intressant med gaming, musik, tiktok-referenser? Är det ett hårt klassrumsklimat? Här kan man passa på att be om uppgifter där vi kan bearbeta sammanhållningen i klassen, säger hon.

Kvalitetssäkrade upplägg

När hon skickat in sin prompt och fått lektionsidéer hon vill gå vidare med är det dags för det tredje och viktigaste steget: att kvalitetssäkra. Hon ber assistenten visa hur upplägget knyter an till läroplanen och hur det möter lärarens och elevernas behov.

Hon understryker vikten av kvalitetssäkringen och kontrollen.
– Jag måste granska och kvalitetssäkra innehållet ordentligt. Jag brukar också be AI lista och förbereda mig på eventuella fallgropar, säger hon.

Hon menar att fördelen framför allt är att läraren enklare kan skapa differentierade uppgifter. Hon kan skapa uppgifter som varierar i svårighetsgrad men som också är anpassade efter olika elevers intresse.

Vilka konsekvenser får arbetssättet för lärarrollen och för undervisningen?
– Riskerna kommer ju när AI används utan didaktik. AI-assistenten blir ett pedagogiskt stöd för att den hjälper mig fatta rätt beslut snabbare. Den sammanfattar och förstärker det man gör som lärare. Att använda AI är ingen magisk lösning. En oklar prompt ger oklart material. En tydlig prompt med kvalitet ger tydligt kvalitativt resultat, säger hon.

– Du måste fortfarande utgå från dina kunskaper som lärare, du utgår från dina kunskaper i pedagogik och didaktik eftersom du behöver granska och anpassa uppgifterna efter förutsättningarna i klassen, säger hon.

Men den största konsekvensen menar Zarah Melin är att hon som lärare får mer tid över till den relationella pedagogiken.
– AI kan hjälpa dig med planeringen men det är du som måste möta eleverna. Det relationella lärandet, den mänskliga läraren kan AI aldrig ersätta. Det är du som ska skapa ett tryggt klassrum där varje elev kan ta till sig innehållet och lära sig, säger Zarah Melin.