”Hoppas det främjande ska minska behovet av det åtgärdande”

Det framkommer i forskningsrapporten “Barnets hälsoväg genom Malmö stads utbildningsväsende”, som är tänkt att bidra till djupare diskussioner om hälsofrämjande arbete, inom men också mellan de olika utbildningsförvaltningarna. I studien har Lisa Hellström, Ann-Louise Ljungblad och Helena Andersson på Malmö universitet intervjuat lärare inom förskola och skola, men även elevhälsopersonal och rektorer.
– Studiens resultat visar på vikten av genomtänkta möten där varje person vet exakt vad som förväntas av dem och vad de ska göra, säger Ann-Louise Ljungblad.

Stor kompetens på alla nivåer

Under arbetets gång slogs de alla tre av både djupa och breda kompetens kring elevhälsofrågor som finns på förskolor och skolor i stan.
– Det är glädjande att se att det finns så mycket olika kompetenser på alla nivåer, sedan är det viktigt att den förvaltas på rätt sätt. Därför är det så viktigt att det skapas förutsättningar och strukturer för samverkan, även om det inte alltid är enkelt i en sådan stor organisation. Men engagemanget finns där, säger Helena Andersson.

Att i en stressad skolvardag hitta tid för dessa möten och samverkan kan förstås vara svårt, men de ser också hur fruktbart det kan vara när rektor och skolledning lyckats skapa utrymme för tvärprofessionella forum, med fokus på det hälsofrämjande.
– Vi ser en så spännande potential i det här som vi kallar “pedagogisk hälsa”, säger Ann-Louise Ljungblad och förklarar begreppet lite närmare:
– Det knyter samman olika professioner, lyfter de pedagogiska aspekterna i det hälsofrämjande arbetet. Det rymmer både psykisk, fysisk, social och existensiell hälsa; hur vi som arbetar inom utbildningsväsende kan stödja utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv.

Utifrån likvärdighetsperspektiv

Forskartrions ansats har varit att analysera läget utifrån barnets bästa, med ett likvärdighetsperspektiv.
– Vad kännetecknar det som fungerar bra på skolorna? 
– Att alla lärare vet exakt vad som är i fokus när de går in på ett möte. Det är typiskt för framgångsrik skolutveckling, att man utvecklar sådana mötesforum som är kontinuerliga. Sedan kan man ha många olika slags möten, men vi förespråkar möten där pedagogisk hälsa är i centrum. Problemet vi ser är att lärare är schemalagda hela tiden och då är det jättesvårt om man inte har återkommande, tydliga och planerade möten i årshjulet, säger Ann-Louise Ljungblad.

Samverkan på alla plan är oerhört viktig, understryker de; inte minst när det gäller att motverka skolfrånvaro.
– Vissa saker kan ske i ett stuprör, men det är så klart viktigt att man får en samsyn kring vad man jobbar emot, oavsett om det sker på förvaltningar eller förskola och skola, säger Helena Andersson.

Viktigt känna ett ägandeskap

En framgångsfaktor i sig verkar vara att alla i ett elevhälsoteam med en bred samlad kompetens känner ett ägandeskap för frågan. De tycker att det är bra att börja prata om “pedagogisk hälsa”; det innebär också att lyfta lärarrollen och göra lärarna själva ännu mer medvetna om vilka möjligheter deras uppdrag innebär.
– Vi vill också lyfta det lärarna gör redan i dag, i relationsarbetet och i möten av olika slag. De bedriver undervisning och påverkar därigenom barn och ungas välbefinnande positivt, säger Lisa Hellström.

Ett annat utvecklingsområde de ser är analys och utvärdering. Många inom förskola och skola uttrycker att mycket tid och energi går till “brandkårsutryckningar”.
– Här måste skolor agera skyndsamt när de får kännedom om något. De åtgärdande insatserna ser man förhoppningsvis resultatet av, men paradoxen med det hälsofrämjande arbetet är att det är mer långsiktigt och svårt att utvärdera på samma sätt, säger Lisa Hellström.

Komplexa insatser

När det gäller tidiga riktade insatser för enskilda elever är de till sin natur komplexa.
– En insats som fungerar för en elev kanske inte fungerar för en annan. Hur kan vi analysera de insatserna? Dit kommer vi inte i dag, säger flera rektorer i våra intervjuer; att vi måste bli bättre på analys för att utvärdera insatserna som görs för att framtida insatser ska bli mer träffsäkra, säger Ann-Louise Ljungblad.
– Vi hoppas ju att det här främjande arbetet på sikt ska kunna minska behovet av det åtgärdande, tillägger Lisa Hellström.
Kunskapen om existentiell hälsa behöver också utvecklas, menar de. Stress kring betyg och bedömning tros vara en bidragande orsak till psykisk ohälsa i dag.
– Hur kan vi möta det, den kunskapen behöver vi gemensamt utveckla. Ungas välmående är inte skolans ansvar att lösa, men den är en viktig pusselbit tillsammans med samhället, hemmet och politken. Barn är så mycket i skolan och skolan är ju den absolut bästa friskfaktorn för våra barn och ungas välmående. Men vi måste lösa detta tillsammans, det är något som verkligen kommer fram i de samtal vi haft, säger Lisa Hellström.

Enorm potential i skolan

Skolan som en unik verksamhet där relationerna mellan till exempel vuxna och barn har enorm potential återkommer också i deras intervjuer.
– Vi ser vissa skolor som har ett mycket tydligt och medvetet uttalat relationsarbete; det ser vi är framgångsrikt, de är medvetna om att man ständigt måste skapa relationer och stå i det i vardagen. En nyanställd vi pratade med sa att “när jag kom till skolan sa rektorn att på den här skolan säger vi hej till varandra”. Hen tyckte först det var en konstig sak att säga, men märkte snart relationerna som skapas i det, säger Ann-Louise Ljungblad.

Läs rapporten i sin helhet här!

Film och samtalsmaterial för förskolor och skolor

I samarbete med Pedagogisk inspiration Malmö har forskarna även spelat in en filmad sammanfattning av rapporten som riktar sig till personal inom förskola och skola. Som bilaga till filmen finns en PDF med förslag på diskussionsfrågor. Detta material ligger samlat på Malmö delar och du hittar sidan här: Barn och ungas hälsoväg – ett forskningsbaserat diskussionsunderlag

Kunskapsöversikt

Rapporten, filmen och samtalsmaterialet bygger vidare på en kunskapsöversikt som en av forskarna skrivit inom ramen för samarbetet med Malmö stad. Kunskapsöversikten fokuserar på barns och ungas hälsa och hur den utvecklas över tid och du kan ta del av här: Hur mår våra barn och unga? Förändringar i barns och ungas hälsa över tid: En kunskapsöversikt

Allt material från samarbetet med Malmö universitet finns samlat här!