Språk och värdegrund i fysisk form på idrottsundervisningen

Musiken pumpar ut ur högtalarna. Elever avlöser varandra på trampet, matta, bock och bom. Elever testar och prövar sina kullerbyttor, volter och hopp med fokus och engagemang. Det är lektion på Tingdammsskolan och årskurs 3 har idrott och hälsa på schemat.

– Idag ska vi fortsätta att träna. Plötsligt funkar hoppet över bocken. Tänk på att det gäller att våga lite, det gör inget om man så gör fel de första 100 gångerna för plötsligt sitter det, instruerar idrottslärare Mikael Fransson.

Gymnasielärare i gymnastiksal.
Mikael Fransson, lärare i idrott och hälsa på Tingdammsskolan.

 

Mikael Fransson arbetar som lärare i idrott och hälsa på Tingdammsskolan. Mikael brinner för idrotten och dess betydelse för lärandet. Han arbetar aktivt för att eleverna ska bli medvetna om detsamma. Mikael undervisar 12 klasser i årskurs 1-5 två gånger i veckan. Han delar ansvaret för skolans lektioner i idrott och hälsa med fritidspedagog Johan Larsson.

– Vi samplanerar allt, från grovplanering till varje veckas tema, berättar Mikael.

Motoriska grundformer

Mikael menar att Tingdammsskolans idrottssal är ganska liten men fyller väl sin funktion som lärande rum för de närmaste 40 minuterna. Dagens lektion handlar om gymnastik och fokus för eleverna är att bli bekant med några av de motoriska grundformerna, hänga, stödja, rulla, krypa och hoppa.

Runt om i salen finns fyra stationer utsatta, trampet, långmatta, bom och bock med satsbräda. Klassiska gymnastikredskap som eleverna ska lära sig att hantera och använda. För att det ska fungera så smidigt som möjligt organiserar Mikael eleverna i fyra grupper och påminner dem om vikten av att kunna stå på led och vänta på sin tur.

– Ni vet vad ni ska göra. Nu har vi gjort det här i några veckor. Behöver ni hjälp så kallar på mig. Och om ni undrar om ni ska prova alla stationerna så säger jag, ja det tycker jag, men det viktigaste är att ni har skoj.

Lär av varandra

Mikael undervisar alla klasser två gånger i veckan a 40 minuter. Inom ramen för 40 minuter ingår endast idrottslektionen. Allt ombyte och duschning sker utanför och under ansvarig klasspedagogs uppsikt.

– Omklädningsrummet kan vara ett känsligt ställe. Det krävs att en pedagog är närvarande, säger Mikael.

Elever har gymnastik.

Efter lektionen hjälps eleverna (som sista klass för dagen) åt att plocka undan och ställa saker på rätt plats.

– Jag ser det som en möjlighet för eleverna att samarbeta, säger Mikael. Det är jag som delar in dem i grupper och det är alltid jag som delar ut uppdraget.

Mikael menar att idrott och hälsa är ett ämne som inbjuder till värdegrundsarbete genom elevers olikheter.

– Någon som är stjärna på sin sak kan få lyftas genom att lyfta andra. Jag uppmuntrar eleverna att hjälpa varandra genom att fokusera på att vi lär av varandra, berättar han.

Undervisning i block

Mikael undervisar idrott och hälsa i block. Det innebär att alla klasser bearbetar ett moment ur Lgr 11 under några veckor åt gången, utformat efter nivå för årskursen. Det här underlättar för både Mikael och eleverna då fram och undan plockning endast sker i början och i slutet av skoldagen. Syftet bakom blockundervisning ligger i att alla elever, oavsett förutsättningar, ska få möjlighet, stöd och tid till att prova, träna, utvecklas och ges en chans att lära utan stress.

– Det här pratar jag mycket med eleverna om. Oavsett förutsättningar kan alla utvecklas.

Praktik och teori

Inom varje moment varvar Mikael teori och praktik. Mikael är också utbildad lärare i Ma/NO, teknik och hemkunskap tycker att kopplingen till teoretiska ämnen är tydlig om man undervisar elever om den.

– Teori kan vara hälsa med fokus på samtal om kost, hygien, sömn och vila. Teori kan vi lätt visualisera genom att använda praktik. Pratar vi om puls kör vi pulsträning. Då handlar det inte bara att komma upp i puls, det handlar lika mycket om att ta sig från vilopuls till max och om att återhämta sig.

Mikael kan se koppling mellan teori och praktik i många sammanhang. Han samarbetar gärna med andra ämnesområden för att knyta ihop båda sidor.

– Läser eleverna biologi och kroppen i klassrummet kan jag ta vid under idrottslektionen. Då kan vi fokusera på vad som händer i kroppen när man tränar, när hjärtat slår och benen får mjölksyra.

Viktigt med rätt termer

Mikael ser också språket som en viktig ingrediens för att förstå ämnet idrott och hälsa.

– Det som jag försöker göra är att alltid använda rätt termer för ämnet. Inför varje nytt arbetsmoment och lektion presenterar och repeterar jag alltid vad redskap heter, t.ex. bocken och vad den används till. Det är viktigt att eleverna vet vad de gör med vilka redskap.

Mikael menar att de flesta elever han möter, generellt tycker att idrott är ett roligt ämne.

– Dans kan vara motigt för en del, foxtrott, bugg, schottis är inte alltid helt lätt att motivera. Då är det viktigt att förtydliga att vad det handlar om är att de ska röra sig i takt till musik. Motstånd kan också finnas till redskapsgymnastik om funktionsnedsättning finns. Då är det viktigt att jag som idrottslärare anpassar så att alla klarar det. Idrott och  hälsa är ett ämne där alla ska kunna lyckas, avslutar han.

Text och foto: Marina Walker