Gå direkt till innehållet
Emma Samuelsson och Anna Högberg står i början av en trappa. Emma Samuelsson och Anna Högberg har drivit utvecklandet av Stödtrappan som används på Söderkullaskolan. Foto: Emma Samuelsson

Publicerat:

Tillgängliga lärmiljöer gynnar alla på Söderkullaskolan

På Söderkullaskolan har specialpedagogerna utvecklat en egen modell för hur skolan ska jobba för tillgängliga lärmiljöer. Med en tavelstruktur i varje klassrum och en bestämd konsultationstid för pedagogerna har de uppnått en lugnare arbetsmiljö.
– Det här är egentligen inget nytt, det är bara ett nytt sätt att jobba på och i slutändan gynnar det verkligen våra elever, säger Anna Högberg.

“När ska vi gå ut på rast? Vad ska vi göra sen?” De frågorna dyker sällan upp på Söderkullaskolan längre. Sedan 2,5 år tillbaka har specialpedagogerna Emma Samuelsson och Anna Högberg sett över hur skolan jobbar med tillgängliga lärmiljöer och stödåtgärder och har utifrån det utvecklat ett metodmaterial för pedagogerna.
– Vi ville hitta en struktur i hur vi jobbar med elevärenden när det kommer en oro från pedagoger kring elevers kunskapsutveckling, säger Emma Samuelsson.
– Sedan såg vi att väldigt mycket handlade om individen, vi ville få mer fokus på gruppen och lyfta upp det rent organisatoriskt, säger Anna Högberg. 

Läs mer: Rörig ADHD-unge?

Den nya arbetsprocessen skulle säkerställa att de faktiskt hade jobbat med grunden för alla elever innan de satte in större insatser. De hade noterat att en hel del elever på skolan hade behov av extra anpassningar och att de flesta av dem hade samma grundläggande behov kring struktur och tydlighet.
– Vi jobbar med insatser som kan gynna hela gruppen. Det blir ett ohållbart arbete att jobba med individinsatser med så många elever, det är bättre att nå ut till fler, säger Emma.

Stödtrappan – en modell för stödinsatser

Nu använder pedagogerna sig av Stödtrappan som bygger på de fem stegen ledning och stimulans, extra anpassningar, intensifierade extra anpassningar, utredning om elevs behov av särskilt stöd och särskilt stöd. Det är en modell baserad på Skolverkets allmänna råd för pedagogiska stödinsatser

Olika pelare i olika färger med information om olika stödinsatser, står som en trappa.
Stödtrappan är ett visuellt stöd som stöttar pedagogerna i varje steg, tydliggör vad som bör göras på vilken nivå och vilka som är ansvariga. Modellen är framtagen för att tydliggöra och systematisera den arbetsgång skolan arbetar efter för att möta varje elevs behov. Till varje steg finns ett kompletterande metodmaterial som består av olika vägledande dokument och mallar.
– Vid terminsstart går vi igenom de lagar som ligger till grund för arbetet och presenterar hur Stödtrappan kan användas som redskap när en pedagog upplever en utmaning i sitt klassrum med en enskild elev eller en grupp. Pedagogerna får även göra en övning där de får reflektera över lärmiljön i sitt klassrum och sin egen roll som ledare i klassrummet, säger Emma Samuelsson. 

Fokus på tillgängliga lärmiljöer

Det senaste året har de jobbat med tillgängliga lärmiljöer på gruppnivå, det har lett till att det har etablerats en tydlig tavelstruktur med visuella hjälpmedel i varje klassrum, där skolans logoped varit drivande i arbetet med bildstöd.
– Det sitter inte uppe onödiga saker på tavlan i klassrummen. Det är dagens schema och sedan veckans schema och det är tydliggjort med bildstöd. Där står också instruktionerna för lektionen i tre steg och en pil som pekar på vilken punkt vi är på nu, och en klocka som räknar ner tiden. Många elever hjälps av att ha den tydligheten varje dag, säger Emma Samuelsson.
Tavelstrukturen är stadieövergripande men kan se lite olika ut på, beroende på hur de använder klassrummet.
– Om man bara kan göra sammanhanget begripligt för eleven så låser det upp många dörrar för dem. När det finns en väldigt tydlig tavelstruktur så känner de igen sig och förstår när de kommer in i klassrummet vad det det är som ska hända. Och det tog bort många individuella insatser, säger Anna Högberg.

Färre ärenden med extra anpassningar

Utöver arbetet med tillgängliga lärmiljöer i klassrummet har det också etablerats en så kallad konsultationstid på skolan, det är en tid i veckan där pedagogerna kan boka in sig med EHT. Där kan de bolla om de behöver vidare stöd i arbetet med stödåtgärderna.
Pedagogerna har själv varit aktiva i arbetet med hur lärmiljöerna kan tillgängliggöras och har då utgått från behoven de ser. Genom att skolan har jobbat så mycket med ledning och stimulans ser specialpedagogerna många vinster på steg två och steg tre.
– Det är färre ärenden som går dit och de som går dit går fortare. Nu vet vi direkt vad vi behöver göra i de stegen, säger Emma Samuelsson. 

Läs mer: Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Sen ett tag driver de vidare utvecklingen av Stödtrappan tillsammans med den tredje specialpedagogen på skolan, Camilla Spjuth. Alla tre märker av en stor skillnad på skolan, ett lugn som både elever och pedagoger känner av.
– Pedagogerna har blivit hjälpta i sin struktur, lektionsmässigt och innehållsmässigt. Både elever och pedagoger har gynnats jättemycket av det, säger Anna Högberg. 

Slumpa en artikel